Slutet gott allting gott!

Så har Henrik Schyfferts tre program om ”Köttets lustar” hamnat i en rimlig kompromiss – mindre men bättre kött. Det känns som om det budskap som Vi Konsumenter jobbat med sedan 2011 har hittat hem. Vi startade med en workshop i november 2011, hade ett politiskt samtal i april året därpå. I vår debattartikel i februari 2014 med rubriken: ”Att äta mindre kött allas ansvar” fick vi med oss Sveriges Konsumenter, Medveten Konsumtion, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, WWF och Djurskyddet Sverige. Debattartikeln följdes upp med ett samtal med dagligvaruhandeln. Vi har backat upp WWF:s Köttguiden, som har samma budskap och seminariet den 14 november i år hade också rubriken: Mindre men bättre kött. Nu kom seminariet den 14 november främst att handla om griskött p g a den aktuella frågan om Jordbruksverkets oacceptabla hantering av nya djurskyddsföreskrifter för gris.

I ”Köttets lustar” känns det som det är min favorit Christel Cederberg, Chalmers, som får Schyffert att inse att om vi inte har djur, kommer det planteras skog på många fantastiska ängs – och hagmarker. Jag är lite förvånad över att Johan Kuylenstierna SEI, inte tog upp fler aspekter på hållbarhet. Tyvärr fortsätter andra forskare på Chalmers att helt fokusera på nötköttet som klimatbov. Nötkreatur är ineffektiva jämfört med grisar och kycklingar. Men nötkreatur och får är ju fantastiska förädlare av gräs och andra växtslag till högvärdigt protein. Och det är ju inte bara bevarande av den biologiska mångfalden i ängs – och hagmarker, utan även vallen är en fördel från miljösynpunkt. Vallen läcker inte så mycket växtnäring, ökar mullhalten i jorden och är en kolsänka. Frilandsodling av grönsaker har väl samma problem i det avseende som spannmål – eller? Det går väl inte heller att jämföra sig med Nederländerna, som knappast har något som motsvarar svensk natur. Odlat kött blir lätt en förenkling. Det finns ju stora arealer i världen, som bara passar för bete och som försörjer stora delar av världsbefolkningen.

Jag har lite svårt att förstå läkaren som kräver att Henrik Schyffert skulle bli vegan. Han blev ju inte friskare av det, men fick en bättre tarmflora. Hade varit kul att få veta vad som hänt med tarmfloran om han minskat sin köttkonsumtion rejält och ökat intaget av frukt och grönt. Vad jag vet så påverkas tarmfloran positivt av detta. Men vilket kött ska jag välja och kan jag välja? Det finns ett starkt stöd för naturbeteskött. Det skrev vi om i debattartikeln redan 2014. Men var hittar jag detta? Det önskar jag mig i julklapp av svensk köttindustri. Jag vill inte köpa kött från en ungtjur, som tillbringat hela sin uppfödningstid på helspaltgolv utan bete och med en intensiv spannmålsutfodring. För övrigt har jag inköpt en skinka från Smak av Gotland. Jag vill gärna gynna gotländsk djurhållning och Gotlands Slagteri, som jag besökte under Almedalsveckan. Vill önska alla en GOD JUL och ett bra 2018. Vi konsumenter funderade på om vi skulle skicka en marsipangris till Leif Denneberg, med tillönskan om ett bättre 2018.

4 kommentarer

  1. Gisela Wass
    Publicerad 23 december, 2017 at 7:56 | Permalink

    Hej! I de flesta REKO-ringar runtom i Sverige hittar du prima gräsbeteskött från nöt!!

  2. Publicerad 23 december, 2017 at 9:37 | Permalink

    Toppen Tack för tipset!

  3. Johan
    Publicerad 23 december, 2017 at 8:46 | Permalink

    Funderar på vilket kött Henrik åt när man fick fram åsikten om att han fick bättre tarmflora på mindre/inget kött. Hade köttet antibiotikarester? Var det mest muskelkött eller även mer svårtuggade bitar som kan vara mat till tarmbakterierna? Och man kan inte låta bli att fundera över kompetensen hos en läkare som rekommenderar veganskt.

  4. Publicerad 23 december, 2017 at 9:36 | Permalink

    Antibiotikarester kan du knappast hitta i kött. Det är inte tillåtet och kontrolleras årligen av Livsmedelsverket. Det finns varken i svenskt eller importerat kött.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.