”Kill your darlings”

4 juni, 2023 – 10:55

I november 2011 bjöd Vi Konsumenter (VK) in till en workshop med rubriken: Skall vi äta kött och, i så fall, vilket sorts kött ska vi äta? Från workshopen finns en omfattande rapport. Efter det bjöd VK in intressenterna till ett möte i april 2012. Inbjudan: ”Styrelsen för föreningen Vi Konsumenter, en oberoende konsumentorganisation, antar utmaningen och tar första steget mot en handlingsplan genom att bjuda in en rad olika aktörer till ett möte. Syftet är att detta samtal ska vara ett avstamp för arbetet mot en handlingsplan där olika aktörer i samhället tar sin del av ansvaret för att på ett omdömesgillt sätt söka minska köttkonsumtionen”. Skälen var då huvudsakligen klimatpåverkan och hälsoaspekter. Efter många turer i frågan samlade VK ihop Sveriges Konsumenter, Medveten Konsumtion, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige kring en debattartikel på SvDs Brännpunkt i februari 2014 med rubriken” Att äta mindre kött är allas ansvar”. I artikeln rekommenderade vi aktörerna
• Vägleda och ge konsumenter och kunder vegetariska alternativ.
• Stötta konsumenter till ett varierat proteinintag. Ersätt inte kött med fisk eftersom det ökar risken för utfiskning.
• Stimulera ekologisk köttproduktion.
• Stimulera utvecklingen av certifierat Naturbeteskött.
• Stimulera åtgärder som minskar klimatpåverkan.
• Ursprungsmärka kött och köttprodukter med information om var djuret är fött, uppfött och slaktat.
• Stimulera och premiera en sund djurhållning för att minska antibiotikaförskrivningen.
Ett råd som alla vanliga konsumenter dock kan följa är att välja kött med omsorg – mindre men bättre. Mindre mängd kött, men bättre kött för hälsa, miljö, djurskydd, klimat och hållbarhet. ”

På den tiden talade man inte så mycket i debatten om att bevara ekosystem och biologisk mångfald. Fast det var ett av huvudbudskapen från WWF, Naturskyddsföreningen, Sveriges Konsumenter och World Animal Protection som ett inspel till livsmedelsstrategin 2016. ”Planetens gränser och ekosystemens bärkraft sätter ramarna för jordbruket i Sverige och globalt. Läget är kritiskt; förlusten av biologisk mångfald, klimatpåverkan och hög växtnäringstillförsel till kretsloppen belastar planeten mer än vad den tål. Det måste vara utgångspunkten för livsmedelsstrategin. Konsumtionen av animaliska livsmedel måste minska i västvärlden, inklusive Sverige. Produktionen av animaliska livsmedel i Sverige kan dock öka om den bedrivs på sätt som ger ökad biologisk mångfald och öppna landskap, minskar klimatpåverkan, ger god djurvälfärd och arbetstillfällen på landsbygden”.

EAT Lancet – rapporten kom i januari 2019. Kommissionens extremt låga riktvärden för animaliska livsmedel (och potatis) skapade debatt och utgångspunkt för kritik. Det blev ett stort fokus på att minskad köttkonsumtion skulle rädda världen. Man talade om det nödvändiga proteinskiftet och det angreppsättet lever fortfarande. Marknaden svarade upp och antalet växtbaserade produkter ökade rejält.

Vi Konsumenters hålbarhetspolicy från 2021 ”Sedan några år har hållbarhetsfrågorna fått starkt ökat uppmärksamhet med klimat i medialt fokus. Men det finns ett stort behov av att bredda debatten till flera hållbarhetskriterier. Målkonflikter måste hanteras. Omvärlden förändras och ny kunskap tillkommer.”

Kill your darlings! Man behöver inte vara vegan eller vegetarian för att bidra till ökad hållbarhet. Vi måste hitta en balans mellan minskad klimatpåverkan, samtidigt som vi säkrar våra ekosystem, bidrar till ökad biologisk mångfald och minskar produktionens negativa effekter på andra hållbarhetskriterier. Det är därför det krävs en systemanalys som belyser bästa möjliga utfall under svenska förhållanden. Ökad kunskap, insikt om behovet av helhetssyn, nationella miljökvalitetsmål (finns i livsmedelsstrategin från 2017), ökad insikt om frågans komplexitet och frågan kring biologisk mångfald kräver en annan diskussion än tidigare. Vi kan inte bunta ihop köttslagen eftersom idisslare och enkelmagare har helt olika förutsättningar. Kloka synpunkter från WWF och co från 2016 kring möjligheten att öka svensk animalieproduktion. Men det är ju just en djurhållning som minskar klimatpåverkan som är den nästan omöjliga utmaningen. Det finns tydliga motsättningar mellan klimatpåverkan och biologisk mångfald, växtnäringsläckage och djurvälfärd. Allt detta har jag skrivit om i mina bloggar senare år. Det finns ett behov av ”kill your darlings” från 10 år gamla värderingar.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Utmanande och ansvarsfullt

20 maj, 2023 – 12:31

Så sammanfattade jag mitt uppdrag som expert i utredningen ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd, LI 2023:01”, när jag blev intervjuad av Katarina på tidningen Djurskyddet. Jag blev hedersamt nominerad av Sveriges Konsumenter. Det intressanta är att utredningssekreterare är Erika Brendov. Erika och jag har följt varandra sedan 80-talet. Hon gjorde ett examensarbete, digivande suggor i grupp, för oss på Slakteriförbundet, när jag var djuromsorgsansvarig där. Hon efterträdde mig på det jobbet, när jag lämnade 1993. Jag tipsade Erika till etikprojektet på Svensk Mjölk och hon kom till LRF, när LRF tog över etikfrågorna 2000. Erika var bl a projektledande för det viktiga projektet ”Svenska Modellen”, som antogs av LRF:s styrelse 2002. Efter det tog hon över djurskyddsfrågorna från mig på LRF fram till förra året, när LRF helt oförsvarligt slängde ut sina experter.

Djurskyddet Sverige kallar utredningen för konkurrenskraftutredningen. Och konkurrenskraft, lönsamhet och regelförenkling präglar budskapet från departementet, LRF och även KSLA:s inspel till livsmedelsstrategin. Och utan tvekan är det sannolikt att det kan handla om att ta bort regler från den svenska djurskyddslagstiftningen. Trots att EU är på väg att rejält utöka och stärka djurskyddet i unionen. Det finns en lista på över 150 förslag till regelförenkling, som diskuterades på Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion och refereras i KSLA:s inspel. Inte oväntat finns förprövningen av djurstallar från djurskyddssynpunkt och beteskravet för kor högt upp på listan. Dessa bestämmelser ligger i djurskyddsförordningen och kan med ett penndrag strykas av regeringen.

Direktivet har speciellt pekat ut en avveckling av förprövning av djurstallar. Man hänvisar till att flera oppositionspartier med ett tillkännagivande 2018 till regeringen ansåg att denna borde avvecklas. I LRF drev jag på 90-talet att förprövningen borde utökas till att omfatta tillgången till betesmark vid prövning av kostallar. Det skulle ha undvikit den utveckling, som nu innebär att beteskritikerna använder bristen på betesmark, som ett skäl att hålla korna på stall. Jordbruksverket bedömde att ett sådant kriterium inte kunde förenas med förordningens formulering. Om Jordbruksverket hade velat, hade man kunnat göra en framställan till regeringen. LRF drev då också att smittskyddssynpunkter skulle inkluderas i förprövningen. Det blev en halvdan kompromiss från Jordbruksverket. Då ska man veta att en nyligen genomförd smittskyddsutredning av Jordbruksverket och SVA föreslår att smittskydd ska införas i förprövningen. Det skulle vara ett sätt att minska sårbarheten för allvarliga utbrott av djursjukdomar. Denna utredning fanns inte på plats 2018.

Konkurrenskraftutredningen 2015, som regeringen hänvisar till i direktivet för utredningen, bortsåg helt från vinsterna med friska djur med svenska djurskyddsregler. Den reviderade djurskyddslagen som trädde i kraft 2019 fanns inte heller på plats. Det finns gott om dokumentation som visar att mer plats för växande grisar ger tydligt ökad tillväxt. Kor på bete har mycket tydligt bättre klövhälsa än kor på stall, som är en av mjölkproduktionens hälsoproblem. Om smågrisar avvänjs för tidigt riskeras problem med avvänjningsdiarré. Jag hänvisar till den utmärkta studien ”Den svenska modellen – hävstång eller ok för svensk svinproduktion” (Jonasson L et al 1997) som visade att i jämförelse med dansk grisproduktion som tillämpade antibiotikatillsats i foder och EU:s djurskyddsregler, att svensk uppfödning hävdade sig mycket väl med striktare djurskyddsregler och utan antibiotika generellt i foder. Kostnaden för den svenska modellen var marginell. Rapporten var ett uppdrag från Lantmännen, Slakteriförbundet, Svinavelsföreningen (numera Grisföretagarna) och Svenska Djurhälsovården. Mer av sådana studier har jag framfört till statssekreteraren Dan Ericsson i mars. Växas studier av kor på stall 18 månader kommer inte ge svar på den fråga som vi vill ha svar på. Vad kostar beteskravet för kor och vilka vinster finns att hämta i bättre hälsa. Och vad är värdet av djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Vem ska bestämma nyttan av regelverket i relation till kostnaden?

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Man måste skilja på kött från olika djurslag

8 maj, 2023 – 11:16

I KSLA-rapporten ”Kon, människan och Världen skriver Jenny Jewert, WWF,: ”Minska antalet betesdjur är inte en hållbar väg framåt… Hur fördelar vi metanbudgeten på ett sätt som maximerar naturnyttan med betande djur och styr bort från ohållbara uppfödningsmodeller”. Och så här skriver Elin Röös: ”Nötkreatur bidrar således med både nyttor i form av livsmedel och ekosystemtjänster, men bidrar också med betydande klimatpåverkan. En klok avvägning mellan flera miljömål och sociala behöver göras för att komma fram till vad som kan anses vara en lagom stor mängd idisslare i Sverige och globalt”. Att därför utan en rejäl analys anamma förslag till nya nordiska näringsrekommendationer, NNR, som föreslår en minskning av köttkonsumtionen med 50 procent, känns som omdömeslöst.

Idag gäller i Livsmedelsverkets kostråd med max 500 g tillagat rött kött per vecka. Och i rött kött ingår såväl kött från nötkreatur, får, vilt, ren som griskött. Enligt Jordbruksverkets beräkningar ligger svensk köttkonsumtion bara 5 procent över den nivån. NNR föreslår 350 g ätbart rött kött per vecka. NNR buntar också ihop kött från idisslare med kött från grisar. Vad skulle hända hypotetiskt om vi konsumerar 350 g griskött per vecka och inget nötkött med den biologiska mångfalden, jordhälsan, kolinlagringen, odlingen av vall och mjölkproduktionen? Man måste skilja på kött från olika djurslag och effekterna på olika hållbarhetskriterier.

En eloge till KSLA som valde att publicera seminariet om kon den 1 juni 2022. Marianne Elvander har en klok introduktion, där hon prisar den fantastiska biologiska varelsen som kon är. Är hon en klimatbov eller landskapsvårdare? Ja visst både och, men Marianne hänvisar precis som jag tidigare skrivit om i bloggen och också skickat in till Livsmedelverket, att EAT Lancet från 2019 ifrågasätts av ny kunskap. Johan Rockström premierar också gräsätande djur framför spannmålskonsumerande. Det känns som tiden har sprungit förbi arbetet med nordiska näringsrekommendationer. Det är som Christel Cederberg, Chalmers har sagt: Norden borde kunna bättre.

De som fastnat för att den enkla lösningen på hållbarhetsutmaningar och klimat löses genom att radikalt minska köttkonsumtionen får vatten på sin kvarn. Och det som bekymrar mig är att Livsmedelsverket refererar till kritiken på rapporterna från Chatham House, men har ändå accepterat den förenklade lösningen att endast hänvisa till klimatpåverkan. I NNR nämns biologisk mångfald väldigt marginellt. Proteinskiftet i all ära, men man måste belysa konsekvenserna och inte bara prata om vad vi ska äta, utan också hur det är producerat eller uppfött. Enligt NNR:s förslag skulle importerad kyckling eller soja vara bättre än kött från betande djur. Kött från tjurar på stall bättre än kött från stutar på bete (se tidigare blogg).

Livsmedelsverket m fl tycker att vi som kritiker kanske överskattar kostrådens betydelse. Det finns också en oro över att kritiken på norska Folkhälsodirektoratets arbete kan försvåra ett genomslag för kostråden. Folk äter fel idag! Vi vet att kostråden har stor betydelse och är vägledande för den offentliga sektorn d v s den mat som serveras i skola, vård och omsorg. Livsmedelsindustrin hänvisar också gärna till Livsmedelsverkets kostråd liksom opinionsbildare och konsumentföreträdare. Kostråden ska vara ett av flera hjälpmedel mot en hållbar och hälsosam produktion och konsumtion. Jag har förståelse för primärproduktionens oro och kritik. Och det handlar kanske inte bara om ovilja mot förändringar utan också att bönderna måste känna att samhället och bönderna är överens om vilken väg vi ska välja mot ett hållbart samhälle. Med ”felaktiga” kostråd kommer varken primärproduktionen eller konsumenterna var nöjda och gå åt rätt håll.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (1)

Som medveten engagerad konsument är jag djupt oroad

1 maj, 2023 – 10:30

Jag oroar mig för att ett ensidigt fokus på minskad klimatpåverkan driver på åt fel håll. Jag känner mig verkligen otrygg med underlaget till nya nordiska näringsrekommendationer, NNR. Minskad klimatpåverkan driver mot ökad intensitet och hög avkastning eftersom utsläpp av CO2-ekvivalenter då minskar per kg produkt. Om vi ska minska utsläppet av växthusgaser måste det ske med hänsyn till att bevara och utveckla ekosystemen. Det var ju en del av våra, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, WWF, Sveriges Konsumenter, Konsumentföreningen Stockholm, Ekologiska Lantbrukarna, World Animal Protection och Vi Konsumenter, inspel till livsmedelsstrategin 2016 0ch 2023.

Många studier pekar på målkonflikten mellan klimatåtgärder och biologisk mångfald och inte minst djurvälfärd. Tydligaste exemplet är nötkreatur, tjurar på stall jämfört med betande stutar och kvigor. Enligt flera studier, senast RISE, visas inte oväntat att ungtjurar på stall ger lägst klimatpåverkan jämfört med kvigor och stutar av köttras. Liknande utfall visade rapporten från Framtidens Lantbruk, Mjölk och Kött förra året. Och det går ju helt på tvärs mot våra ambitioner att få fler stutar på bete. Vi vill det för att kunna vårda våra naturbetesmarker, för att bidra till ökad djurvälfärd och tillmötesgå dagligvaruhandelns och konsumenternas önskemål. Vi är väl medvetna om att betande djur ger längre uppfödningstid och mer utsläpp av metan. Vi Konsumenter har tillsammans med Sveriges Konsumenter, Konsumentföreningen Stockholm och Djurskyddet Sverige krävt att dagligvaruhandeln ger oss möjlighet att välja kött från betande djur. Men branschen försvarar intensivuppfödning av tjurar på stall. COOP anser att tjurarna är elefanten i rummet, som inte går att försvara gentemot konsumenterna. Det är dags för VÄXA och vissa mjölkbönder att ta till sig detta, som vill stänga in svenska kor året runt.

Det är intressant, att som jag skrev i förra bloggen, boken ”En jord för alla” förordar gräsätande djur framför intensiv djuruppfödning byggd på spannmål. Jag antar att man hänvisar till gris och fågel, som ger lägre utsläpp av klimatgaser än idisslare. Och även där går NNR åt precis motsatt håll, som inte har några ambitioner när det gäller just balansen mellan djurslagen. De som driver proteinskiftet måste ta ansvar för helheten och ställa krav på såväl växtbaserad mat som vilka animalier vi ska välja. Den växtbaserade maten måste säkerställa produktion inom planetens gränser – inte minst användningen av bekämpningsmedel. Men självklart ska vi minska jordbrukets klimatpåverkan. Det finns en plan för att göra jordbruket fossilfritt (Helena Jonsson), men det kräver statligt stöd. Sedan finns potential att förbättra hantering av gödsel, sluta bruka mulljordar (Axfoods förslag) och utveckla och använda fossilfri handelsgödsel .

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Vi måste rädda ekosystemen – också

29 april, 2023 – 14:35

Vad hjälper det om vi ställer om till eldrift med hjälp av kärnkraft, om vi pajar våra ekosystem så att vi inte kan producera mat. Jordbruket måste gynna kolinlagring och biodiversitet. Det finns en del kloka riksdagsledamöter som nämner biologisk mångfald, men regeringen framhärdar med gedigen okunskap (citat Anders Wijkman) att klimatfrågan handlar om energi. Klimatpolitiska rådet har tydligt sagt att det inte räcker. Att återställa våtmarker är väl bra, men det räcker inte långt om vi inte ställer om jordbruket och vår konsumtion – och inte bara av mat. Som jag skrivit om tidigare har Sverige åtaganden när det gäller biologisk mångfald enligt COP 15 och EU:s habitatdirektiv. Och samhället måste med sina kostråd förutom att främja en hälsosam kost, också främja uppfyllnad av nationella miljökvalitetsmål och se till att bevara våra ekosystem. Det säger ju även livsmedelsstrategin. Som konsument ska jag känna mig trygg med att Livsmedelsverkets kostråd är byggda på etablerad kunskap och bred analys (se tidigare blogg).

Jag läser Rockströms et al bok ”En jord för alla”, som säger det som många säger ”bussiness as usual” är inget alternativ. Man talar om hållbar intensifiering och en övergång till ett regenerativt jordbruk. Jordbruket måste gynna kolinlagring och biodiversitet. Biomassan från lantbrukets djur är mångdubbelt större än biomassan från människor och vilda djur. Man bör lämna nötkött, som produceras på spannmål. Boskap uppfödd på gräs är ett alternativ till dagens industriella djuruppfödningssystem. Man bör tillämpa betessystem som regenererar ekosystem. Som efterliknar den roll som vilda djur spelar i landskapet. Intressant är att andra djurslag inte nämns överhuvudtaget. Och då bör noteras att från klimatsynpunkt har kyckling och gris fördelar. Rockström sa för ett år sedan att man nog bör omvärdera idisslarnas roll, vilket det känns som man har gjort. I boken nämns faktiskt inte de betande djurens metanutsläpp – intressant. Självklart måste svinnet minska. Man nämner i boken fortfarande EAT Lancet från 2019, men budskapet har delvis ändrats.

En omställning av jordbruket måste ske med fokus att maximalt utnyttja fotosyntesen med grön mark, varierade växtföljder, minska jordbearbetningen för att gynna mikrolivet i jorden vilket ger bättre jordhälsa och ökad kolinlagring. Biologisk mångfald gynnas av fält med många kanter medan stora fält och monokulturer medför betydande insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vi har gjort oss sårbara och beroende av få grödor och stora globala livsmedelsproducenter. Vi har tappat konsumtion och produktion lokalt. Det är intressant att lägga boken ”En jord för alla” med över 100 referenser bredvid NNR:s rapport som underlag kring hållbara livsmedelsystem. Två helt olika budskap när det gäller vilken förändring som krävs.

Det finns ingen tydlig definition av regenerativt jordbruk på nordisk basis. Därför startade Sigill Kvalitetssystem för två år sedan ett arbete med att söka en gemensam definition som underlag för kommunikation och eventuell certifiering. En stor mängd intressenter deltog i arbetet. Man nådde inte helt fram, men enades om fem visioner som måste vara uppfyllda: Rik biodiversitet (motsvarande naturbetesmarkernas mångfald), minskning av klimatpåverkan och kolinlagring, hälsosamma vattenflöden (EU:s vattendirektiv), friska jordar och effektiv, cirkulär användning av resurser. Det kan också vara läge att påminna om 10 myndigheters syntesarbete för ett hållbart livsmedelssystem. Då tillkommer exempelvis sysselsättning och hållbar utveckling i hela Sverige och robust och uthållig livsmedelsförsörjning. Sårbarhet och självförsörjningsförmåga har ju kommit mer och mer i fokus. Med tanke på detta blir uttalanden om mjölkproduktionens klimatbelastning, som ett väldigt snävt perspektiv.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Det vetenskapliga underlaget för svenska kostråd brister

17 april, 2023 – 1:23

Det norska Hälsodirektoratet har kommit med sin slutrapport på 200 sidor som underlag till nya nordiska näringsrekommendationer NNR. Det finns konkreta förslag på exempelvis mängden kött, fågel, mejeriprodukter och ägg. Fem rapporter tidigare har publicerats som underlag för hållbarhetsaspekterna. Kritiken har varit massiv. Nu ska dessa av Livsmedelsverket omformas till svenska reviderade kostråd. Det finns all anledning att ställa tuffa krav på svensk anpassning. Sammanfattningsvis krävs att Livsmedelsverket, med utgångspunkt från frågans komplexitet tar ansvar för en bred systemanalys som utreder effekter av förändringar i dagens kostråd och föreslår justeringar. Naturvårdsverket liksom Jordbruksverket som ansvarar för nationella miljökvalitetsmål bör ingå i processen, som sedan skickas ut på remiss. Det syntesarbete inom miljömålsrådet som utarbetats om målbilder för ett hållbart livsmedelssystem (maj 2022) av nio myndigheter kan vara vägledande.

Ändrade kostrekommendationer som förväntas påverka efterfrågan på olika livsmedel måste prövas från ett nationellt systemperspektiv. Den förenkling och de slutsatser som präglar rapporterna från NNR kan få stor negativ betydelse från flera synpunkter. Systemanalysen måste utgå från hela livsmedelskedjan och omfatta samtliga hållbarhetsaspekter. Nationella miljökvalitetsmål kan vara vägledande liksom planetens gränser. Det innebär att såväl klimatpåverkan, biologisk mångfald, giftfri miljö, övergödning, erosion, vattenanvändning, som sociala aspekter måste beaktas. Därutöver måste jordbrukets förmåga att genom fotosyntesen inlagra kol inkluderas i systemanalysen. Sårbarhet och självförsörjningsförmåga måste tydligt beaktas med hänvisning till förväntade kriser. Vilka effekter ger importerade livsmedel på olika hållbarhetsaspekter (PRINCE-rapporten 2018)? Aspekter som livsmedelssäkerhet, djurvälfärd, djurhälsa bör också ingå i utvärderingen. En norsk systemstudie (Hellstrand et al 2023) har visat att effekten av att följa EAT Lancets dietrekommendationer skulle rasera förutsättningarna för norskt lantbruk.

Livsmedelsverket anför att kostråden måste ha vetenskaplig grund. Kritiken mot NNR2022 miljö – och hållbarhetsanalys är att den är för smal och för ytlig. Inte sällan bygger den på felaktiga fakta. Chatham House har gjort en granskning av forskning inom området. Forskningen kring klimateffekter är mer omfattande än forskning kring den svårare frågan kring naturnytta (biodiversitet). Kartläggningar inom området domineras av LCA-analyser, som bakgrund till klimatpåverkan. Det är väl känt att LCA-analyser avläser negativa miljöeffekter men har begränsningar i att avläsa systemeffekter, biologisk mångfald, jordhälsa eller djurvälfärd. Bekämpningsmedlens effekt på ekosystemen ingår inte heller. Stockholm Resilience Center analys 2019 (Amanda Wood) av den svenska kosten i relation till EAT Lancets planetary boundaries visade att den största utmaningen (störst och mest röd i figuren planetens gränser) handlade om ”extinction rate” d v s krav på ökad biologisk mångfald. Ändå nämns detta bara perifert i dokumentationen från NNR kring rött kött. COP15, 2022 innebär åtaganden kring biodiversitet liksom EU:s krav på åtgärder för att öka den biologiska mångfalden. Det skattas att Sverige åtminstone måste dubblera arealen naturbetesmark från nuvarande halv miljon hektar.

En minskning Sverige är ett avlångt land med mycket olika förutsättningar för livsmedelsproduktion. Götalands slättbygder, skogs och mellanbygder och stora delar av Norrland har helt olika förutsättningar för växtodling och djurhållning. Ambitioner kring en levande landsbygd i hela landet är en värdefull dimension. Det krävs tydligare definitioner avseende olika köttslag, produktionsformer och olika växtbaserad mat. Effekten av en minskning av köttkonsumtionen med 30 % måste belysas och ses i samband med behovet av svenska mejeriprodukter, för att upprätthålla ett hållbart livsmedelssystem och för att tillgodose utsatta grupper med tillräcklig näring. Vallodling och bete är kritiska frågor i sammanhanget. En minskning av den svenska köttkonsumtionen riskerar att drabba områden i Sverige som skogs-och mellanbygder och Norrland, där alternativ till mjölk – eller köttproduktion saknas. Det är en kraftig förenkling att kräva mer naturbeteskött utan att i en systemanalys belysa hur behovet ska lösas. Idisslarnas fördel i relation till enkelmagarnas konsumtion av råvaror för humankonsumtion kommer inte heller till uttryck i rekommendationerna. Det finns ett starkt stöd att i CAP återinföra ett vallstöd, som är ett exempel på riktat stöd för ökad hållbarhet.

Det finns hälso – och klimatskäl för att öka den växtbaserade maten. För att detta ska bidra till hållbarheten är det önskvärt att öka den inhemska odlingen. Detta sker också, men det finns naturliga odlingsbegränsningar. En kraftigt ökad import kan medföra att det ekologiska avtrycket ökar.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Framtiden var bättre förr- eller?

13 april, 2023 – 8:39

Aldrig har väl detta påstående varit mer relevant. Begreppet ”hållbar utveckling” introducerades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R. Brown 1981. Det fick sin internationella spridning 1987 då FN-kommissionen för miljö och utveckling, World Commission on Environment and Development, även kallad Brundtlandkommissionen, lanserade begreppet i rapporten ”Vår gemensamma framtid. Aldrig har väl Brundtland- deklarationen från 1987 känns viktigare. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. DN tar i sin ledare den 9 april precis upp den tanke jag haft sedan länge. ”Att göra uppoffringar för barnen är en självklarhet”. Jag är född på 40-talet och har levt hela mitt liv i en värld med stabilt klimat. Somrarna var förutsägbara – lite sol, lite regn men sällan långvarig torka eller värmeböljor med över 30 grader. Snön kom inte sällan i december och låg till början av mars. I bland var det minus tjugo grader i Stockholmstrakten. Jag upplevde aldrig blötsnöstormar som knäckte mängder av träd och grenar. Stormar ja visst, men de kom nästan aldrig mitt i vintern. Min son född 1974 har knappast heller upplevt extremväder. I bästa fall lever jag kanske tio år till. Men min son och mina barnbarn? Vilken värld är det vi lämnar över?

Vad säger DN:s ledare ”Men vi måste äta mindre kött. Ingen solenergi i världen kan trolla bort djurhållningens och jordbrukets utsläpp”. Det är väl den enkla uppfattning som gäller. Det är jobbigt att sätta sig in i livsmedelsproduktionen och jordbrukets förutsättningar. Att beskriva vad jordbruket bidrar med förutom mat. Vi har inte bara en klimatkris utan en ekosystemkris. Det är ju just solenergin och fotosyntesen som är unik när det gäller jord – och skogsbruket. Det finns ingen annan produktion som har förutsättningarna att genom fotosyntesen lagra in mängder av kol i marken. Och det kan vi utnyttja ännu mer genom att hålla marken grön samtidigt som vi minskar dagens problem med övergödning, kemikalier och förlust av biologisk mångfald. Att förändra svenskt jordbruk kräver en ordentlig systemanalys. En kraftig minskad efterfrågan på kött och mjölk riskerar att slå ut jordbruket i områden där det behövs som mest för att leva upp till miljömålen exempelvis biologisk mångfald. Speciellt kommer Norrland och skogs-och mellanbygderna drabbas, där det är svårt att utveckla alternativ till djurhållning med vall och bete. Det får effekter på såväl ekologisk som social hållbarhet.

Djurhållningens ökade effektivisering genom exempelvis ökad avkastning per ko är en framgångssaga. Färre kor ger lika mycket mjölk. Därigenom har vi kraftigt minskat utsläppen av klimatgaser per kg mjölk. Och diskussionen kring hur man ska se på biogent metan till skillnad från CO2 sprider sig. Det finns också en ökad insikt om att LCA-analyser har stora brister när det gäller att fånga upp systemfel. Att samla LCA-analyser var vad NNR2022 har gjort. En norsk analys visar att skulle man tillämpa EAT Lancets dietrekommendationer i Norge, skulle i stort sett hela det norska jordbruket kollapsa (Hellstrand et al 2023). Vi får en stor del av vår energi och vårt protein från animalier för att inte tala om viktiga vitaminer och spårelement. Arbetet med nya nordiska näringsrekommendationer NNR2022 saknar helt system – och konsekvensanalyser. En utmaning för Livsmedelsverket som slutligen ska utforma svenska kostråd.

Men vad ska vi göra? Vi måste konsumera på annat sätt. Vi överutnyttjar våra naturresurser. Vi måste skapa cirkulära system där vi återanvänder i stället för att förbruka jungfruliga material/metaller. Vi måste göra mer naturnytta för att få motståndskraftiga ekosystem – vårda svenska naturbetesmarker genom svenskt nötkött och svensk ost i stället för att köpa nötkött eller kyckling från Brasilien. Vi måste minska våra utsläpp av koldioxid. Den stora utmaningen är att fasa ut fossil energi. Men att ersätta bilar som drivs med fossila bränslen med elbilar är en kraftig förenkling. Även elbilar kräver nya resurser och skapar hälsoproblem. Vi måste förbättra vårt resande. Att konsumera vård, omsorg och kultur hellre än ständigt ny köpa nya tekniska prylar. En bättre men hållbar värld. Den finns.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

80 år av minnen – en tidsresa a´la Gokväll

1 april, 2023 – 13:38

Det här är en version på mitt tal på födelsedagsfesten. När TV- programmet Go-kväll bjuder in gäster så finns varianten tidsresa då man får plocka ut några viktiga årtal. Förutom födelseåret 1943 vill jag lyfta några år som haft stor betydelse. Det är klart att jag inte minns min födelse. Men jag glömmer aldrig en kreativ helg på Folkuniversitet med Marianne då en deltagare väldigt dramatiskt ligger på golvet målande med händer sin egen förlossning – mycket rött.

”Hjärtat ska gro av drömmar” En favoritdikt av Bo Bergman hittad i en av Astrid Lindgrens ungdomsböcker. Som följt mig sedan barn
Hjärtat skall gro av drömmar,
annars är hjärtat armt.
Liv, ge oss regn som strömmar.
Liv, ge oss sol och varmt.
Så blir det ax om sider,
och med ett tack till allt
gå vi mot skördetider,
vemod och vinterkallt.

Nästa år 1963 Nu lyfter jag! Student – vilka tider jag delar med vännerna Claes och Ingrid. Vi firar 60 års jubileum. Ju äldre vi blir ju oftare träffas vid. Det året 1963 flyger jag ur föräldraboet och börjar min yrkesutbildning ett propedeutiskt år på Svalövs lantbruksskola. Hösten 1964 hamnar jag på Ultuna. Början på en agronomutbildning, som jag aldrig ångrat. Årskursen ska träffas i juni.

1974 Jag gifter mig med Bosse i ett gnistrande kallt Sigtuna. Mamma bjuder på härlig middag på Stallmästargården. Det blev 45 år med Bosse. I maj kommer meningen med livet Victor, Alexander. Så många år av upplevelser, sorg och glädje. Resor, segling, musik, mat, skärgården, Cirkusberget. Och att följa hans fina karriär. Och nu har jag fått barnbarnen Hanna och Karin Han är lika sugen och bra som jag att publicera sig (vill bara nämna att min senaste artikel kom i Land Lantbruk 16 mars kring konsument och djurskydd).

2002 Oj Efter en liten konflikt med ordförande i LRF Caroline Trapp bad jag om tjänstledigt ett halvår. Det ska nämnas att Caroline sedan ångrade sig och bad om ursäkt. Men vilket halvår! Jag åkte till Kallgården med Dutta, i februari, Bosse och jag tog bilen till Tyskland, Frankrike och Italien. Hem via tranorna vid Hornborgasjön. Jag målade med Marianne på Fårö, red med systerdöttrarna i Frankrike, bilade till Dalarna och avslutade med resa till Saltoloukta. Verkligen ett år med eftertanke.

2006 Startade min blogg på Svenskt Sigill. 100 bloggar är tänkt att bli en bok Ge inte upp. Efter starten i mars är jag uppe i 1210 blogginlägg. Det är inte lätt att välja 100.
”Framtiden var bättre förr”, men ”Always look on the bright side of life”. Den spelades på begravningen av min gamle kära vän Pille i Jacobs kyrka 2008. Jag har en tavla med den texten. (jag vill ha låten på min begravning). Shit happens Get over it (en bok jag fick av Alexander). Den skickar väl samma budskap som det vår mamma alltid sa SEDAN BLIR DET BÄTTRE och jag vill sluta där. Det är så tunga och svåra tider. Man måste tro att det blir bättre. Man får väl lyssna till Astrid Lindgrens råd Ge inte upp!

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Vi måste göra både och

25 mars, 2023 – 10:03

”Och tala inte för mycket om biologisk mångfald”. Den kommentaren fick jag häromdagen. Men jag kommer att fortsätta tala om biologisk mångfald, men också om behovet av klimatåtgärder, att leva upp till våra nationella miljökvalitetsmål exempelvis ett rikt jordbrukslandskap och en giftfri miljö, en god djurhälsa och djurvälfärd, kolinlagring och också en god folkhälsa (inkluderar också bönder). Egentligen allt det som vi, Sveriges Konsumenter, Vi Konsumenter, WWF, Naturskyddsföreningen, World Animal Protection, Konsumentföreningen Stockholm och Reformaten framförde till landsbygdsministern i början av året kring livsmedelsstrategin

• Innehåller konkreta mål och förslag som styr mot ökad biologisk mångfald, minskad klimatpåverkan, mindre och ansvarsfull användning av bekämpningsmedel samt minskad övergödning. 
• Integrerar strategier för folkhälsa och hållbar livsmedelskonsumtion, t ex genom att anamma mål som tas fram inom regeringsuppdraget till Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten.    
• Underlättar för konsumenter att göra rätt genom att skapa förutsättningar för hållbara val i vardagen genom åtgärder för utbud, märkning och kunskapslyft.     
• Stärker djurvälfärd och djurhälsa, något som till exempel kommer till uttryck genom en högre andel betande djur i landskapet.   
• Har en bred politisk uppslutning bakom insatser och mål för ekologisk produktion och konsumtion i Sverige, likt den som finns i Danmark.    
• Prioriterar forskning och innovation som utvecklar matproduktion inom planetens gränser.    
• Ger långsiktiga villkor och finansiering för åtgärder i primärproduktionen som styr mot ökad hållbarhet, som t ex Klimatklivet.    
• Främjar hela det svenska lantbruket, inte bara det mest produktiva mätt i kilo avkastning.

Det tål att upprepas. Speciellt nu när de nordiska näringsrekommendationerna rört upp så mycket känslor. Det är väl just känslan av att förslagen från kommittén så hårt fixerat på mat och klimat och missat andra hållbarhetsmål, som gett anledning till kritik. Jag upplever också att Elin Röös och hennes vänners debattinlägg i Land Lantbruk försöker nyansera polariseringen i debatten och förklara just att det krävs både och.

Jag påminns om vad Christina Greko, SVA uttalade på ett seminarium kring antibiotika 1997 (ordnat av Sveriges Konsumentråd). Vi måste både klara en god hygien för att minska smittrycket och ha en god djurmiljö som främjar grisarnas välfärd, som större ytor och halm. Vi verkar ju ha klarat det ganska bra med tanke på att vi har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning till djur. Även om utredningen Friska djur behöver inte antibiotika 2022:43 delvis missat djurvälfärdens stora betydelse för friska djur, så hoppas jag regeringen kan stödja flera av utredningens förslag.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Hur många kor ska vi ha i Sverige?

24 mars, 2023 – 15:35

Jag väckte frågan kring kornas roll i föregående blogg, med anledning bl a av Daniel Öhman, Ekots kritik av Hjärta Mjölk och intervju med Peter Kullgren. Debatten kring nötkreaturens roll i ett hållbart jordbruk har fortsatt. Nu kopplas den framför allt kring arbetet med reviderade nordiska näringsrekommendationer NNR2022. Jag skrev om dessa i januari. Fem rapporter har kommit från Norska Hälsodirektoratet som ska bilda underlag till hållbarhetsaspekter i näringsrekommendationerna. Ursprunget är Chatham house i England. Vi är flera, inklusive KSLA, som har varit minst sagt frustrerade över rapporternas okunnighet om nordiska förutsättningar, fokuseringen på mat och klimat och avsaknandet av de betande djurens betydelse för den biologiska mångfalden. Det saknas också aspekter på jordhälsa, kolinlagring, övergödning, bekämpningsmedel m m. Sverige har åtaganden enligt COP 15 och EU:s krav. Kritiska synpunkter på rapporterna har skickats in både från LRF och KSLA. Det mullrar i leden och experter från norska Nibio (motsvarande svenska RISE) har hoppat av. Tidigare har ju nordiska bondeorganisationerna skickat ett argt brev till Nordiska Ministerrådet. Beslutet om NNR2022 är ett politiskt beslut som antogs i juni 2018. Det ska redovisas i juni i år. Först därefter ska Livsmedelsverket utforma nationella näringsrekommendationer. Vad den hittills framförda kritiken ger för effekt återstår därmed att se. KSLA krävde exempelvis att rapport II skulle omarbetas.

Det senaste är att tidningen Land Lantbruk har ägnat flera sidor åt att lyfta näringens kritik över de rapporter som ska bilda underlag för hållbarhetsperspektivet i NNR2022. Fokus ligger på rapporternas tydliga målsättning att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter och bristande kunskap och aktuella fakta. Rött kött från framför allt idisslarna hamnar i fokus. Elin Röös och hennes vänner försöker förklara i Land Lantbruk att man inte är ute efter idisslarna, utan ser värdet av dessa av flera skäl inte minst i relation till gris och kyckling.

Men hur många kor vi ska ha i Sverige råder delade meningar om. Elin Röös (och Harald Svensson) anser att dagens djurantal är tillräckligt. Inte minst med tanke på att ca 40 procent av konsumtionen av nötkött är import. WWF har låtit SLU beräkna hur många betande djur som krävs för att klara av svenska åtaganden när det gäller att hävda och utöka våra naturbetesmarker. Man beräknar att det krävs ca 100 000 – 500 000 fler dikor, beroende på modell. Dessutom har Sverige krav på restaurering av igenväxta jordbruksmarker. Christel Cederberg menar att man ska betona gräsmarkernas betydelse kraftfullt i svaret, men inte ge sig in på osäkra beräkningsexempel och spekulationer. ”Hur stora arealer extensiva gräsmarker behövs för att klara biologisk mångfaldsmålen? (Habitat direktiv EU). Detta har jag inte sett ett klart svar på, men dagens halv miljon naturbetesmark är inte tillräckligt. Faktum är att olika typer av gräsmarkstyper är det mest hotade habitatet i Sverige, Vad jag har tagit till mig från samtal med biologisk mångfaldsforskare är att det handlar om mer än fördubblade arealer, sannolikt mer.”

Med tanke på att landsbygdsministern har tydligt uttalat (även nu senast på KSLA av politiskt sakkunnig Anders Drottja) att all svensk produktion ska öka, så kan det bli kollisionskurs med NNR:s hittills tydliga ambition att minska konsumtionen av animalier. Att en ökad svensk produktion skulle kunna avsättas som lönsam export, anser jag inte särskilt sannolikt.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)