Än en gång Miljö – och Jordbruksutskottet

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

För ett år sedan, den 2 maj 2017, var Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter och jag från Vi Konsumenter i Miljö – och Jordbruksutskottet i samband med att riksdagen skulle besluta om den svenska livsmedelsstrategin. Vi framförde då bl a att den som utgångspunkt måste bygga på konsumenternas förtroende för svenska livsmedel. Många av konsumenterna känner oro för klimatet, miljön, djurskyddet och livsmedelsäkerheten. Konsumenterna måste ges bättre förutsättningar för medvetna val. Ska hela ansvaret läggas på konsumenterna? Nej det krävs politiskt ansvar med tydlig lagstiftning kring djurskydd, livsmedelssäkerhet, miljö och klimat. Högt förtroende, tillförlitlig märkning och information är en förutsättning för ökad konsumtion av svenskt och vilja till merbetalning. Konsumenterna måste känna trygghet i att svenska livsmedel är det bästa alternativet, vilket inte utesluter kvalitetssatsningar och certifieringar som garanterar en högre nivå på miljö och djurskydd. Det är orimligt att kräva att konsumenterna utan tillräcklig kunskap ska avgöra hur djuren skyddas. Svenska miljömål måste uppnås, men vi ser problem att uppnå dessa med fokus på ökad produktivitet. Ökad produktivitet kan också motverka djurvänliga inhysningssystem.

Dessa synpunkter hade jag som utgångspunkt när Vi Konsumenter tillsamman med Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt och Compassion in World Farming uppvaktade Miljö – och Jordbruksutskottet den 3 maj. Roger Pettersson, World Animal Protection, som var initiativtagare, var tyvärr sjuk. Anledningen var förslag till ny djurskyddslag. Jag pekade på det stora engagemanget för djurskyddet hos svenska konsumenter. I en av många studier anser drygt 80 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att djuren behandlas väl för kött, ägg och mejeriprodukter. Jag refererade också livsmedelstrategins målsättningar: ”Animalieproduktionen bör även fortsättningsvis präglas av hög omsorg om djuren. Djurskyddsnivån ska inte sänkas. En ökad nationell animalieproduktion kan skapa förutsättningar för en ökad andel konsumtion av svenskt kött. Samtidigt ska Sverige fortsätta ha höga ambitioner när det gäller djurvälfärd och djurhälsa. Sverige bör fortsätta arbetet för att höja djurskyddsnivån i EU”. Livsmedelstrategin har ju faktiskt undertecknats av sju riksdagspartier.

Vid uppvaktning lyftes frågor, som vi gemensamt tycker är speciellt viktiga kring den nya djurskyddslagen. Att vi vill ha en tydlig djurskyddsförordning med krav på förprövning av djurstallar, beteskrav för kor och krav på lösgående suggor m m. Vi har negativa erfarenheter av flexibilitet enligt Jordbruksverkets modell. Många remissinstanser var kritiska till djurskyddsutredningens förslag att överlämna det mesta till Jordbruksverket. Lagen måste vara förebyggande och lagstiftningen måste innehålla resursbaserade kriterier d v s krav på djurens miljö och skötsel ex utrymmeskrav, beteskrav, luftmiljökrav o s v. Djurbaserade krav bygger på att man observerar djuren – skador, hull , hälta eller beteenden. Lagens förslag till formulering kring naturligt beteende är viktig. Minkuppfödning i dagens form uppfyller inte dessa krav. Vi vill ha krav på förbud mot uppbundna och fixerade djur och förbud mot grytanlagsprov. Märkning och registrering av katt bör införas som krav i lagen samt krav på kastrering av utomhuslevande katter. En positiv lista över godkända sällskapsdjur skulle innebära stora fördelar. World Animal Protections ranking av olika länder från djurskyddsynpunkt, där Sverige hamnar på silverplats väckte intresse. Schweiz, Österrike och Nya Zealand ligger i topp.

I går fick jag frågan varför det inte räcker med att djurskyddsorganisationerna driver djurskyddsfrågorna. Djurskyddsorganisationerna ger djuren en röst. Vi Konsumenter ger en röst åt alla de konsumenter som bryr sig och engagerar sig i djurskyddsfrågor.

2 kommentarer

  1. Göran Rudbäck
    Publicerad 5 maj, 2018 at 18:03 | Permalink

    Vad innebär resursbaserade kriterier?

  2. Publicerad 5 maj, 2018 at 21:06 | Permalink

    Det är kriterier som ställer krav på djurets miljö och skötsel exemeplvis utrymmesbehov, fodersammansättning, luftkvalitet. förbud mot uppbindning och fixering o s v. Dessa syftear till att förebygga djurskyddsproblem och skiljer sig från djurbaserade som bygger på observationer på själva djuren djuren som skador, hälta, hull, beteendeavvilkelser o s v.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.