Burhönsägg, biologisk mångfald och självförsörjning

I ledaren i i tisdagens ATL hävdas att det är en minoritet i Sverige som driver kampanj mot burhöns. Inget kunde vara mer fel. Den tunga internationella djurskyddsorganisationen Compassion in World Farming, CIWF, har sedan en tid drivit en kampanj ”Anti Cage”. Kampanjen vänder sig mot alla former av burhållning, inte minst burhållning av kaniner, som finns runt om i världen. Svenska CIWF lyfte frågan kring import av kaninkött i Svenska Dagbladet för något år sedan. Utfasning av burhönsägg i dagligvaruhandeln är på gång i Tyskland och Spanien förutom i Sverige. CIWF kommer starta ett upprop för att samla in en miljon namunderskrifter till EU-Kommissionen som säger nej till alla former av burar inklusive burar för dräktiga och digivande suggor. Den Europeiska Konsumentorganisationen BEUC driver självt inte djurskyddsfrågor – tyvärr, men inbjuder intresserade medlemsorganisationer att delta. Att agronomen Sture Larsson i ATL idiotförklarar de som driver nej till burhönsägg, hjälper nog inte. Visst finns det fördelar med att lyfta djuren från sin avföring från smittskyddssynpunkt. Och frigående hönshållning har sina verkliga utmaningar i stora grupper, fjäderplockning m m, men möjligheten till naturligt beteende förbättras rejält med större ytor och möjlighet att sprätta i ströbädden. Och, Hanna Björklund, ATL, man måste också behärska fakta i målet om man ska ge sig in debatten. Oinredda burar som förbjöds fr o m 1993 härbärgerade inte alls en ensam höna, utan flera höns. Det intressanta är att marknaden väljer bort en laglig form av djurhållning. Det är något att bita i för de som nu protesterar och har sagt att konsumenterna ska bestämma (LRF:s stämmobeslut 2014).

Världsnaturfonden WWF framhärdar ihärdigt att hållbarhetsfrågorna inte bara omfattar klimat utan också att biologisk mångfald är ett oerhört viktigt kriterium för hållbarheten. Men de som intensivt driver klimatfrågorna framhärdar i att vi ska ta bort alla animaliska produkter från kosten, trots att det blir svårt att klara våra viktiga naturbetesmarker och det öppna landskapet. Jag tycker också man glömmer vallens positiva miljöegenskaper och som en viktig del i växtföljden. Ska vi göra energi av gräset när vi har utmärkta förädlare av gräs i våra idisslare. Eller ska vi bara ha hästar på våra betesmarker? Svenskt Sigill anordnade ett trevligt frukostseminarium på temat på den biologiska mångfaldens dag den 22 maj.

Får vi livsmedelkris i landet behöver vi verkligen inte nöja oss med morotskaka, som LRF kommunicerar för närvarande. Att vi idag bara är självförsörjande på socker, mjöl och morötter innebär inte att vi inte kommer ha tillgång till ägg, mjölk, mejeriprodukter, kyckling och griskött. Vi kan ju inte utgå från dagens konsumtion när vi talar om livsmedelsförsörjning. Blir det kris får vi givetvis rätta mun efter matsäck och äta mindre kött och mer rotfrukter. Frukt och grönt blir dock bristvaror. Det verkliga problemet är om vi inte får tillgång till drivmedel och foderråvaror. Då kan det bli verklig kris för lantbruket. Stängd foderimport kan drabba många produktionsgrenar. Stoppas importen av soja drabbar det inledningsvis såväl kyckling, gris – som mjölkproduktionen.

3 kommentarer

  1. Margareta Steen
    Publicerad 26 maj, 2018 at 11:02 | Permalink

    Tack för att du är så outröttlig, ihärdig och faktaspäckad! Kram

  2. Malin Sundmark
    Publicerad 27 maj, 2018 at 9:49 | Permalink

    Hej Gunnela,
    Du har vid samtliga tillfällen vi mötts klargjort att du är emot all form av djurhållning i bur. Däremot har vi inte haft möjlighet att diskutera vidare, vilket jag gärna hade gjort.
    All djurhållning kräver att djurägaren håller sina djur inom ett begränsat område, det ska vara begränsat av staket, grindar, väggar e.d. Det är djurägarens ansvar, och för att kunna tillgodogöra djurens behov av trygghet och omsorg.
    Min fundering i detta är egentligen hur en bur definieras. Vad räknas som bur för dig till exempel ?

    Efter en snabb sökning på internet hitter jag detta på Wikipedia ”En bur är en inhägnad gjord av nät, galler eller vajer för att hålla djur i fångenskap, eller för att skydda något.”

    Om vi tar kaniner som exempel, de har oftast väggar av nät, någon form av golv som håller kaninerna kvar på rätt plats och samtidigt håller rovdjuren utanför. De har kanske även ett nätat tak som skydd mot rovfåglar. Är det en bur ? Har storleken betydelse ? Är det nätet som avgör om det är bur eller inte ? Är det metallen ?

    Jag får många funderingar av din text.
    mvh Malin Sundmark
    ordförande för Sveriges Kaninproducenter

  3. Publicerad 30 maj, 2018 at 5:45 | Permalink

    Vi har mötts några gånger, men vi har inte alls pratat bur. Jag har bara sagt att djurskyddsaspekter är viktiga i Sverge, om vi ska öka den svenska kaninuppfödningen. Jag tror du mycket väl förstår vad CIWF:s kampanj syftar till när det gäller kaniner d v s man säger nej till den burhållning som tillämpas i många länder i EU – en bur som mest liknar en hönsbur av gamla sorten d v s nät runt om ingen stimulans och ingen möjlighet för kaninen att resa sig. Den svenska CIWF:s kampanj har bara gynnat den svenska uppfödningen och lyft upp den oacceptabla importen av kaninkött till Sverige. CIWF säger också nej till höns i bur och suggor som stängs in utan att kunna vända sig i en bur under dräktighet och digivning. Sinsuggbås förbjöds i Sverige 1994. Uppbindning av suggor har varit förbjudet länge Jag tror svenska kaninuppfädar inte har något att vinna på att skapa misstänksamhet mot ”anticage- kampanjen”. Berätta i stället om hur man tillgodoser kaninens behov i svensk uppfödningen.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.