To explore factors influencing antimicrobial resistance in Europe

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Går det att driva en så viktig fråga som att minska antibiotikaresistensen, samtidigt som det pågår en oerhört intensiv debatt kring åtgärder för att rädda klimatet. Den enkla lösningen i dagsläget är att ersätta kött med växtbaserade produkter. Om köttet skulle försvinna från tallriken, skulle givetvis en stor del av användningen av antibiotika försvinna, men antibiotika används också internationellt inom växtodlingen. Kvarstår den stora utmaningen att använda antibiotika på rätt sätt inom humanmedicinen. Det är väl ingen som tror att köttkonsumtionen internationellt kommer att minska. En beräkning av FAO och OECD för några år sedan, sa att vi, som en ökning av levnadstandarden i Asien och Sydamerika, kommer att öka köttkonsumtionen globalt och därmed se en ökning av antibiotikaförbrukning till djur med 67 procent!

Jag har som representant för Sveriges Konsumenter deltagit i en workshop anordnad av två kanadensiska, ett schweiziskt och Stocholms universitet, (Stockholms Resilience Center), Vetenskapsakademin och folkhälsomyndigheten i Kanada. Angreppsättet var:”A multi-method assessment of interventions that address antimicrobial resistance using a one health approach”. Bakgrunden till att använda just workshop-formen med olika intressenter var positiva erfarenheter från Kanada. Man hade sett en ökning av resistent salmonella hos kyckling p g a användning av Ceftiofur till kycklingarna. Efter kritik bytte kycklingindustrin bara antibiotikapreparat. Då tog man in andra intressenter i dialogen för att klargöra sambandet mellan olika påverkbara faktorer. Den ursprungliga kartan som presenterades i fredags, kompletterades med stort antal nya samband mellan olika faktorer. Jag trycke på att detaljhandelns krav på ansvarsfull hantering av antibiotika till lantbrukets djur kan vara ett effektivt sätt att tvinga fram mindre användning. Det finns en överenskommelse inom svensk dagligvaruhandel sedan 2016. Kriterierna ska nu ses över av Axfoundation. Samma kriterier bör gälla för offentlig upphandling. Vi bör uppmana Svensk Dagligvaruhandel att driva detta på EU-nivå via EU Commerce. Som utgångspunkt användes i arbetet som startade 2013, Codex Alimentarius CODE OF PRACTICE TO MINIMIZE AND CONTAIN ANTIMICROBIAL RESISTANCE, CAC/RCP 61-2005. Det sker även där en översyn. Jag pekade just på internationella handelsavtal som en möjlighet att påverka. Jag m fl drev detta på sin tid i anslutning till TTIP (USA –EU) med viss framgång. Men knäckfrågan är som alltid kravet på låga livsmedelspriser. I öppen konkurrens vinner lägsta pris och då är risken stor att detta driver mot effektiv djurproduktion med hjälp av kontinuerlig antibiotikaanvändning. Frågan är vad EU:s nya lagstiftning kring användningen av antibiotika i djurhållningen kan leda till. I många fall krävs en total omställning av produktionssystem.

Så är det möjligt att driva en kampanj för att minska behovet och användningen av antibiotika till människor och djur. Och i så fall hur ska det gå till? Sverige är ändå ett gott exempel på att uthållig informations och påverkansaktiviteter har gett resultat. Det är lätt att glömma att vi under 90-och 2000- talet drev ett aktivt påverkansarbete mot såväl producenter som konsumenter. Och det finns EU-studier som visar att svenska konsumenter är ganska medvetna om riskerna med användning av antibiotika. Svårigheten är just ett utåtriktat arbete i dagsläget då klimatdebatten är så intensiv. Men det ena får inte utesluta det andra. Klimatförändring och antibiotikaresistens är viktiga ödesfrågor för mänsligheten.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.