Det är inte lätt att bli klok på alla turer kring vad Swedish Meats och Lantmännen tycker i frågan kring GMO. I förra veckans Land Lantbruk kom rubriken: Stopp för GMO-soja i Sverige. Detta skulle vara effekten av att Lantmännen beslutat stoppa importen. Nu säger Lantmännen att man säger nej till GMO i egna produkter, men levererar GMO-soja till den som vill köpa. Med andra ord – de som levererar sina slaktdjur till Swedish Meats kan välja fritt om man vill använda GMO- grödor i foder eller ej. Och vi som vill veta om köttet kommer från djur uppfödda på genmodifierade grödor eller ej har inte blivit klokare. Det får bli Svenskt Sigill, Siljans Chark eller KRAV om vi vill vara säkra.
Debatten kring gentekniken och dess tillämpning har funnits länge. Jag har viss förståelse för Torbjörn Fagerströms kommentar, även om han tycker att debatten präglats för mycket av skräckscenarios. Nils Uddenberg, etikern i Genteknik nämnden brukar säga att det fanns lika stort motstånd mot elektriciteten när den kom, som mot gentekniken idag. Djuren är ju inte GMO – då är det väl ingeting att vara rädd för?
Jag tycker man kan se en tydlig skillnad. I en intressant studie har bl a Nils Uddenberg och Tobrjörn Fagerström kartlagt svenskens natursyn. En majoritet anser att naturen är ändamålsenligt och normativ. Det som är naturligt känns rätt. Är det så konstigt då, att man reagerar på att man flyttar gener inom och mellan arter, på ett sätt som man inte gör i konventionell växtförädling och avel. Konsumentstudier inom EU pekar i samma riktning. "Natural" är ett poitivt laddat kommunikationsord.
Förutom känslan av att vi inte vet tillräckligt om effekterna av en genöverföring, så finns tveksamheten till vilka det är som driver utvecklingen. Kemiföretagen som tillverkar bekämpningsmedel tar fram gentekniskt förändrat utsäde kopplat till sitt eget bekämpningsmedel. Var finns uthålligheten i detta. Tidigare hade man också med en antibiotikaresistensgen som markörgen. Ogräs kan väl precis som bakterier bli resistenta. Precis som vi driver frågan om att långsiktigt kunna behandla bakteriella infektioner genom att vara försiktiga och undvika onödiga antibiotikabehandlingar. Så borde vi vara tveksamma till en ökad och bred användning av enstaka preparat mot ogräs.