Hur ska det gå sedan?

Sedan, när en stor del av befolkningen är vaccinerad och restriktionerna släppts, hur kommer vi att bete oss? Finns det ett uppdämt behov av att konsumera och resa. Har vi insett att det bästa sättet att sprida smittor är att smittbärare far kors och tvärs över jorden. Kommer ett vaccinationspass lösa detta problem? När kommer nästa pandemi? Har den storskaliga industriella djurhållningen en roll i spridningen? Så många frågor, så stor osäkerhet! Och detta mitt i en tid när ljuset återkommer och naturen exploderar av svällande knoppar och vårblommor.

Hela världsekonomin bygger på konsumtion som ger ekonomisk tillväxt. En växande BNP är det övergripande målet. Kommer vi att glömma att vi har en hotande klimatkris? Är det verkligen så enkelt att ökad elektrifiering, kärnkraft och ny teknik löser våra klimatutmaningar. Många politiker verkar tro på den ”enkla” lösningen. Kommer vi förtränga att vi har en utarmad biologisk mångfald, att åkerjorden som är en förutsättning för vår matförsörjning också håller att bli utarmad eller att vi har en smygande pandemi som heter antibiotikaresistens. Kommer vi klara att överlämna till nästa generation en planet med fungerande ekosystem? Det finns auktoriteter som varnar för att grön tillväxt inte är realistiskt.

DN har en utmärkt artikelserie Planeten och tillväxten. Man har intervjuat Kate Raworth, skapare av den sk doughnut-modellen, som används av Världsnaturfonden ”Det säkra och rättvisa utrymmet för mänskligheten” inkluderande och hållbar utveckling. Hon kompletterar Rockströms planetens gränser med sociala och ekonomiska dimensioner. ”Vi måste sluta att förvänta oss att ständigt få mer” säger hon. Julia Steinberger, professor vid universitetet I Lausanne, forskar kring hur lite människor behöver för att leva ett gott liv. ”Vi kommer troligtvis behöva krympa våra ekonomier, för att ha en planet att leva på” säger hon. ”Allt vi behöver göra är ju att konsumera mindre”. Julia Steinberger anser att ekonomisk tillväxt är roten till klimatproblemet. Jag noterar att de manliga intervjuade tror på ekonomiska styrmedel eller anser att den positiva utvecklingen är på gång i USA.

Jag minns Stefan Edmans utredning 2005, Bilen, Biffen och Bostaden- Hållbara laster – smartare konsumtion SOU 2005:51. Det fanns stora förhoppningar om att vi skulle kunna konsumera mer hållbart. Konsumerar vi utbildning, naturupplevelser, hushållsnära tjänster, människoomsorg eller kultur blir utsläppen av växthusgaser små. Stefan Edmans senaste bok ”Bråttom men inte kört” försöker inge oss hopp om att vi kan lösa klimatkrisen. Men jag är bekymrad över svenskarnas resande. Det var fullbokat för resor till Spanien i påsk. Jag är bekymrad över att man kan läsa om att efterfrågan på lyxbilar är jättehög. Och smittspridningen av Covid 19 bara ökar. Lever vi med skygglappar?

Vad krävs av en hållbar konsumtion av mat?

Hur livsmedlen produceras kan vara viktigare än vad vi väljer att äta. Sedan några år har hållbarhetsfrågorna fått starkt ökat uppmärksamhet med klimat i medialt fokus. Men det finns ett stort behov av att bredda debatten till flera hållbarhetskriterier. Målkonflikter måste hanteras.

– Vi måste minska våra ekologiska fotavtryck, som en effekt av vad vi väljer att äta

– Hållbarhetsåtgärder måste beakta flera kriterier inom planetens gränser; biologisk mångfald, klimatförändring, kemiska föroreningar, mark – och vattenanvändning, övergödning, antibiotikaanvändning, hälsoaspekter, djurvälfärd m m.

– Vi måste acceptera att jordbruket och livsmedelssystemet är komplexa system. Förenkling medför att vi riskerar att tappa viktiga hållbarhetskriterier. Klimatåtgärder kan vara i konflikt med kemikalieanvändning, biologisk mångfald eller djurvälfärd.

– Livscykelanalyser LCA fångar inte systembrister, biologisk mångfald, djurvälfärd m m

– Generationsmålet kräver att vi inte ska orsaka ökade miljö – och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Importerade livsmedel kan öka vår klimatpåverkan, öka kemiska föroreningar och antibiotikaanvändningen till djur.

– Det finns inte anledning att ställa djur och vegetabilier mot varandra. De kompletterar varandra. Djur och växter ingår i ett kretslopp, där djurhållning bidrar med stallgödsel och utnyttjande av biprodukter. Mindre men bättre kött ska gynna hållbarheten.

– Gräsätande djur, nötkreatur och får, konkurrerar i liten omfattning, med grödor för humankonsumtion, bidrar till bevarande av biologisk mångfald och genom vallodling minskat behov av bekämpningsmedel, ökad kolinlagring och jordhälsa.

– Råvarornas hållbarhetspåverkan måste vägas mot näringsinnehåll

Läs hela artikeln »

PRESSMEDDELANDE 1 april 2021 LRF tänker om när det gäller bete till kor!

”Det är inte rimligt att kor som är starkt motiverade för att beta, inte ska få komma ut på bete på sommaren” säger ordförande för LRF. Korna mår bättre och bonden mår bättre. Det är inte heller logiskt att andra nötkreatur som har samma motivation ska behöva stå på stall året runt. Vi får väl kastrera våra tjurkalvar så att de får komma ut på bete. Det skulle verkligen gynna våra naturbetesmarker. Men hur det går det då med de mjölkbesättningar som har brist på areal för bete och de som vill expandera? ”Det är beklagligt att Jordbruksverket på sin tid inte införde krav på tillgång på betesmark i samband med förprövning d v s när man skulle bygga nytt eller bygga om våra mjölkkostallar. Det ville LRF på sin tid”. ”Jag kan känna en viss oro över sårbarheten för våra stora besättningar” säger ordföranden. Det är också olyckligt för landsbygden med färre jordbruk och koncentration. Utbrottet av fågelinfluensa på en av Sveriges största värphönsbesättningar i Mönsterås avskräcker också!

Sedan tycker jag att vi ska lyssna på konsumenterna och djurskyddsorganisationerna. Det kan finnas skäl för att täppa till kryphål i lagstiftningen. Jordbruksverket får ändra sina föreskrifter så att smågrisar inte får avvänjas före 25 – 26 dagars ålder. Det är tveksamt om det verkligen ger högre produktion att tillåta 21 dagars avvänjning. Överhuvudtaget ger en bra svensk djurskyddslagstiftning ett högt förtroende för svenska livsmedel och ger oss bra möjlighet att marknadsföra svenska mervärden i märkningen Från Sverige säger ordförande för LRF.

Det här med flexibla och målstyrda regler, lät så bra enligt LRF. Men nu har man tänkt om. Det håller inte när bonden har en uppfattning om vad som är tillfredställande eller tillräckligt, som det kan stå i föreskrifterna. Det blir inte förutsägbart och gör inte kontrollerna rättssäkra. Dessutom vill man som bonde helst veta vad som gäller. Nu gäller det att politikerna också inser problemen med otydligt regelverk.

Sant? Självklart inte! Palle Borgström, LRF, får ursäkta att jag utnyttjade dagens datum till ett önsketänkande.

Att leverera det marknaden vill ha

Det verkar inte som om föreningen Sveriges Mjölkbönder riktigt förstått det. Svenska konsumenter och svensk dagligvaruhandel vill värna det starkaste svenska mervärdet, betande kor. Svensk mjölkinvägning ökade något 2020, men andelen svenska mejeriprodukter av den svenska konsumtionen viker och importen ökar. För svenskt gris- och nötkött är utvecklingen precis tvärt om. Svensk köttkonsumtion minskar, men svensk produktion ökar och tar marknadsandelar. En berättigad fråga är varför det ser ut så.

Mejeriföretagen är urusla på att ladda sina varumärken med svenska mervärden, som beteskravet för kor och låg antibiotikaförbrukning. Kanske det är därför Palle Borgström, LRF, tror att det är riskfritt att ta bort det tydligaste och viktigaste mervärdet, beteskravet, Det värderas som viktigt av 70- 80 % av konsumenterna. Att tala om flexibilitet är bara att försöka blanda bort korten. Undantag för kor i lösdrift kan komma att omfatta huvuddelen av alla konventionella kor. Vi som konsumenter vill lita på att mjölk från Sverige kommer från betande kor. Det kommer inte vara riskfritt att gå tvärs emot konsumenterna och dagligvaruhandeln. Branschen ska dessutom försvara kons roll i ett hållbart jordbruk, där den växtbaserade trenden är jättestark. Det var mitt budskap, som deltog på Mjölkens dag för Vi Konsumenter i onsdags.

På Mjölkens dag, som ordnades för sjätte gången av Magnus Oscarsson, KD, pekade också GD Christina Nordin, Jordbruksverket på den negativa utvecklingen för svensk andel av matkonsumtionen och behovet av att kommunicera kons viktiga roll och viktiga mervärden. Arla vill hellre köra egna koncept som Arla Ko-mjölken, som går bra, än försvara det svenska beteskravet. Falköpings mejeri däremot stöder den svenska djurskyddslagen. Arla har det högsta mjölkpriset på sex år hävdar Patrick Hansson, VD och Christina Nordin visade också att svenskt mjölkpris ligger högt inom EU. Hon pekade också på att svensk djurvälfärd ger mer betalt för svenskt gris – och nötkött. Man borde kalla dagen ostens dag tyckte Patrick Hansson, med all rätt. Den svenska osten har bara 40 % marknadsandel på den svenska marknaden. Det har jag skrivit om i många år. Här krävs produktutveckling och att ladda varumärket svensk ost.

Stefan Gårdh, Sveriges Mjölkbönder talar fortfarande om lågt mjölkpris och anger den felaktiga uppgiften om att 50 % är importerad mat. Mjölkbonden Henrik Källner presenterade bilden av den moderna mjölkkon, som inte är en Highland Cattle- ko d v s inte behöver eller vill ha bete. Det är samma missuppfattning som att den moderna grisen inte behöver bygga bo innan grisning eller ha sysselsättning som alternativ till bökandet. Aveln har inte förändrat det naturliga beteendet. Även en modern ko vill komma ut på bete.

Seminariet avslutades med att de närvarande riksdagspolitikerna S, M, KD,C och SD fick rösta om det var en bra idé att förändra kravet på att kor ska få beta. S-politikern var väl påläst och sa nej, medan C, KD och M tyckte att det var en bra ide´. SD har inte bestämt sig. Om MP, V och L varit där hade bilden sannolikt varit en annan. Jag vill påminna Kristina Yngwe (C) om att en centerstämma för inte så länge sedan avslog en motion om att avskaffa beteskravet. Konsumenter är också väljare

”Konsumenterna – dom kan vi väl skita i!”

De flesta intressenterna inom livsmedelssystemet kartlägger konsumenternas värderingar och rangordning av mervärden för att avläsa trender och för att möta konsumenternas krav och behov. Det gäller branschföreningar, livsmedelsindustri och dagligvaruhandel. Hur ska man annars kunna utveckla sina produkter och tillgodose konsumenternas önskemål. Att Vi Konsumenter som opinionsbildare, har kartlagt konsumenternas värderingar kring djurvälfärd vid val av mat, är viktigt. Vi vet då att vi har samhällsmedborgarnas stöd för att driva att våra svenska djur ska ha ett bra djurliv. Konsumentstudier är också ett verktyg för politisk påverkan.

Då undrar man om det är smart att betrakta sina slutkunder d v s konsumenterna som okunniga idioter. Frågan känns berättigad när man läser en del inspel i samband med Vi Konsumenters och det samlade djurskyddets debattartiklar kring kors rätt till bete (tidigare blogg). Göran Berglund, Land Lantbruk ansåg i december att kritik över LRF:s ställningstagande kring betet, som kom från en engagerad allmänhet eller från djurskyddet var ointressant. De hade ju inte med betalningen till bönderna att göra. En intressant, men oroande vinkling, är också att man anser att det är bönderna som vet bäst om kon trivs och har det bra. Även forskarna kan tydligen slänga sig i väggen.

När det gäller att kor mår bättre på bete finns starkt forskningsstöd. Betets positiva effekter har dokumenterats av EFSA (European Food Safety Authority) 2009 och flera svenska forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (Ekesbo, 2015 och Alvåsen 2015). Evgenij Telezhenko, SLU, 2019, visar tydligt vid jämförelse mellan betonggolv, gummimatta och bete, att på bete var belastningen på de känsliga klövdelar minimal, samt jämnast fördelad mellan och inom klövar. En amerikansk studie från 2016 (Nature) visade att kor kämpade lika starkt för att öppna en tung dörr för att komma ut på bete som att få tillgång till färskt foder.

Svenskt Kött gör regelbundet konsumentenkäter för att mäta förtroendet för svenskt kött och ställer numera också frågor kring slakt. För att fånga upp hur opinionsläget påverkar förtroendet på kort sikt följer nu också Svenskt Kött konsumenternas förtroende veckovis. Man kunde se effekten av att TV 4 uppmärksammade den kritiserade bedövningsmetoden av grisar.

Det är klart att Arla bygger sin vision ”Vår nollvision inom djuromsorg ” på en utvärdering av vad svenska konsumenter vill ha. SVT:s Uppdrag Granskning har väl också påverkat. Jag noterar att Arla nu i TV-reklamen lyfter fram, extra långt sommarbete. Kan det möjligen bero på att vi har lyft betesfrågan i debatten. Jag tycker alltid det är tråkigt att man väljer att profilera dryckesmjölken, när det är osten som behöver laddning. LRF mjölks konsumentstudie från juni 2020 visar på högt förtroende för svenska mjölkbönder. Att det är viktigt att mjölken produceras i Sverige och att djuren tas väl om hand och får beta anser närmare 90 % är viktigt. Det stämmer alltså väl med ett stort antal konsumentstudier. Även dagligvaruhandeln tycker att kor på bete är ett viktigt mervärde.

Peter Borring f d regionordförande i LRF anser att vi som undertecknade är hycklare. Men även Djurens Rätt, som inte ska förväxlas med Djurrättalliansen, vill att lantbrukets djur ska behandlas väl. Om många konsumtionsstudier visar att djurvälfärd är viktigt när man handlar mat, kanske det inte heller är så smart att betrakta opinionsbildare som djurskyddsorganisationerna som hycklare. I och för sig tror jag att Peter Borring vet att jag är en stark förespråkare av svenskt kött och svenska mejeriprodukter. Men jag har tidigare skrivit om värdet av dialog. Under en period hade djurskyddet möte med LRF och även med Köttföretagen. Dessa möten verkar vara ett avslutat kapitel.

Konsumenter kräver bete för mjölkkor

Sverige har ett unikt krav i djurskyddslagstiftningen som säger att mjölkkor ska hållas på bete sommartid. Och det kräver också konsumenterna. YouGov genomförde i slutet av februari en konsumentstudie, som än en gång visar väldigt tydligt att svenska konsumenter anser att djurvälfärd är viktigt vid val av mat.

Den nya djurskyddslagen som trädde i kraft 1 april 2019 säger att djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt beteende), Detta ifrågasätts av Lantbrukarnas Riksförbund, som vid sin stämma i oktober förra året beslutade att verka för att ändra djurskyddsförordningen. Kor som vistas lösa inomhus, ska undantas från rätten till bete sommartid anser LRF (se tidigare bloggar).

Men konsumenterna vill att kor ska få komma ut på bete. Att djuren får vistas ute är mycket viktigt eller viktigt för 72 % av 1000 tillfrågade. Det stämmer väl med en konsumentstudie från Svenskt Kött 2020, där 73 % av de tillfrågade ansåg att god djurhållning innebar utevistelse för djuren. I YouGov tycker 82 % att det är viktigt djuren behandlas väl. Man är klar över och anser att det är viktigt att djuren behandlas bättre i Sverige än i många andra länder. Än viktigare är att det används mindre antibiotika i Sverige. De tillfrågade representerar alla åldrar från 18 år och uppåt och hela Sverige.

Förtroendet för svensk mat och svenska bönder är högt. På frågan om man är beredd att betala mer för svenskt ursprung och att djuren behandlats bättre än i andra länder, svarar 49 % definitivt ja. Om svenska djur behandlas som i andra länder faller ja-sägarna till 11 %. Om man vet att djuren gått ute oberoende av ursprung, svarar 29 % definitivt ja till att betala mer. Det innebär att det inte räcker med svenskt ursprung för att svenska konsumenter ska vilja betala mer. Det krävs också ett starkt svenskt djurskydd. De borde vara en tankeställare för de som driver att Sverige bör sänka sin djurskyddslagstiftning till EU:s nivå. Samtidigt finns ett starkt forskningsstöd för att kor vill och behöver komma ut och beta och också att djurhälsan förbättras under betet.

Det svenska beteskravet är ett av svenska mejeriprodukters starkaste mervärde. Mejeriföretagen använder också ofta bilder på betande kor i sin marknadsföring. Konsumentstudien bekräftar betesrättens värde och konsumenternas vilja att betala mer. Men rätten till bete bör inte begränsas till kor i mjölkproduktionen, utan alla nötkreatur bör ges den rätten. Detta vill också konsumenterna. Det är en fråga som lyfts av flera intressenter när det gäller att vårda våra naturbetesmarker och den biologiska mångfalden. Det är tio år sedan Vi Konsumenter och Djurskyddet Sverige ställde krav på märkning av köttet i butik om det kommer från betande djur. Ingenting har hänt. Slakterierna vill inte sortera och handeln ställer inte kravet. Konkurrenskraft är inte bara låga kostnader utan handlar också om att bygga förtroende och mervärden i sin produkt. Svenska mjölkbönder och mejeriföretag tar en stor risk om man avvecklar sitt starkaste mervärde, betesrätten för kor och bidrar till sämre djurskydd i strid mot konsumenternas tydliga krav.

Smittspridning av allvarliga sjukdomar

Det är intressant att läsa sina bloggar från våren 2020. Det föll sig naturligt att titta på hur vi bekämpar smittsamma djursjukdomar. Handel med djur är den viktigaste spridningsvägen. Vid utbrott av allvarlig sjukdom (epizooti) spärras besättningen och man inrättar skyddszoner med stora restriktioner. Testning och smittspårning är viktiga verktyg. Att minska smittspridningen är huvudfokus. Regelbundet genomförs gemensamma krisövningar med berörda myndigheter. Den som på Socialstyrelsen, på sin tid, tyckte det var onödigt att delta, var nuvarande generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Jag har nyligen lämnat in två remissyttranden till Jordbruksverket respektive Näringsdepartementet i anslutning till EU:s nya djurhälsolag. Det handlar om hur Sverige ska kunna förhindra att allvarliga smittsamma djursjukdomar introduceras i landet och sprids. Nu har man trots detta inte lyckats förhindra det allvarligaste sjukdomsutbrottet av fågelinfluensa någonsin. Sjukdomen, som är mycket smittsam, sprids sannolikt av vilda fåglar. En av Sveriges största värphönsbesättningar i Sverige har slagits ut. (16 % av svensk äggproduktion). Tankeväckande – det är känd kunskap att ju större besättningar ju högre smittryck. Storleksrationaliseringar ökar sårbarheten.

Jag vill definitivt inte ta på mig någon besserwisserroll, men att låta svenskar i mars förra året komma tillbaka från Italien och Österrike helt utan kontroll kändes aningslöst. När det gäller människor har vi skapat perfekta förutsättningar för att sprida virus och sjukdomar mellan människor över hela världen. Utan kontroll har vi rest kors och tvärs över jordklotet. Stora mängder av individer från olika delar av världen möts i olika sammanhang och vi för ihop unga individer med dålig immunitet på daghem. Nu införs drastiska åtgärder för att förhindra att smitta sprids mellan människor.

I slutet av februari förra året kom sonen Alexander med en kasse med torrfoder, för mamma att ha om hon blev isolerad. I mars tyckte han att jag skulle flytta ut till Ingarö för att isolera mig. Det sista offentliga mötet jag deltog i, med viss tvekan, var Klimatpolitiska rådets överlämnande av sin rapport till regeringen den 12 mars. Ett besök på Feel Good p g a av mitt artrosknä den 16 mars, sedan flyttade jag ut. Under det år som gått har jag sovit sex nätter i våningen i stan.

Nu kommer ljuset tillbaka, snön är helt borta, snödropparna blommar och talgoxen filar på sin vårsång. Allt fungerar – vatten, avlopp, värme, radio, TV, tidningen kommer och sophämtningen funkar (efter mycket bråk). Pandemin är inne i ett mycket kritiskt läge. Det finns inga, som helst skäl att flytta in till stan. Jag vill än en gång följa våren dag för dag. Jag stannar.

Mer växtbaserad mat har gett mer import och ökat pesticid-fotavtryck

Effekten av ökad konsumtion av växtbaserad mat måste granskas. Vad blir effekten av ökad efterfrågan och konsumtionen av växtbaserad mat i Sverige? Jo, importen ökar beroende på att den svenska odlingen av frukt, grönt och baljväxter inte räcker till. Tillverkningen av färdigmat kanske görs i Sverige, men bygger ofta på importerade råvaror. Produkter som ska ersätta animaliska produkter är högprocessade, energikrävande och har ofta en lång ingredienslista. Ekologiska produkter trängs ut i den offentliga upphandlingen och i detaljhandeln. Det som är tankeväckande är att vårt pesticid-fotavtryck ökar, eftersom användning av bekämpningsmedel oftast är högre i länder som exporterar till Sverige än i Sverige. Naturvårdsverkets PRINCE-rapport från 2018 visade att vid en jämförelse av Sverige och resten av världen står 10-24% av användningen och utsläppen av farliga kemikalier för aktiviteter inom Sveriges gränser och resterande andel d v s 80 – 90 % utanför landets gränser. När det gäller pesticider (bekämpningsmedel) kommer drygt 80 % av användning, potentiell påverkan och utsläpp från svensk konsumtion från produkter odlade i andra länder. Livsmedelsverkets kontroller av bekämpningsmedelsrester i olika produkter visar genomgående högre halter i importerade råvaror. Och sedan 2018 har importen av vegetabilier ökat.

När man talar om kriterier för hållbar utveckling exempelvis planetens gränser, faller ofta kemikaliepåverkan bort. Orsaken anses vara att det saknas internationella data på bekämpningsmedelsanvändning. I EAT Lancet- rapporten från 2019, saknas exempelvis kemikaliepåverkan., vilket kanske påverkat utfallet. PRINCE-rapporten pekar just på bristen av data, som ett område som bör prioriteras.

Nyligen publicerades en rapport från SLU kring hur väljer man rätt bönor, ärtor och linser med tanke på klimat och biologisk mångfald? Resultat: Välj svenskodlat, och helst torkade produkter. Svenska bönor och likande som säljs färdigkokta i tetrapak har skickats till Italien för förpackning och har därför nästan lika höga klimatutsläpp som om de kom från Kina, enligt rapporten. Forskarna tittade även på hur odlingen påverkar den biologiska mångfalden. Pernilla Tidåker, en av forskarna, blev förvånad när hon insåg hur mycket bekämpningsmedel som används vid odlingen av baljväxter. Det var slående hur pass mycket bekämpningsmedel som används i odlingen av en del av de konventionella baljväxterna. Kanadensiska linser är till exempel det livsmedel där EFTA (Europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket) oftast påvisar rester av glyfosat, och även konventionellt odlade kikärter är förknippade med hög eller till och med mycket hög bekämpningsmedelsanvändning, säger hon.

Äkta Varas studie 2020 av ett stort antal vegetariska köttalternativ visar att nio av tio innehåller tillsatser, aromämnen och andra industriella ingredienser. Majoriteten innehåller fem eller fler sådana substanser. Många har en lång ingredienslista, där metylcellulosa är en vanligt förekommande konsistensgivare

Sverige lever inte upp till 15 av 16 nationella miljömål. Det svenska miljömålssystemets mål om ”Giftfri miljö” har denna utgångspunkt: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna”. Även om importen står för den största påverkan på kemikaliepåverkan genom kosten, finns svenska utmaningar.

Hot och möjligheter för svensk mjölkproduktion

Det sker en kraftig ökning av utbud och konsumtion av växtbaserad mat. Trendspanare bedömer att detta är den största omställningen på den globala matmarknaden någonsin. Det handlar inte bara om att minska det röda köttet p g a cancerrisk och klimatpåverkan utan också att minska på mejeriprodukterna. Debatten är polariserad. Det finns utspel som belastar produktionen av animalier, som orsak till alla världens miljö och klimatproblem. Det är i det landskapet som svensk mjölkproduktion ska navigera. I det sammanhanget blir därför marknadsföring av svenska mervärden kopplat till svensk mjölkproduktion av stor betydelse.

Man kan luta sig mot Stefan Edman, som i sin bok ”Bråttom men inte kört” och i debatten förespråkar mer kor i Sverige. Eller Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen som i deras bok ”Kornas Planet” försvarar kornas plats i ett hållbart jordbruk. Edman vill se ”En ökad svensk basmatproduktion eftersom svenskt grönt, nötkött och mejerivaror har minst klimatpåverkan per kilo jämfört med alla andra EU-länder. Vi måste också stärka Sveriges självförsörjning på livsmedel – som i dag är lägst i EU! Och få i gång mer bete på våra 400 000 hektar igenväxningshotade naturbetesmarker för att bevara Sveriges rikaste biologiska mångfald, med många rödlistade arter.” Jag kan personligen instämma i den visionen. Jag försöker i motvind hävda de betande/gräsätande djurens roll i en hållbar utveckling av svenskt jordbruk. Men observera att det är inte högproducerande mjölkkor på stall året runt som är Stefan Edmans vision. Han vill se mer betande nötkreatur. Det är i det perspektivet vi ska se LRF:s beslut om att vilja ta bort rätten till bete för mjölkkor. Förutom djurskyddslagens krav på naturligt beteende, som måste uppfyllas, är timingen urdålig. Stefan Gunnarsson, SLU pekade i en debattartikel i anslutning till LRF:s stämmobeslut, på vad som skett på äggmarknaden. En aktiv kampanj från f f a Djurens Rätt har gett stor effekt. 2011 fanns 35 % av hönsen i inredda burar medan 2020 fanns 8,4 % i inredda burar

Man finner helt andra trender och starka drivkrafter i debatten för att minska animaliska livsmedel och öka konsumtionen av växtbaserad mat. I DN kan man läsa: ” Ät mindre men mer klimatsmart kött. Välj fläsk, fisk och fågel i stället för nötkött, lamm och ost. Om du byter ut hälften av nötköttet mot fläsk eller kyckling minskar dina klimatutsläpp med 0,4 ton per år. Slutar du helt med nötkött och väljer sojamjölk eller havremjölk i stället för komjölk minskar de med 1 ton per år. (I dag släpper en svensk i genomsnitt ut motsvarande 10 ton koldioxid per år.)”. Nyligen avrådde generalsekreteraren för Naturskyddsföreningen just från ost.

EAT Lancet 2019 hamnade på en köttbulle i veckan. Livsmedelverkets lät Stockholms Resilience Center göra en anpassning av EAT Lancet till nordiska förhållanden, som underlag för sina miljöanpassade kostråd. Budskapet är tydligt: Köttkonsumtionen måste minska. Förslag från Livsmedelsverket tyder på att man ser ett värde i mjölkproduktionen och därför anser kött från svenska mjölkproducerande djur kan öka liksom naturbeteskött. Mindre men bättre kött är också budskapet i WWF:s köttguide. Men pass opp! Försvinner det svenska beteskravet, kommer svensk kött från mjölkkor gå från grönt till gult när det gäller djurvälfärd.

Framtidens mejerimarknad möts av ökade klimatkrav, ny teknologi, förändrade värderingar och fortsatt strukturrationaliseringar enligt forskning vid Ekonomihögskolan i Lund. I tidningen Land Lantbruk presenterar Lunds Universitet fyra scenarios för mejerimarknaden. 1. Den gröna mejeriindustrin, 2. Ny mejeriteknologi, 3. Innovation och nya värderingar och 4. Mejerirevolutionen. Thomas Kalling professor från LU tror att Sverige rör sig mot scenario 1, som bl a omfattar positiv utveckling av småskalig produktion, högre mjölkpriser men med högre betalningsvilja och att växtbaserade mjölkprodukter tar stora marknadsandelar. Scenario 4 är ungefär bussiness as usual, som han tror att intressenterna inom mjölkbranschen tror kommer ske. Det innebär fortsatt strukturrationalisering med begränsade miljöförbättrande åtgärder. Växtbaserade mjölkprodukter får något större marknadsandelar. Det är alltid intressant att ta del av intressenters utanför näringen analyser.

KD-politiker Magnus Oscarsson har sedan flera år ordnat Mjölkens dag i riksdagen. Jag har själv lyssnat av två av dessa seminarier. På ett av dessa uttalade Helene Gunnarsson ordförande i Arlas nationella råd: Jag tycker betslagstiftningen ska bort Det ska vara upp till varje bonde att avgöra vad som är bäst”. Nu planerar Magnus Oscarsson ett webbinarium även i år. Jag förväntar mig en bra omvärldsanalys med hänvisning av vad jag beskrivit.

Marknadsdriven djurvälfärd och andra hållbarhetskriterier

Holländsk djurskyddslagstiftning för kyckling ligger på EU-nivå och är inget att skryta med, men konsumtionen är djurvänligare än i Danmark och Sverige p g a en branschöverenskommelse i Holland, som ställer djurskyddskrav. Den nyvalda KSLA-ledamoten filosofiprofessor Peter Sandö från universitet i Köpenhamn har tittat på djurskyddslagstiftning och konsumtion av griskött och kyckling i några relevanta länder. När det gäller griskött har Sverige en bra djurskyddslagstiftning jämfört med Danmark (tycker Sandö), men den svenska konsumtionen ligger lägre än lagstiftningen från djurskyddssynpunkt p g a import av kött från andra länder med sämre djurskydd typ Tyskland, Polen och Danmark. Danmark med sämre lagstiftning har också lägre nivå på djurskyddet i sin konsumtion än Sverige.

Djurskyddslagstiftning ska säkerställa att alla djur får en dräglig tillvaro. Det är därför vi driver att svenska kor ckså i fortsättningen ska rätt till sommarbete. Men det är givetvis en stor fördel om marknaden kan driva på för ett bättre djurskydd. Jag frågade Peter Sandö vilka som är de främsta intressenter som driver marknaden, men Peter Sandö fanns tyvärr inte på plats. Handeln och industrin har nyckelroller. I Sverige finns ett strålande exempel när det gäller burhönsägg. Djurens Rätt och andra djurskyddsorganisation har drivit på handeln att sluta köpa ägg från höns i bur. Kampanjen har varit extremt framgångsrik. 2011 fanns 35 % av hönsen i Sverige i inredda burar medan 2020 fanns 8,4 % i inredda burar. COOP var tidigt på tåget drev en stor kampanj mot burhöns. Övriga detaljhandelskedjor hängde på och nu skryter man med att äggen till pannkakorna kommer från frigående höns. Intressant är Lantmännen blev utskällda när man fattade beslutet om att inte använda burhönsägg. Argumentet var att burhöns var tillåtna enligt svensk djurskyddslag. Då har man verkligen inte fattat vad som är marknad. När Stefan Gunnarsson, SLU i ett debattinlägg kommenterade LRF:s strävan att bort kravet på att kor ska ha rätt till bete, använde han den radikala minskningen av burhönsen som ett varnande exempel.

Ett annat bra exempel är Axfoundations initiativ 2013 att utveckla kriterier när det gäller antibiotika till djur vid upphandling av animaliska livsmedel. Dessa kriterier antogs av Svensk Dagligvaruhandel 2015 och har tillämpats vid upphandling. COOP redovisar fina positiva exempel där kriterierna har bidragit till kraftfull minskning av antibiotika till spanska grisar. 2020 uppdaterades och skärptes kriterierna och det utvecklades också ett rejält frågebatteri kring ansvarsfull användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Kriterierna handlar om receptkrav, dokumentation, restriktioner för vissa kritiska antibiotika och krav på förebyggande åtgärder och hälsoplaner. Det finns kriterier kring djurvälfärd som förbud mot stympning (svanskupering och näbbtrimning) och förbud mot burhållning. Dessa har inte antagits av svensk dagligvaruhandel, men att de finns är en markering, som vi hoppas på sikt ska komma till tillämpning.

Det är konsumenterna som måste kräva ökad hållbarhet, är påståendet som ofta dyker upp i debatten, inte minst från bönder. Jag lutar mig då mot den utmärkta rapporten från Nordiska Rådet 2013 ”Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion”. Rapporten bygger på konsumentforskning som tydligt säger att man inte uppnår hållbar konsumtion genom att informera och motivera konsumenterna. Det krävs politiska styrmedel d v s lag stiftning eller ekonomiska styrmedel. Ska konsumenterna få lätt att välja rätt måste lagstiftning kring miljö, livsmedelsäkerhet och djurskydd se till att dåliga produkter försvinner från marknaden. Om marknaden skulle fungera fullt ut skulle vi ju inte behöva lagstiftning. Jag hörde nyligen statssekreteraren Per Callenberg uttala på ett seminarium kring hållbara livsmedelsystem, att vi måste få igång marknaden. Det är väl inte fel. Men marknadsdriven hållbarhetsutveckling kan inte vara den enda vägen mot hållbar konsumtion. Det krävs modiga politiker som ibland måste ta obekväma beslut och ansvarsfulla företag inom livsmedelsindustri och handel som går före och med stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet höjer botten och lyfter toppen. Jag tror på WWF:s hållbar livsmedelskedja förstärkt med djuromsorg.