Generaldirektören för Jordbruksverket Anna Olofsson bjöd in till överläggning med djurskyddsorganisationerna och Vi Konsumenter den 16 juni d v s det nätverk som haft överläggningar med Helena Olofsson kring EU-arbetet. Här fanns en möjlighet att tydligt markera vad vi gemensamt prioriterar och vad som är högaktuellt. Som representerande Vi Konsumenter känns det alltid viktigt att markera att föreningen representerar all de många konsumenter/medborgare som engagerar sig i djurens välfärd.
Beteskravet för mjölkkor
Lägesrapport hittar ni i tidigare blogg https://gunnela.nu/2026/06/09/kor-mar-battre-pa-bete/. LRF har på sin förbundsstämma 27 maj redovisat det arbete som pågår kring betesfrågan. LRF har skickat en inlaga till landsbygdsdepartementet med en önskan om utredning kring vilka villkor som bör gälla för undantag från djurskyddsförordningen som ska göra det möjligt att tillåta undantag från beteskravet för lösdriftsbesättningar. Därutöver har förtroendevalda riktat en direkt uppmaning till Jordbruksverket att anpassa djurskyddsföreskrifterna.
Man vill:
– införa en generell betestid för hela landet på 60 dagar
– införa en regel, som innebär att det räcker med att öppna stalldörren d v s korna får själva bestämma när de vill gå ut och att detta ska kunna klassas som betesdrift
– höja åldern för att kvigorna ska ut på bete från sex månader till ett år.
World Animal Protection har i inlaga till landsbygdsdepartementet underkänt LRF:s framställan om utredning av villkor för undantag från beteskravet med hänvisning till djurskyddslagens krav.
Jordbruksverkets yttrande över SOU 2024:56 och Helena Elofsson, Jordbruksverket, särskilda yttrande klargjorde att en ändring av djurskyddsförordningen som skulle innebära att om det generella beteskravet avvecklas skulle innebära en försämring av djurvälfärden och i strid med djurskyddslagen.
Ändringar av djurskyddsföreskrifterna innebär en försämring av djurskyddet. Syftet med olika tidsangivelser är att anpassa betestid till regionala förutsättningar. Förslaget innebär en kraftig förkortning av betet för djur i ex södra Sverige. Det innebär att fördelarna med bete från djurvälfärdsynpunkt blir sämre för kor i södra och mellersta Sverige.
Kravet på bete tillfredsställer djurskyddslagens krav på djurens rätt till naturligt beteende. En del av detta är att beta, röra sig över större ytor, ligga och resa sig naturligt m m. Detta tillgodoses inte genom att djuren bara får tillgång till frisk luft. Sannolikheten är stor att man hamnar i en rastfålla som alternativ till verkligt bete. Det var något som djurskyddsorganisationerna väldigt tydligt kritiserade vid förra revideringen av föreskrifterna
jordbruksverket har inte informerat om att man avser ändra förskrifterna för betesdrift.
Regelförenklingar
Regelförenklingar är ett mantra som präglar diskussionen i alla led i livsmedelsproduktionen och som ses som lösningen på lönsamhetsproblem och ökad konkurrenskraft. Detta fokuserades bl a på konferensen om livsmedelsstrategin den 6 maj. Och frågan återkommer i många sammanhang inte minst inom primärproduktionen. Jordbruksverket har ett uppdrag kring regelförenkling, som redovisades sist på Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion.
Det finns en preferens för svenska livsmedel hos svenska konsumenter. Ekologiskt tappar till förmån för svenskt. Det finns många konsumentstudier som visar att djurskydd är en mycket viktig aspekt för att välja svenska animaliska produkter. Det bygger på en uppfattning av att det finns en stark svensk djurskyddslagstiftning. Det är också något som Livsmedelsföretagen och inte minst grisbranschen har utnyttjat. Det har inneburit att det inom ramen för utredningen Konkurrenskraft och ett starkt djurskydd SOU 2024:56 framfördes mycket begränsade krav på djurskyddsförändringar från grisbranschen eller fjäderfäbranschen, till skillnad från kraven från mjölkbönderna. Det innebär att förenklingar när det gäller djurskyddsregelverket måste ske med stor aktsamhet. Och man kan inte som ibland framförs från lantbruksnäringen utgå från vad marknaden efterfrågar, utan utgångspunkten måste vara djurskyddslagens krav på tillämpning.
Djurskyddskontroll
En lagstiftning kräver kontroll av efterlevnaden. Att djurskyddskontrollen flyttades från kommunerna till länsstyrelsen har varit en fördel. Men resurserna räcker inte till och många länsstyrelser uppfyller inte uppsatta mål. Den offentliga kontrollens mål med 10 % s kontroll är helt otillräcklig. Det innebär en kontroll vart tionde år. Certifieringar och företagens egenkontroll kan accepteras som komplement men inte som ersättning.
Sambandet djurvälfärd, friska djur och antibiotikaförbrukning
Det finns ett tydligt samband mellan djurskydd, djurhälsa och behovet av antibiotikabehandling. Syftet med djurskyddsregelverket kring miljö, foder och djurhantering syftar till friska djur och minskar behovet av läkemedelsbehandling. Det innebär minskad risk för antibiotikaresistens. Vi Konsumenter prioriterar av det skälet både ett starkt djurskydd och kampen mot antibiotikaresistens. VK har gjort ett inspel till handlingsplanen mot antibiotikaresistens.