Behövs det ett proteinskifte och i så fall vad ska vi ta bort och vad ska det ersättas med? Det är väl inte så att vi lider av brist på protein i Sverige. Men om vissa äter alldeles för mycket kött, så lider ofta unga kvinnor av järnbrist och borde äta mer. Men skiftet är ju redan på gång. Många företag satsar på växtbaserade svenska råvaror, vilket är glädjande. Lantmännen, Fazer, Nordisk Råvara, Arla, ja till och med Scan. Och nu har vi också fått en proteinfabrik Gropro i Bjuv, som kan processa svenska baljväxter. Vi behöver minska vår sårbarhet. Hittills har övergång till växtbaserat snarare ökat importen och därmed ökat vår sårbarhet och också haft negativ effekt på konsumtionens kemikalieförbrukning och andra hållbarhetskriterier. Det finns ju sojaprodukter som enligt COOPs hållbarhetsdiagram har sämre prestanda än ekologiskt kött.
Ofta används EAT Lancet-rapporten från januari 2019 som referens i diskussionen kring hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar f f a hälsa och klimataspekter och har fastställt en global kost som innebär en ökning av fullkorn, frukt, grönt, nötter, omättade oljor och fisk och en minskning av mejeriprodukter, kött, ägg, potatis och tillsatt socker. Den främsta kritiken är att rapporten inte inkluderat fossil energi, utan begränsat sig till metan och lustgas. Och kemikalier ingår inte heller i värderingarna. Klimatpåverkan beräknat genom livscykelanalyser LCA, har sina tydliga begränsningar. LCA fångar inte systemfrågorna, biologisk mångfald , kolinlagring och inte djurvälfärd. Det som förvånar är att man hävdar att potatisen ska minska. Och fisk är inte okontroversiellt. Såväl fiske som odling har många frågetecken – inte minst när det gäller avlivning och djurvälfärd generellt.
Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har fått regeringens uppdrag att utreda hälsosam och hållbar konsumtion. Arbetet ska också utgå från Sveriges miljömålssystem och mål och uppföljning av Agenda 2030. Enligt delrapporten i september 2021 sägs att de största förändringar som behöver ske i Sverige för att nå en hållbar livsmedelskonsumtion är att öka vår konsumtion av livsmedel från växtriket, minska konsumtionen av animalier och minska överkonsumtionen av livsmedel, särskilt energitäta och näringsfattiga livsmedel, samt minska matsvinnet. Det finns mycket diskussion i sociala medier med oro över utfallet. Ska vi kraftigt minska vår svenska djurhållning?
Det ska bli intressant att se vad detta s k proteinskifte kommer innebära och hur det ska gå till? Det finns mycket att tänka på. Inte minst regeringens utgångspunkt från nationella miljömål. Ska vi avveckla en stor del av den svenska djurhållningen kommer vi knappast klara ”Ett rikt odlingslandskap ” eller ett rikt växt – och djurliv d v s biologisk mångfald. Jag har tidigare skrivit om gräsätande djurs fördelar när det gäller betets och vallens positiva effekter på såväl kolinlagring, biologisk mångfald som minskning av behovet av bekämpningsmedel. Gårdar med nötkreatur lagrar in dubbelt så mycket kol som rena växtodlingsgårdar.
Djurskyddet Sverige styrelse har antagit följande position: ”Djurskyddet Sverige anser att djurhållningen inom lantbruket ska gynna viktiga hållbarhetskriterier som biologisk mångfald, minskning av utsläpp av växthusgaser, jordhälsa, minskning av behovet av bekämpningsmedel och därmed också gynna svenska miljökvalitetsmål. Djurhållningen ska bygga på friska djur, som kan utföra sina naturliga beteenden. Djurhållning ska också bidra genom att förädla råvaror, som inte kan utnyttjas som föda till människor. Det innebär i första hand gräsätande, betande djur som nötkreatur, får och getter, som också som vinterfoder innebär odling av vall med dess positiva effekter. I andra hand kan djur bidra förädling av biprodukter. Det bör vara huvudinriktningen när det gäller grisar och fjäderfä”.
Livsmedelverket ska i slutet av året presentera förslag till nya nordiska näringsrekommendationer. Det nordiska samarbetet finansieras av Nordiska ministerrådet och medlemsländerna. Norge leder arbetet. Livsmedelsverket planerar en öppen remiss av förslaget i augusti 2022. Hållbarhet ska integreras mer än tidigare. Framför allt vägs miljöaspekter in. Övriga hållbarhetsaspekter är lämpligare att integrera på nationell nivå. Vi ser med spänning fram emot förslaget och f f a hur man kommer hantera animaliska livsmedel och det röda köttet d v s främst kött från nötkreatur, får och gris med hänvisning till ovanstående resonemang.