Håller hållbarheten offras på förenklingens altare? Att hållbarhet är mer än klimat går inte att kommunicera. Att försöka få förståelse för att att sluta äta kött kan få negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden blir för komplicerat. Man vill inte höra att hållbarhet innebär att vi måste hålla oss inom planetens gränser där just biologisk mångfald är en röd sektor d v s vi har överskridit gränsen för utrotning. Men vi har andra kriterier som måste beaktas exempelvis kväve och fosforcirkulationen, vatten – och markanvändningen. Och var hamnar en våra verkliga ödesfrågor – den ökande antibiotikaresistensen. Frågan kring hållbarhet är inte enkel och måste hanteras med ansvar och kunskapsinsikt.
Livsmedelsverket bör sätta mål för minskning av den konsumerade matens klimatpåverkan. Det vill Klimatmålsinitiativet, som består av ett tjugotal miljö- och konsumentorganisationer. Enligt LRF kommer 60 procent av klimatutsläppen från importerad mat, vilket strider mot generationsmålet. Jag vill också att Livsmedelsverket sätter mål för att minska matkonsumtionens antibiotikaavtryck. På två Almedalsseminarier har Vi Konsumenter och Svenska Djurhälsovården lyft frågan om att vår konsumtion och val av kött påverkar antibiotikaförbrukningen till djur – vårt antibiotika-avtryck.
Förenklar man klimatdebatten till att sluta äta kött – allt kött, riskerar man att slänga ut barnet med badvattnet. Kolinlagring i gräsbevuxna marker är en relevant och högintressant fråga. Det finns de som har bevisat att kolinlagringen mer än väl kompenser nötkreaturens utsläpp av metan. Dessutom finns många som säkert med rätt hävdar att metan inte bör räknas om till CO2-ekvivalenter eftersom metan beter sig annorlunda än koldioxid som exempelvis kommer från fossila bränslen. Sedan anser jag att man glömmer att vallen är en utmärkt gröda, som ökar markens bördighet/mullhalt, minskar användningen av bekämpningsmedel och näringsläckaget till vatten inte minst Östersjön.
Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen försöker ihärdigt med fakta och aktuell forskning hävda att det inte är enskilda matvaror som är problemet. Utan hur råvarorna produceras. Råvaran måste också relateras vilken näring den levererar. Vi lever inte på enskilda råvaror antingen det är havredryck eller mjölk. Vi lever på en sammansatt kost. Kolinlagringen blir också alltmer en viktig fråga, som bör styra våra val av åtgärder och val av mat. Naturbeteskött har blivit omkramat av många inte minst COOP och det är bra. Men så enkel är inte frågan att det kan lösa frågan krig biologisk mångfald eller matens miljöpåverkan. Även förutsättningarna för odling av grönsaker och frukt måste ingå i analysen. Detta saknas helt i debatten. EAT Lancet-rapporten saknade kemikalier och PRINCE-rapporten saknade biologisk mångfald.
En kommentar
Alldeles utmärkt