Är böndernas lönsamhet viktigare än klimatkrisen? Gretas tal i New York griper tag i mig. IPCCs senaste rapport om effekten av klimatförändringen på havsnivån spär på och Johan Rockströms pessimistiska budskap om att grön tillväxt sannolikt inte är möjlig. Det är precis det som gäller, att mina barnbarn Hanna och Karin ska leva i en dräglig eller helst bättre värld. Jag som är född på 40-talet har levt i en tid med stora framtidsförväntningar och en period av ständiga förbättringar. Jag har levt ett bra liv med rätt föräldrar, fått ärva en grön plats att hämta kraft från, rätt till gratis utbildning, fått arbeta med viktiga frågor och har många nära och kära. Tillväxt, utveckling, högre levnadsstandard, bättre sjukvård m m – en aningslös tilltro till att den tekniska utvecklingen huvudsakligen gick åt rätt håll. Men givetvis är böndernas lönsamhet viktig om man ska ställa om till ett än mer hållbart samhälle. Sedan tror jag det krävs mer än innovation och regelförenklingar, som Palle Borgström framförde i en tweet. Demonstrationer räcker förstås inte utan det ska till insikt och förändring hos politiker, företag, handel och konsumenter. Vi kan ändå hoppas att demonstrationerna får olika intressenter att röra sig.
Jag har nyss varit på filmen Hasse och Tage – en kärlekshistoria med min son. Hasse i 88-öre revyn 1970 hade samma tanker i sången ”Över ett glas öl”. Jag spelade faktiskt den som inledning till Vi Konsumenters 10-års jubileum 2014 med hjälp av Camilla Välimaa. Fascinerande att Hasse och Tage kände denna oro redan för närmare 50 år sedan :
”När man ser på hur barna,
växer upp och står i,
kan man undra om barna,
nånsin får det som vi,
om det finns jobb,
om det finns mat,
om det är drägligt där dom bor,
finns det får och kor,
och vatten och luft?
Kan dom sola sig gratis?
Finns det blommor och blad?
Har dom fläsk och potatis?
Kan dom ta sig ett bad?
Framtiden verkar dyster
när man grubblar över ett glas öl
men man hoppas att barna
ändå får ett glas öl”
Jag hade nog ändå hellre stått på Medborgarplatsen och demonstrerat för åtgärder som motverkar klimatförändringarna i stället för att delta i Jordbruksverkets konferens med rubriken: Hur ska vi ta till oss resultaten för att få en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja? Jordbruksverkets rapport har visat att lönsamheten sjönk i de två första leden, primärproduktionen och livsmedelsindustrin, mellan 2011 och 2017. Det innebär att vi inte har fakta om utvecklingen efter att riksdagen antagit livsmedelsstrategin i juni 2107. För att nå livsmedelsstrategins övergripande mål behöver lönsamheten stärkas i primärproduktion och livsmedelsindustri. Ökad produktivitet och högre förädlingsgrad är nödvändigt för ökad lönsamhet säger Jordbruksverket. Man undrar vad ökad produktivitet innebär och hur det stämmer med miljökvalitetsmål och bibehållen svensk djuromsorg. Fredrik Fernqvist, SLU rapporterade kring Mervärden som konkurrensmedel. Rapporten har undersökt hur svenska jordbruksföretag kan arbeta med mervärden och hur det positivt kan påverka deras lönsamhet och konkurrenskraft. Mervärden kan vara speciell kvalitet, hantverk, regional koppling(närhet) eller djurvälfärd, som är viktigt enligt Fernqvist. Studien identifierade flera områden där kompetenser behöver stärkas, bland annat ekonomistyrning, ledarskap och organisation och produktionens effektivitet.
En kommentar
Så bra skrivet! Kram Marianne