Kortsiktig lönsamhet eller långsiktig hållbarhet

Hållbara livsmedelssystem har blivit en viktig fråga som skall bidra till att rädda planeten. När Jordbruksverket fick uppdraget i samband med livsmedelsstrategin, att definiera hållbara livsmedelssystem, tyckte jag det var bra. Nu när Jordbruksverket hållit på ett tag, är jag minst sagt orolig. Den rapport som Jordbruksverket ska överlämna till Miljömålsberedningen och regeringen, kan få stor betydelse för politiska beslut och den fortsatta utvecklingen i livsmedelskedjans alla led. Risken är stor att Jordbruksverket i sin ambition att gå lantbruksnäringen kortsiktiga behov till mötes, bortser från ett nödvändigt långsiktigt perspektiv som inkluderar alla planetens gränser. Sverige lever exempelvis inte upp till de flesta nationella miljökvalitetsmål.

När Jordbruksverket startade sitt projekt i maj i år skrev jag i bloggen följande: Hållbarheten måste börja i rätt ända. Det finns många definitioner av hållbarhet, men alla handlar om att skapa balans mellan att möta mänskliga behov och att bevara livskraftiga ekosystem. En hållbar produktion håller sig inom planetens gränser och tillgodoser våra basala behov så säger Johan Rockström skapare av modellen ”Planetens gränser” som bör vara grunden för hållbara livsmedelssystem. Ekosystemens hälsa och funktion är ramen/ förutsättningen, social hållbarhet möter människan behov (fysiologiskt, psykiskt, kulturellt osv) och ekonomisk hållbarhet är verktyget för att uppnå målen.

Jordbruksverket valde FAO:s hållbarhetsdefinitioner som likställer ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jordbruksverket har i juli presenterat ett första förslag till rapport och ett reviderat förslag i november. Många synpunkter som vi (Vi Konsumenter, WWF, Ekologiska lantbrukarna och Sveriges Konsumenter. Naturskyddsföreningen lyser tyvärr med sin frånvaro) framförde i juli har inte kommit med. Kartläggningen av pågående aktiviteter, som kartlagts av LRF:s dotterbolag MacLean blandar uppgifter från organisationer och företag. Trots påpekande att certifieringar som KRAV och IP Sigill är drivande i hållbarhetsfrågor, ströks IP Sigill i version två. Jag tipsade KRAV och Sigill Kvalitetssystem som skickat in en skrivelse till Jordbruksverket. Även om Jordbruksverket hävdar att de tre dimensionerna måste hålla ihop, så finns det en ganska tydlig slagsida mot den ekonomiska hållbarheten. Med den slagsidan är risken stor att man börjar i fel ända. I stället för som i de nationella miljökvalitetsmålen fastställa vad som ska uppnås från hållbarhetssynpunkt riskerar man fokusera vad hållbarheten innebär i form av ökade kostnader. Det kan drabba nödvändiga miljöåtgärder eller en utveckling av djurvälfärden i enlighet med ny djurskyddslag.

I dag har FAO svängt och kritiserar i stället det jordbruk som man tidigare förordade. ”Ett resursintensivt jordbrukssystem med mycket insatsmedel, som har orsakat omfattande avskogning, vattenbrist, utarmning av jordar och höga utsläpp av växthusgaser, kan inte leverera hållbar mat- och jordbruksproduktion”, skriver man bland annat i rapporten The Future of Food and Agriculture – Trends and Challenges. I stället propagerar man för mer holistiska metoder som agroekologi, agroforestry, conservation farming, jordbruk som blandar djur- och växthållning, varierade växtföljder, roterande betesmarker och vallodling för att öka markernas bördighet och mycket annat. Fossila bränslen pekas ut som ett stort problem, som behöver avvecklas.

Livsmedelsverket har på eget initiativ startat ett arbete med att utforma mål och indikatorer för hållbar livsmedelskonsumtion. Viktiga förslag till mål är: Minska överkonsumtionen, öka på grönsaker, baljväxter, rotsaker, frukt och bär, prioritera inhemskt och fullkorn när det gäller spannmål och minska på kött. Det finns förslag till indikatorer som ser intressanta ut. Livsmedelsverket har blivit engagerat i FN:s Food System Summit. Gunhild Stordalen leder gruppen kring hållbar konsumtion. EAT Lancet-rapporten från januari 2019 har fått uppmärksamhet. Tyvärr har rapportens slutsatser övertolkats och förenklats. Bl a saknas kemikalier, bekämpningsmedel, när det gäller växtbaserade alternativ. Johan Rockström har betonat att rapporten måste tolkas utifrån regionala förutsättningar.

En kommentar

  1. Louise Ungerth
    Publicerad 7 december, 2020 at 8:41 | Permalink

    Varmt tack Gunnela för en bra spaning. Mycket värdefull.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.