Efterlängtad hållbarhetsmärkning – härligt COOP!

Hållbarhetsdeklarationer med helhetsperspektiv är synnerligen välkomna. Dagligvaruhandeln har stor betydelse när det gäller att påverka konsumtionen av mat. Jag hade fått en liten förvarning om att något var på gång. I tisdags presenterade Coop sin hållbarhetsdeklaration: ”Coop ska vara pionjärer för ett transparent och hållbart mat-Sverige. Ta med människorna och planeten – integrera hållbarhetsfrågan i ett helhetsperspektiv i alla viktiga beslut ”. Fina ord, men det är just helhetsperspektivetet, som jag ger mitt fulla stöd. Coop har fångat upp 10 viktiga kriterier från planetens gränser och FN:s hållbarhetsmål. De tio parametrarna omfattar inte bara biologisk mångfald och klimat utan viktiga frågor som bördighet, vattenåtgång, bekämpningsmedel och övergödning. De senare är aktuella frågor som debatteras mycket idag och som är avgörande för den framtida matförsörjningen. Djurhälsa har fått en egen parameter och inkluderar glädjande nog också djurvälfärd, som är en fråga som engagerar många konsumenter. Hoppas att mjölkbönderna förstår att det svenska beteskravet är ett starkt argument för svenska mejeriprodukter. Lokalbefolkningar och arbetsförhållanden är socialt angelägna dimensioner. Slutligen har Coop inkluderat den viktiga dimensionen kring lagefterlevnad och spårbarhet. Utan detta kriterium faller många av de övriga. De tio kriterierna täcker in de tre dimensionerna – miljömässig hållbarhet som berör ekosystemens funktion och hälsa och social och ekonomisk hållbarhet. Kriterierna berör i första hand primärproduktionen. Hälsoaspekter ingår ej. Kommer Sveriges Konsumenter, Jan Beroft, reagera?

Hur de olika kriterierna uppfylls prickas in i ett ”spindeldiagram” – ju närmare centrum desto bättre. På 80-talet använde Slakteriförbundet motsvarande illustration för utfallet i Resultatanalys i svinproduktionen RASP. Då stod det avvänjningsålder, tillväxt och fodereffektivitet m m på axlarna. Min kollega Bengt Göransson lär ha hämtat bilden i England och patenterat designen! Rockströms Planetens gränser har samma bild. Spindeldiagrammen ger en tydlig bild över produktens starka och svaga sidor.

Samma dag står Annica Carlsson – Kanyama, tidigare FOI nuvarande KTH, i TV och presenterar KTH:s beräkningar om hur mycket CO2, man kan minska som enskild konsument. Annika Carlsson Kanyama var tidigt ute i debatten kring klimat och mat. På den tiden gick hon över till att äta kyckling. Fisken var också OK, men jag vet att jag ständigt försökte påminna också Livsmedelsverket om att en ökning av fiskkonsumtion kan vara ett hot mot hållbara bestånd. KTH visar att inte flyga ger stor effekt liksom att ta bort köttet och mejeriprodukter i kosten. Åter en kommunikation som förenklar frågan till att bara fokusera klimatet. Det är den förenklingen och generaliseringen som oroar mig. Vi riskerar slänga ut barnet med badvattnet. Och helt missa andra hållbarhetsmål, som har betydelse för planetens överlevnad. Mistras seminarium kring styrmedel för hållbar konsumtion den 15 juni fastnar också i att det viktigaste är att minska köttkonsumtionen. Sara Säll från SLU föreslår köttskatt. Alla gillar naturbeteskött. Jag är stolt över att ha arbetat på Svenskt Sigill som tidigt arbetade fram kriterier för certifierat naturbeteskött. Coop har föredömligt tagit hand om och marknadsför konceptet. Men gräsätare generellt har fördelar genom att de bidrar till odling av vall, med alla dess hållbarhetsfördelar.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.