Hållbarhetsdiskussionen måste börja i rätt ända.

Det finns många definitioner av hållbarhet, men alla handlar om att skapa balans mellan att möta mänskliga behov och att bevara livskraftiga ekosystem. En hållbar produktion håller sig inom planetens gränser och tillgodoser våra basala behov så säger Johan Rockström skapare av modellen ”Planetens gränser” som bör vara grunden för hållbara livsmedelssystem. De omfattar bl a biologisk mångfald, klimat, kemikalieföroreningar, vatten och markanvändning och kväve – och fosforcykler. Han har också bidragit med det som kallas tårtmodellen. Bilden visar att ekosystemens hälsa och funktion är ramen/ förutsättningen, social hållbarhet möter människan behov (fysiologiskt, psykiskt, kulturellt osv) och ekonomisk hållbarhet är verktyget för att uppnå målen. Han har också placerat FN:s sjutton hållbarhetsmål i hållbarhetstårtan. WWF har föredömligt beskrivit hållbarhetsaspekter i relation till planetens gränser och ekonomiska aspekter https://www.wwf.se/ekonomi-och-finans/inom-planetens-granser/. Ulf Sonesson, Rise brukar presentera hållbarhet på följande sätt.
Miljö: (Randvillkor)
Inte försämra ekosystemens funktion och hälsa (absoluta mål är i princip möjliga)
Social: (Optimeringsparametrar)
Möter människan behov (fysiologiskt, psykiskt, kulturellt osv). Delvis absoluta (delvis relativa mål är möjliga).
Ekonomisk: (Variabler)
Produktionen ska vara långsiktigt ekonomiskt meningsfull, produkterna ska vara tillgängliga för de som har behoven (relativa mål)

I den andra handlingsplanen för livsmedelstrategin har regeringen uppdragit åt Jordbruksverket att studera hållbara livsmedelssystem. Verket har skapat en stor referensgrupp och intresset är stort hos en mängd intressenter. Jordbruksverket har valt att översatta FAO:s definition: Hållbara livsmedelssystem tryggar livsmedelsförsörjning och nutrition till alla på ett sätt som inte hindrar ekonomiska, sociala och miljömässiga möjligheter att trygga livsmedelsförsörjning och nutrition för framtida generationer. Det innebär att:
– De är tillräckligt lönsamma (ekonomisk hållbara)
– De har en bred bas av fördelar för samhället (socialt hållbara)
– De påverkar miljön positivt eller neutralt (miljömässigt hållbara)

Enligt min uppfattning ligger FAO:s definition inte i linje med Rockströms et al hållbarhetsresonemang. Med FAO:s definition kan man jämställa de tre kriterierna. Man ser inte sambandet eller rangordningen. Man kanske också uppfattar FAO:s kriterier, som ett slags rangordning och fastnar i det översta kriteriet kring lönsamhet. Många diskussioner där lantbruksnäringen är involverad fastnar där utan att se sambanden. Att begränsa diskussionen till ekonomisk hållbarhet kommer inte driva de nödvändiga förändringarna i miljömässig hållbarhet. Det är att börja i fel ända.

Förutom FN:s 17 hållbarhetsmål finns nationellt också generationsmålet och svenska miljökvalitetsmål. De senare ingår i den nationella livsmedelstrategin. Miljömässig hållbarhet som berör ekosystemens funktion och hälsa är randvillkor som krävs och där man kan fastställa absoluta mål. De nationella miljökvalitetsmålen är kvantifierbara och de flesta ingår i det svenska livsmedelssystemet. Inom ramen för social hållbarhet gäller att uppnå det vi vill ha. Det finns olika bedömningar vad som ska inkluderas i social hållbarhet. Under denna kan inordnas exempelvis människors hälsa, antibiotikaresistens, djurvälfärd och levande landsbygd. Ekonomisk hållbarhet är att få det att hända d v s verktyg för att uppnå det som är nödvändigt. Man måste börja diskussionen i rätt ända. Ekosystemens funktion och hälsa är överordnat ekonomisk hållbarhet. Det finns flera ekonomiska verktyg exempelvis politiska styrmedel som lagstiftning, stimulans exempelvis inom landsbygdsprogrammet, forsknings och investeringsstöd. Alternativet är att marknaden och konsumentpreferenser premierar hållbarhetsinsatser

Alla delar i planetens gränser eller motsvarande måste beaktas, även om vissa är mer kritiska än andra från svensk synpunkt. Man kan tycka att de nationella miljökvalitetsmålen borde vara ett prioriterat pmråde, precis som livsmedelstrategin anger. Klimatpåverkan är en stor ödesfråga. Här sker mycket när det gäller användning av fossila drivmedel och fossil energi. Det finns en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.Frågan kring inlagring av kol i mark har fått alltmer uppmärksamhet. Att ha marken beväxt så lång tid som möjligt har positiva effekter på inlagringen av kol, varför vallodling, mellangrödor och naturbeten blir allt mer intressant. Sverige har goda förutsättningar för odling av vall. I stora delar av landet är vall och hållning av betande djur och idisslare enda förutsättningen för att bibehålla ett aktivt lantbruk och en levande landsbygd. Åtgärder för att minska klimatpåverkan genom ökad produktivitet och resurseffektivitet kan hamna i konflikt med biologisk mångfald och djurvälfärd. En stor utmaningen är att tillgodose den ökade efterfrågan på växtbaserade svenska produkter. Leden efter odlarna fram till marknad saknas i Sverige d v s rensning, sortering och förädling.

När det gäller förlust av biologisk mångfald har den kritiska gränsen redan överskridits. Frågan kring biologisk mångfald drivs av WWF, Naturskyddsföreningen men också av LRF och Svenskt Sigill. Betande djur är en av nyckelfaktorerna.
Fakta kring kemiska föroreningar saknas i modellen för planetens gränser. Det är svårt att hitta fakta om förbrukningen av kemiska i bekämpningsmedel i många länder. Här finns dock också svenska utmaningar då det förekommer oacceptabla halter av bekämpningsmedel i grundvattnet. Lantbruksnäringen har fått utmaningen att minska på frivillig väg. Om man inte lyckas återstår lagstiftning. Övergödning (kväve och fosfor-cykler) är fortfarande en utmaning, även om åtgärder i samband med Greppa Näringen har gjort stor nytta. Markanvändning och sötvattenförsörjning anses inte vara stora problem från svensk synpunkt. Det finns dock anledning p g a risk för torra somrar att säkerställa hållbara vattenuttag. Att åtgärda svinn i alla led är en viktig och prioriterad fråga.

Kostens sammansättning har stor betydelse för människors hälsa. Därför är ökad svensk produktion av frukt och grönt positivt från flera aspekter. Människors och djurs hälsa är beroende av tillgången till antibiotika och därför är antibiotikaresistens och djurvälfärd viktiga aspekter som också har stor betydelse för konsumenterna. En levande landsbygd är angeläget för boende på landsbygden är en del av social hållbarhet.

En kommentar

  1. Peter Hellström
    Publicerad 17 maj, 2020 at 18:13 | Permalink

    Vilken intressant och bra text!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.