Satsa på Linderödsgrisen och släpp loss korna, KRAV!

För ett år sedan skrev jag en blogg om sjukdomsproblemen i svensk KRAV- grisproduktion, som jag skickade över till KRAV. Jag föreslog då bl. a en inkorsning av Linderödsgrisen. Enligt Svenska Djurhälsovården har situationen inte förbättrats sedan dess. För en vecka sedan svarade Lars Hällbom på KRAV att man inte gjort något åt situationen, utan väntar på översynen av regelverket, som pågår just nu. En inkorsning av Linderödsgrisar skulle medverka till att bevara en utrotningshotad lantras och kan inte vara så svårt. Kan Ängavallen så kan väl KRAV. Men även den ekologiska kycklingproduktionen skulle behöva byta kycklingsort till en mer långsamväxande kycklinghybrid.

Förutom att jag skickade över min blogg i april förra året så skickade Djurskyddet Sverige över en skrivelse till KRAV i december, där man uttryckte sin oro över att KRAV-grisarna har både ledproblem och lunginflammation. Jag träffade Eva Heldmer, Svenska Djurhälsovården i torsdags som bekräftade att hälsoläget för de ekologiska grisarna inte förbättrats under 2009 i jämförelse med 2008. När Lars Hällbom träffade Djurskyddet styrelse förra måndagen hänvisade han till översynen av regelverket.

För flera av mina styrelsekollegor i Djurskyddet var det en nyhet att mjölkkorna i den ekologiska djurhållningen fortfarande får stå uppbundna. Jag kommer väl ihåg en tämligen hetsig debatt som väcktes av Dagens Nyheter i september 1998. Då klargjordes att huvuddelen av de svenska korna stod uppbundna inomhus upp till 10 månader per år. Frågan aktualiserades också av den nya förordningen om ekologisk mjölkproduktion, som krävde lösdrift efter den 1 januari 2011. Tyvärr protesterade ekologiska lantbrukarna då mot en övergång till lösdrift. Skälet var nog att alltför många ekologiska besättningar då hade uppbundna kor. Det finns knappast några bärande djurskyddsargument för att behålla systemet med uppbundna kor. Jag försökte få LRF att ta ett inriktningsbeslut och acceptera en skärpning av djurskyddslagstiftning på sikt med övergång till lösdrift, men fick inget stöd. Svensk Mjölk däremot tog ställning: Lösdrift är framtiden och man bestämde sig för att verka att kor generellt ska hållas i lösdrift. Tyvärr dog debatten i media då professor Ingvar Ekesbo (författaren av djurskyddslagen) hävdade att det fanns för dåliga lösdrifter och att kon skulle vara anpassad till att stå uppbunden. Sannolikt värnade Ekesbo alla mindre mjölkbesättningar med uppbundna kor.

I september 2009 ordnade föreningen Vi Konsumenter och Slow Food ett seminarium kring makten över maten. Jag tog upp frågeställningarna kring de stora dominerande avelsföretagen. Då var det mina Slow Food kollegor som förvånades över att den ekologiska kycklingen var av samma sort som den konventionella.

En kommentar

  1. kristoffer larsson
    Publicerad 10 januari, 2012 at 22:28 | Permalink

    Tyvärr så är sanningen mer den att kor som inhyses i uppbundna stall, är de ENDA kor som verkligen får sina 5-6 månaders betesperiod. Nyare lösdriftsanläggningar tenderar att vara väldigt motvilliga att öppna ladugårdsdörrarna.
    Angående bärande djurskyddsargument för att behålla systemet med uppbundna kor, så finns det flera. Bland annat är lösdrifter en hårdare miljö speciellt för djur med lägre rang, det är halare och smutsigare vilket är farligt när de bråkar. I det uppbundna systemet äter hon där det är rent och gödslar där det är smutsigt. Hon får vara i fred och är garanterad sin mängd mat utan att någon stångar bort henne. Man behöver ha erfarenheter från båda systemen för att klarsynt kunna bedöma och ta ställning!

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.