Kornas planet – en angelägen bok

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgrens bok Kornas planet, handlar inte bara om kor i allmänhet eller korna på Sunnansjö i synnerhet. Den är också berättelsen om en historisk utveckling av svenskt och internationellt lantbruk, jordbrukspolitik, internationella utblickar men framför allt en vision om det hållbara lantbruket där marknadens överhöghet bryts och nya relationer mellan människan och naturen skapas. Det viktiga är att ge jordbruk och mat en mening. Att återupprätta djurens ekologiska roll i jordbruket och i vår mat är ett uppror mot industrijordbruket och som har stora miljöfördelar anför Ann-Helen och Gunnar.

Boken är full av intressanta fakta kring kor – kors beteende och fysiologi. Den innehåller spännande utblickar från extensiv djurhållning i Mongoliet, storjordbruk i Ryssland och betesdrift i Ungern. Det finns spännande och tankeväckande svenska gårdsbesök. Det påminner mig om en bred intervjustudie hos svenska bönder som min kollega Ulla Norberg på LRF genomförde 1996 inom ramen för Sveriges bönder på väg mot världens renaste lantbruk. Djupintervjuer av 65 bönder visade starka drivkrafter för miljön, men kanske ännu mer kring djuromsorg. Har dessa bönder ersatts av en yngre generation som bara ser sig som företagare. Ann-Helen och Gunnar ser dock en drivkraft som handlar om att man gillar djur och kor i synnerhet. Det är tyvärr inte sådana resonemang man möter hos böndernas företrädare, där debatten mest handlar om sviktande lönsamhet och att förenkla och ta bort djurskyddsregler, som beteskravet för mjölkkor.

Kapitlet kring kornas klimatpåverkan är fullpackat med fakta kring metan, lustgas och koldioxid. Köttkonsumtionen står för fyra till sex procent av genomsnittssvenskens utsläpp av CO2. Man påpekar klokt att ersätter man animalier med bearbetade växtbaserade industriprodukter, exotiska frukter, grönsaker och nötter blir vinsten minimal från klimatsynpunkt. Det är absurt att diskutera maten och semesterresans utsläpp i samma andetag. Mat måste vi ha, men vi kan faktiskt avstå från Thailandsresan. LCA som av vissa betraktas som en fantastisk metodik för att mäta miljö – och klimatpåverkan har sina stora svagheter. De inkluderar exempelvis inte biologisk mångfald, jorderosion eller djurvälfärd.

Faktaspäckade kapitel blandas med fina berättelser om Bossa, Borta, Bruna, Spritta, Villa, Bolivia och Bosse. Känslorna när de två tjurkalvarna skickas till slakt. Det är något som jag även mötte hos bönder under min tid på Slakteriförbundet – tro det eller ej. Eller när Bossanova får blödande magsår och går bort.

Den stora behållningen av boken är beskrivningen av lantbrukets utveckling mot stordrift och effektivisering. Marknadens tragedi, som innebär att sociala, kulturella, humana och ekologiska perspektiv undertrycks. Det är mycket som går förlorat i den här utvecklingen, inte minst den kulturella, biologiska och gastronomiska mångfalden. Vi har försökt minimera marknadens prispress genom lagstiftning inom djurskydd och miljö och nationella miljökvalitetsmål. Men frågan är om det är för sent att rädda det som Ann-Helen och Gunnar värnar – en vision om det hållbara lantbruket där marknadens överhöghet bryts och nya relationer mellan människan och naturen skapas. Att ge jordbruk och mat en mening.

4 kommentarer

  1. Peter Hellström
    Publicerad 19 maj, 2020 at 16:06 | Permalink

    Tack för tips! Finns nu på min ”att läsa”-lista!

  2. Ann-Helen M v Bremen
    Publicerad 23 maj, 2020 at 0:50 | Permalink

    Vilken fin recension, Gunnela! Dina sista meningar i texten gav mig rysningar. Vi får verkligen hoppas att det inte är försent!

  3. Ann Freudenthal
    Publicerad 23 maj, 2020 at 15:37 | Permalink

    Tack för en bra artikel! Jag var med boksläppet på Sunnansjö och tycker också att det är en så viktig skildring.

  4. Ann Lindberg
    Publicerad 24 maj, 2020 at 16:15 | Permalink

    Den boken vill jag läsa!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.