Hälsningar Lisa Trolle

Eftersom jag inte var med på pressträffen (och inte heller kände till den) så kan jag inte annat än referera till din blogg. Beträffande Label Rouge så är det ett franskt varumärke som saluförs som en nischprodukt och har en lite andel av den totala produktionen i Frankrike. Majoriteten av den franska kycklingen går under betäckningen ”industri-kyckling” som enligt FAO innebär att man endast producerar kyckling och har ingen växtodling på gården – det handlar med andra ord om en massa anläggningar och sällan ens en bonde som står bakom uppfödningen. Detta förekommer i princip inte i Sverige, vilket också tydliggjordes då Carolyn Opio från FAO gjorde en presentation i september 2011 i Köpenhamn under rubriken Greenhouse gas emissions from Livestock food chain. På en av bilderna på Opios presentationsmaterial (vilket bifogats till Gunnela) finns ett flertal länder markerade som producerar den sk industrikycklingen -inklusive Frankrike – men inte Sverige!

I Frankrike är bland annat näbbtrimning tillåtet. Det också är tillåtet att avelsdjuren får sitta i bur, kapuner, dvs. när man sticker in en virknål i buken och drar sädesledarna utan bedövning får förekomma, vilket också säljs under varumärket Label Rouge. Inget av detta är överhuvudtaget tillåtet i Sverige pga de tuffa djurskyddsreglerna som vi har.

Marit är självklart välkommen när som helst när hon befinner sig i Sverige att få komma ut och titta på en svensk kycklinggård. Då finns också möjlighet att få ta del av det arbete som svenska kycklingbönder lägger ner varje dag, året om vad gäller djuromsorg, djurhälsa och smittskydd.

Branschen står inför ständiga utmaningar från lågprisimporten. Branschen kämpar därför att ständigt förbättra sig och saluföra världens bästa kyckling. Genom tuffa djuromsorgs- och kontrollprogram kan svenska konsumenter äta en kyckling som är fri från salmonella och uppfödd i enlighet med en av världens tuffaste djurskyddslagar. En uppfödning där vi sätter både kycklingen och konsumenters välfärd i centrum!

Maria Donis, VD
Branschorganisationen Svensk Fågel

I Frankrike är bland annat näbbtrimning tillåtet. Det också är tillåtet att avelsdjuren får sitta i bur, kapuner, dvs. när man sticker in en virknål i buken och drar sädesledarna utan bedövning får förekomma, vilket också säljs under varumärket Label Rouge. Inget av detta är överhuvudtaget tillåtet i Sverige pga de tuffa djurskyddsreglerna som vi har.

Marit är självklart välkommen när som helst när hon befinner sig i Sverige att få komma ut och titta på en svensk kycklinggård. Då finns också möjlighet att få ta del av det arbete som svenska kycklingbönder lägger ner varje dag, året om vad gäller djuromsorg, djurhälsa och smittskydd.

Branschen står under ständiga utmaningar från lågprisimporten som ständigt ökar. Men, branschen kämpar också för att ständigt förbättra sig och saluföra världens bästa kyckling. Genom tuffa djuromsorgs- och kontrollprogram kan svenska konsumenter äta en kyckling som är fri från salmonella och uppfödd i enlighet med en av världens tuffaste djurskyddslagar. En uppfödning där vi sätter både kycklingen och konsumenters välfärd i centrum!

Maria Donis, VD
Branschorganisationen Svensk Fågel

kostnaden för bete är att i mordärna stallar med hög kokomfort så minskar mjölken kraftig vid störningar som betesdrift vid låg inomhus miljö så är det ju posetivt att släppa ut korna för då mår dom bättre. Beteslagen omöjliggörs en laglig tillväxt av mjölkgårdarna eftersom det idag inte finns något system som fungerar med bete i lösdrift på större stallar, om vi inte får större stallar kommer mjölkproduktionen aldrig att öka i sverige. Vi har läst alla raporter från LRF Erika brendov och Svenskmjölks Chefs vetrinärer och dom säger samma sak dålig inomhus miljö är dåligt släpp ut korna bra inomhus miljö har man aldrig mätt.

vårt måtto är förbjud dåliga stallar korna är ändå inomhus 90-95 % av tiden enligt lagen.

Publicerad 17 januari, 2012 at 19:42 | Permalink
Din kommentar väntar på moderering.
Hej gunilla vill du lägga ner hela sverigesmjölkproduktion ? ser du inte att djurskyddslagen är jättedålig för korna gämnför med danskarna nya lag. dom ställer krav på att kor kan leva normalt inomhus inte som i sverige stå packade i en jätte trång lag.
ska vi ha någon vändning i mjölkproduktionen får vi nog bränna hela miljöhusesynen, tyvvärr vill inte marknaden betala, det bevisar ju dina egna inlägg om komuner som inte vill köpa svenskt och skyller på servera.

mvh Per Andersson

http://www.aspetorp.se

p.s varför vart mitt tidigare inlägg inte inlagt är det LRF censur även här?

mvh Per Andersson

http://www.aspetorp.se

p.s varför vart mitt tidigare inlägg inte inlagt är det LRF censur även här?

.Varför är det ok att låta korna stå uppbunda i mörka dåligt ventilerade ladugårdar. Jag vore hellre ko i en 10000 kors besättning i Usa en en 35 kors besättning i sverige.

Så för att konkritisera mig.

Svara på följade frågor

1. Varför skall vi lägga pengar på att släppa ut korna när vi istället kunde ta ut en extra skatt på de som har korna inne och låta de pengarna gå för att släppa ut alla pensionärer som aldrig får frisk luft och som ligger och får sår i långvården???
(inser att frågan är tillspetsad men allt handlar om resurser i ett samhälle och jag tycker det vore bättre att satsa resurser på våra äldre och om svensk mjölkproduktion går så bra så att vi har råd att släppa ut korna så betalar jag hellre mina pengar till ett ålderdomshem)

2.Varför skall det vara en könsskillnad i lagstiftningen?? (kor skall ut men inte tjurar)

3. Varför skall inte grisar ut om korna måste ut??

http://www.aspetorp.se

mvhPer Andersson Äspetorp

http://www.aspetorp.se

Har precis idag hittat din blogg och den är oerhört intressant läsning för mej som förman på kravcertifierad/ekologisk grisbesättning.
Oj vad jag håller med, jag vill vaccinera! Hela grejen med bedövning är fin och glimrande på pappret. Men VILKA kommer att följa lagen?? Hur många skötare kommer fuska? Rätt så många om man frågar mej… Och vem kan kontrollera att det sköts?

// Jessika

Bilden av EHEC som en till stor del importerad smitta är inte oproblematisk, vilket får betydelse i frågan om detta ska anses vara en fråga om inhemsk djursmitta av betydelse.

Låt oss leka med tanken att landstingens rapportering av antalet EHEC-fall stämmer. Svenska Dagbladets granskning visar då att människor i sydvästra Sverige i så fall måste turista i varmare länder många gånger oftare än människor i Norrland och Mellansverige. Med EHEC-statistiken som måttstock tycks invånarna i hälften av landets län faktiskt knappt turista alls utomlands.

Eftersom vi från andra källor vet att detta inte stämmer återstår två andra tänkbara förklaringar.

1. Statistiken i bland annat Västra Götaland, Halland och Jönköping överdriver kraftigt andelen importerade fall av EHEC-smitta.
2. Övriga landsting missar att rapportera många importerade fall. (Missar man då även inhemska fall?)

Vi har alltså antingen en inhemsk smitta som är betydligt större än vad som idag är känt i sydvästra Sverige, eller en importerad smitta i övriga landet som är flera gånger större än vad som idag framår av rapporteringen.

Det är framför allt små barn som drabbas av EHEC och allt för många får bestående skador. Mot den bakgrunden känns det långt ifrån betryggande att mycket stora frågetecken kvarstår kring grundläggande frågor som hur många som blir sjuka och var de smittas.

Ja, de juridiska turerna är många och den mångåriga processen kring den offentliga upphandlingen av mat är påfrestande för dem som tycker att det är konstigt att lagstiftarna själva köper in mat som har producerats på ett sätt som är förbjudet i Sverige.

Men på ett sätt går det framåt: När tidningen Fjäderfä för fem år sedan (2006) avslöjade de finska buräggen i riksdagens kylrum, var många oförstående inför den uppenbara dubbelmoralen.
I dag (2011) hajar alla omedelbart den märkliga situationen med att riksdagsrestaurangen till den lagstiftande församlingen serverar kyckling och kalkon från produktionsmodeller som inte är tillåtna i Sverige.

Men som sagt, juridiken ska väl göda jurister och andra ett tag till, innan det förhoppningsvis klarläggs att det för härdade kommunala upphandlare blir tillåtet att köpa in mat som har producerats i enlighet med svensk djurskyddslag.

Ett sådant klarläggande skulle också vara trevligt för alla svenska djurhållande bönder, som har att följa just denna lagstiftning.

Sven Secher

Sveriges bönder måste följa lagar om gott djurskydd. Många kan tycka att reglerna skulle vara ännu strängare o det kan jag hålla med om. Gott djurskydd kostar men är lönsamt för en del producenter . Här kommer konsumenten in. Det är konsumenten som vill äta köttet från det glada välmående djuret som ätit det hälsosamma fodret. Det här har en del köttproducenter förstått men det handlar både om en livsåskådning och om en strävan efter en god ekonomi hos dem. Men… det är ändå vi konsumenter som betalar mer för det här köttet och vet… att det smakar bättre. Är det smaken eller vetskapen om att djuret har mått bra som gör smaken? Fråga kockarna. Åker man på studiebesök till dessa producenter? Svar: Ja, det gör man. Varför då? Svar: Man tror att man kan lära sig något.

Vad lärde vi oss av det här? Protektionism är när vill man begränsa ett lands import av varor. Vi vill inte begränsa importen av varor (och djur) som är säkra för våra djur och vår befolkning. Sådana livsmedelsprodukter kan vi faktiskt lära oss något av och är av godo. Vi vill bara behålla det vi redan har, det är väl inte så konstigt? Ibland måste länder och folk konsumera dessa produkter för att bevara, stärka och ibland återerövra sin matkultur.

Det finns mycket att göra här. Vi får skaka den där ketchup-flaskan upp och ned några varv till så åker nog proppen ut till slut. Tack ni som försöker bringa reda på detta.. ni har ingen lätt uppgift, men skam den som ger sig.

Er du glad i italiensk mat, laget på ordentlig – finner du daglig nye oppskrifter http://www.superkokken.no

Beste hilsen fra Norge og Superkokken :-)

Försöker hitta nya kunder

Får de inga köpare är det bara att lägga ner, menar Mattias Andersson.

– Vi har ringt från Luleå i norr till Stockholm i söder och inte fått tag på någon som vill köpa.

En ren förlustaffär

De senaste ett och ett halvt åren har de producerat fläsk utan att tjäna en krona. I går skickades 130 grisar till slakt – en förlustaffär på 100 kronor per gris.

Försäljningen av smågrisar är huvudverksamheten.
Dagbladet 2011-08-11

Beträffande dina kommentarer om vad förvaltningsrätterna, konkurrensverket och Servera har gemensamt så finns det mycket riktigt en gemensam nämnare. Den gemensamma nämnaren handlar för oss inte om djuromsorg. För oss är bästa möjliga djuromsorg en självklarhet och ett område där vi gärna vill se ännu strängare.

För oss handlar det istället om att säkerställa ett bättre fungerande regelverk och tillämpning av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi har i likhet med många andra säljande aktörer sett många exempel på upphandlingar där bristande krav, utvärdering och tillämpning har lett till att kommuner, landsting och andra upphandlande enheter faktiskt inte fått den kvalitet och egenskaper på produkter som efterfrågats.

Vi har nu stora förväntningar på den statliga utredning som Anders Wijkman arbetar med. På Servera är vi beredda att så långt det är möjligt medverka för att bidra till väl fungerande offentliga upphandlingar som säkerställer att upphandlade enheter får det man frågar efter. Vi vill ha en väl fungerande konkurrens som uppfyller såväl rättsliga som etiska krav i enlighet med svenska myndigheters och EU:s övergripande målsättningar.

Med vänlig hälsning,
Nils Berntsson,
Marknadsdirektör
Servera R&S AB

Men Gunnela, jag trodde Milkos handslag var lyckat…?
Är det inte så..?

Europa Konventionen Artikel 9:2. ”Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana
begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt
samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till
skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra
personers fri- och rättigheter.”

Djurskyddslagen är en sådan lag som ska kunna begränsa, vilket den till viss del (som tur är) har gjort. Anser dock att vi inte ska ha någon form av ritualslakt, eftersom djuren utsätts för en stressig miljö och behandlas respektlöst.

Många påstår att djurskyddslagarna i Sverige kom i och med nazismen (1937). Det stämmer inte. Innan dess under 1800-talet blev folket medveta om att djuren kan känna smärta och ville redan då införskaffa sådana lagar. Sen när nazismen började så hoppade de såklart på förslaget, det enda bra nazismen fört med sig. Men nazisterna gjorde det för att begränsa judarnas rättigheter.

Mvh: jansilwal

Var kan man läsa förvaltningsrättens dom?

Ulf Magnusson

Med anledning av den senaste tidens uppmärksamhet för Serveras överprövningar i nationell media och på din blogg vill vi gärna ge dig bakgrunden till vårt agerande.

Under de senaste åren har Servera tagit initiativ till sammanlagt tolv överprövningar vid offentlig upphandling. Vi menar att upphandlingarna haft brister då den upphandlande parten riskerar att inte få den produktkvalitet de efterfrågar och de företag som är med i upphandlingen riskerar att utsättas för osund konkurrens. För att uppmärksamma dessa brister och risker har vi valt att överpröva.

Överprövningarna har inget att göra med säkra livsmedel och god djuromsorg – den säkerheten och omsorgen är fullkomligt självklara delar för oss. Vi är positiva till svensk djurskyddslagstiftning och ser gärna att den svenska djuromsorgen stärks ytterligare. Vi arbetar sedan många år med att främja lokalproducerade råvaror såväl konventionellt producerade som ekologiska. Våra värderingar när det gäller djuromsorg och livsmedelssäkerhet sätter tydliga avtryck i våra kvalitetssäkrade produkter. Att vi skulle motarbeta svensk djurskyddslagstiftning är ett missförstånd och inte alls vad våra överprövningar syftar till.

Vi håller med dig att Konkurrensverket måste medverka, deras inlägg
om ”Krav på djurskydd vid offentlig upphandling – rättspraxis och slutsatser” är precis det vi menar och är ute efter.

Hör gärna av dig om du vill diskutera detta ytterligare eller besök vår hemsida för att läsa mer om våra överprövningar.

Med vänlig hälsning,

Stockholm 11 04 18

Hälsningar

Nils Berntsson
Marknadsdirektör
Servera R&S

Låter bra att Servera omvänder sig. På vilket sätt? Har de dragit tillbaka överklagan?

Mvh / Jend

I övrigt var det trevligt att hitta hit Gunnela. Jag minns dig så väl :-)

Vad kostar en nedlagd grisgård?

Vad kostar de som jobbat på den och nu inte har någon arbetsplats att gå till?

Vad kostar det att lägga ned byns sista bensinmack och livsmedelsbutik?

Vad kostar det att få in salmonella i landet för producenterna, sjukvården och i uteblivna skatteintäkter?

Hur kan det vara dyrt… det skapas ju ännu fler arbetstillfällen i och med detta…på gården, hos beslutsfattarna och dem som ska kontrollera att märkningen sker på ett hållbart sätt.

Birgitta H-S

Hälsningar
Sofia

I takt med att den billiga oljan sinar, konstgödningen blir dyrare, matjorden minskar, jorden urlakas på näringsämnen, maten blir mindre känlig som föda osv så ökar möjligheterna för ekologiskt jordbruk.

En väldigt viktig dela i framtidens jordbruk är djuren. Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda. Att tex idisslare äter gräs och löv och inte kraftfoder. Då får vi nyttigare kött, friskare djur, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.

Vad väntar Sverige på?

Jonas

Mvh Gotlandskött AB
Reid Hulting.

Jag förstår inte den här formuleringen – vad har ekogrisar med (o-)kastreringen att göra? Alla KRAV-grisar – mig veterligen – kastreras utom de som exporterades till England (och den handeln har ju upphört) för de engelska köparna ville ha okastrerade grisar.Fr.o.m 2012 (tror jag) så ställer KRAVs regelverk krav på immunokastrering eller bedövning – dvs det kommer fortfarande vara tillåtet att ”kastrera”.

Hur går det med bestämmelserna om djurtransporter, vad jag minns så är de bedrövliga.Tillåter långa transporter med så kallad vila efter ett visst antal timmar plus ytterligare många timmars transport efter pausen. Tur att det är en gräns på åtta timmar för svenska slaktdjur.Det kan vara svårt nog att klara när det finns så få slakterier kvar.

Kram Margaretha

Här har du referenser.
http://islamqa.com/en/ref/88206/Christian%20slaughter

Vet ni att idag… i Sverige kommer forskare fr USA och studerar hur vi i Sverige har lyckats undvika salmonella i våra kycklingbesättningar.

”Det nya matlandet Sverige” har en i världen ”unik djurproduktion”.

Kan detta bero på att vi har haft o har dessa karantänbestämmelser när vi tar in djur fr andra länder.

Forskningen han berättade om pågår idag i Sverige görs av USA (ett annat land) – De frågade min vän kycklingproducenten: Hur beter sig Svenskarna egentligen… för att undvika smittan … det måste vara något lurt… eller…ni måste väl ändå tillsätta något i fodret eller hur ofta ger ni förebyggande …berätta nu för oss vi vill veta….

Man skulle kunna tro att det här handlade om Coca Colas eller Champagnes hemliga recept?

Kan det vara möjligt att man nu idag i Sverige pratar om att lätta på dessa karantänbestämmelser?

Skulle det inte vara bättre att… som ett av få länder i världen… kunna sprida kunskap om hur man håller salmonellan borta även i de övriga länderna i världen också? Varför måste alla göra lika?

Birgitta

Det är förstås inte så konstigt att huvudsyftet är att banta de statliga utgifterna eftersom ytterligare skattereformer måste finansieras på något sätt.

Att vi inte hör paroller som att Sverige ska producera världens bästa mat är in sammanhanget därmed inte heller så underligt.

Jag har nyligen upptäckt din blogg men kommer att följa det du skriver med intresse.

Vi är på god väg att göra samma misstag som USA i EU. Landsbygden kommer att dö i stora områden.
Mjölkkor får grisstatus, miljöproblem osv.
Billigt är gott tycker vi svenskar,eller hur?
Finland o Norge har sundare syn på modernäringen absolut.

Vad gäller frågan om att GMO inte går vidare in i köttet på den som äter det så vill jag hänvisa till Norska NIFES.
Studier på laxen och fodret visar att 1% av GMO upptas och hamnar i fiskens kött. Och naturligtvis gör det det. Vi måste komma ihåg att födan vi äter utgör bränsle samt byggnadsmaterial till våra strukturer. Följdaktligen tas allt vi äter upp av kroppen genom tarmarna. Varför skulle GMO vara mågot undantag? Det handlar ju trots allt om att GMO som sådant förekommer på cellnivå och det vet vi ju alla att cellens struktur är allt på Tellus förekommande ingridiens. Om GMOt accumuleras ska jag låta vara osagt. Men man kan förmoda att ju mer GMO i maten – ju mer GMO i mottagarens struktur.

http://miljodoktorand.wordpress.com

/Georg

Min jämförelse med verkstadsindustrin tycker jag håller så länge vi pratar om att åstadkomma ett flöde i produktionen och med tydliga uppföljningar. Det ska givetvis inte vara en fråga om att kopiera utan att finna inspiration från andra branscher. Säkerligen är det till nytta även för djurvälfärden.

De senaste åren har vi sett att den ökande konsumtionen täcks upp med ökad import. I en del fall ökar importen rentav fortare än konsumtionen.

Och hela övningen går ju ut på att definiera den svenska produktionen så bra och med ett sådant kostnadsläge att den blir intressant för konsumenterna.

Det vi kanske har bortsett ifrån är att det finns många områden runt om i världen som har lägre lönekostnader än vi. Om vi inte tror att nästan alla konsumenter har en mycket hög betalningsvilja för svensk mat, blir det nödvändigt att söka nya vägar för bättre konkurrenskraft.

Gunnela använder själv metoden i sin kommunikation. Hon hävdar att riskbedömning av kemiska bekämpningsmedel är enkelt. Det är inte bara en förenkling utan en fullständig missuppfattning.

Kemiska bekämpningsmedel har alltid miljöskadliga egenskaper. De används för att döda växter, insekter och svamp. Och de sprids ut i miljön utan möjlighet att binda dem till en begränsad yta. Med vind och vatten rör de sig vidare. Att bedöma huruvida skadan som uppstår uppvägs av nyttan för odlingarna är knivig. Bedömningen kräver gedigen kunskap om hur ekosystem fungerar. Om olika kemiska ämnens inneboende egenskaper och om hur de kan påverka ekosystemen. Många gånger saknas kunskap, som behöver tas fram i nya forskningsstudier.

Riskbedömarna måste också ta reda på hur mycket av kemikalierna som kan stanna kvar i livsmedlen som skördas. Och om de kemikalieresterna är farliga eller acceptabla.

Dessutom får inte de som hanterar de kemiska bekämpningsmedlen heller skadas. Faktorer som arbetsmiljö, livsmedelskvalitet, skador på mark, biologisk mångfald, yt- och grundvatten ska riskbedömarna behärska vid sidan om sin kunskap om kemikalierna. Enkelt, nej det är inte min erfarenhet. Och även om svenska Kemikalieinspektionen har tillgång till de kunnigaste human- och eko-toxikologerna, så kompliceras bedömningarna av att kartbilden över kemiska ämnens egenskaper har många vita fält. Under de nio år som jag ledde arbetet på Kemikalieinspektionen lyckades vi fylla i några. Som att kemiska bekämpningsmedel kan vara hormonstörande. I den nya växtskyddsmedelsförordningen finns nu regler som stoppar några av dem. Men mycket återstår att göra. Kemikalieberoendet är fortfarande stort i svenskt jordbruk.
Ethel Forsberg/partner U&W [you&we]

Intressant att ta del av dina åsikter. Coop har bjudit in experter till seminarierna som är en del av den nulägesanalys som ligger till grund för Coop´s framtida agerande för en bättre djurvälfärd, alltså en rak fortsättning och en del av Coop`s hållbarhets arbete.
Ditt bidrag i detta arbete har varit och är väsentligt.
Utmaningen som Coop har är att inte enbart höra experter som dessutom inte kanske har samma syn till lösning om vad som behövs för att förbättra djurvälfärden hos de djur som så småningom är en del av vårt middagsbord i någon form.
En annan del av arbetet att ta reda på vad våra konsumneter/medlemmar vill och hur de betraktar vårt arbete. Det ligger ju som en grund för det framtida kommunikationsarbetet. Skillnaden mellan experterna och den vanliga konsumnetn är ganska stor, vi vill göra ett gott arbete för denna viktiga fråga och behöver därför ta in även en pedagogik som förenklar och generaliserar för att skapa förståelse hos flertalet kunder och för våra egna medarbetare utan att förenkla själva genomförandearbetet.

Som detaljhandels aktör är det viktigt att veta vilka moment i uppfödningen hos olika djurslag för att därigenom ta in dessa som en del av inköpskriterierna när vi handlar upp animalier & animaliebaserade produkter till vår försäljning och därefter skapa en kommunikation som ej enbart handlar om priset på produkten

Att kvantifiera olika delar är ett sätt att få tag i problemområdens omfattning för Coops egen försäljning vi har självklart tagit med den försäljning som vi fram til idag driver för en bättre djurvälfärd , vilket jag inräknar ekologisk försäljning där Coop har den största försäljningsandel i sverige och en av de högsta andelarna i Europa jämfört andra konventionella nationella livsmedelskedjor.

Att då få fram att 87,4 % av fläsköttet som säljs i Coop är Svenskt fläsk är ju bra, utifrån att de svenska djurskyddsreglerna är en av de bättre om inte den bästa utifrån de flesta experterna är ju något som bör lyftas fram , då vi vet att en rådande uppfattning hos experter och kunder är att de mesta fläsket kommer från Danmark eller någon annan stans som anses vara sämre en den svenska modellen. Ja vid en framräkning så visar det sig att svensk konsumtion enbart är 50% svensk vilket gör att Coops långsiktiga arbetet med dessa frågor har en effekt vilket vi med all rätt bör tala om.

Ett annat sätt att beskriva resultat av vårt långsiktiga arbete är att räkna ut hur mycket yta per värphöna som värper ägg till Coop har, även om skillnaden inte är stor så är det dock en bra mätmetod att kunna följa i vår nya stategi anser jag.

Här var lite kommentarer till dig och en önskan att du fortsätter som du är känd för att driva på frågor som rör djurens välfärd

MVH
Mikael Robertsson
Coopb

Tack också för dina ord vad gäller ”ett berömvärt ambitiöst arbete med att bjuda in till seminarier och genomföra studiebesök” även om berömmet nog ska ges till Coop för deras ambitioner inom djurvälfärdsområdet. Som en av de inbjudna föreläsarna så vet du som sagt att vi inte är experter inom djuromsorgsområdet. Vi anser oss däremot vara experter på hållbarhetsdrivna affärer och de processer som leder dit.

Läs gärna min fullständiga kommentar på:
http://blog.uwab.se/medelhonor/

http://www.ettlivsomgris.se/20101029318/nyheter/atalet-nedlagt-men-brottet-bestar-nya-bilder-fran-blackstaby-gris-ab

Anser du att konsumenter idag på ett vanligt snabbköp kan köpa kött och mjölk i Sverige som garanterat inte producerats på ett sätt som bryter mot djurskyddslagen?

Jag heter Lotta !
Rumäniens befolkning lever i fattigdom….Allt hänger ihop, dom fattiga blir fattigare samt dom rikare rikare!
Maffian utbreder sig enligt befolkingen och EU bidrag andvänds på felaktigt sätt av korrupta borgmästare , därför får dom lidande människorna inte det bättre .Dödshägnen får 50 Euro per dödad hund av stadshus och komuner och man undrar hur så mycket pengar kan betalas i ett sådant fattigt land för en dödad hund ?Borgmästaren har bulvaner eller en avlägsen släkting som äger dödshägnen och kan på så sätt få tillbaka en del av pengarna i egen ficka. 5000 hundar dödades i förra veckan i en by och totalsumman för detta är 250,000 Euro som befolkningen skulle ha behövt!
Vi masskastrerar/vaccinerar gatuhundar och hundfångarna tar då självklart våra hundar och lämnar aggresiva samt reproducerande hundar kvar på gatan då detta är en miljonindustri av ”tvättade” eupengar, var skulle annars dessa belopp komma ifrån? Det är skamligt att detta får hålla på i ett EU-land där befolkningen svälter , korruptionen växer, maffian får fäste, borgmästarna blir rikare och rikare.En film från ett av dessa lönande företag som tvättar EU-pengar enligt mig! Dom har en omsättning på 2,5 miljoner kr /år . http://www.youtube.com/watch?v=fCIAJur9ksc
Det finns 3-4 miljoner gatuhundar så mycket pengar kan tvättas. Det finns åtskilligt med idieela organisationer som masskastrerar / vaccinerar hundarna hur är det då möjligt att så mycket pengar går åt till att döda hundar istället för att föda befolkningen.Vår systerförening i Finland har gjort denna film om Save The Dogs som vi sammarbetar med http://vimeo.com/15537183 Filmen är gjord av Jenny Vestlund.

Med bästa hälsningar

Lotta Isacson

Mvh Monioa D

Klart att djurplågeri INTE ska accepteras!!!!

Ska man acceptera allt i religionens namn?

Ska vi då acceptera att muslimska kvinnor stenas till döds i EU därför att detta är ett religiöst påbud i islam när en muslim varit otrogen?

DETTA HAR GÅTT FÖR LÅNGT!

religiösa stollerier har tagit för står plats.

Vi har sluppit kristendomens ok och nu är det alltså islam som ska bli vårt nya.