Fortsatt dialog är nödvändig

8 december, 2025 – 15:09

Den 26 november ordnade Vi Konsumenter sitt seminarium/samtal om de skilda världarna, som förenklat, den ena talar om ökad produktion av alla svenska livsmedelsråvaror och den andra kraftigt driver en minskning av animalier f f a rött kött.
Gunnar Rundgrens vision är ett ”ekologiskt” jordbruk, inte enligt KRAV:s regelverk utan med ett ekologiskt angreppsätt. Sammanfattat:
”Fullt möjligt att föda världen och Sverige med ”ekologiskt” jordbruk
– Minskad spannmåls och sojaodling = minskad konsumtion av enkelmagade djur, bibehållen humankonsumtion av spannmål
– Bättre utnyttjande av betesmark, bibehållen produktion av idisslare
– Ökad konsumtion av rotfrukter, baljväxter och grova grönsaker
Minskad konsumtion av vegetabilisk olja, krävande grönsaker och frukt
– Kretslopp behöver slutas – lokalt matsystem
Inte bara möjligt – utan nödvändigt. Ett motståndskraftigt livsmedelssystem är också resilient när det inte är i kris. ”

Han pekade på att talet om ökad global köttproduktion till stor del handlar om en kraftigt ökad kycklingproduktion medan produktionen av nötkött legat nästan stilla. Kycklingen har mellan 1961 och 2021 ökat med 1250 %, per capita 875 %. Nötköttet har minskat med 21 % per capita. Oljeväxterna har också ökat. Det är m a o dålig balans mellan produktion och konsumtion. Så blir resultatet också av en kraftigt ökad svensk produktion, där man pekar på export som den enkla lösningen.

Den viktigaste växthusgasen från jordbruket är lustgas medan metanutsläppen minskar. Avslutningsvis pekar han på de målkonflikter som finns i vägen mot en hållbar och hälsosam produktion och konsumtion. Inte att förglömma djurvälfärd. Han tar upp den viktiga frågan kring vilka djurslag vi ska prioritera d v s idisslare. Det är därför förslag om skatteväxling med punktskatt på rött kött slår så fel. Den frågan drivs fortsatt av vissa konsumentreprentanter och WWF.

Helena Hansson, SLU Mistra Food Future pekade på livsmedelssystemets utmaningar som växthusgaser, biodiversitet, hälsa och lönsamhet. Produktionen kan förbättras genom ex växtföljder, precisionsteknologier, artblandning, agro forestry, ökat bete på naturbetesmark, low input, cirkulära system och fossiloberoende produktionssystem. Peter Sylwan anser nog att den analysen saknar ett antal viktiga principer om att maximalt utnyttja fotosyntesen med grön mark och aspekter kring minskad jordbearbetning. Som kontrast till Gunnar Rundgrens slutsatser presenterade Helena Hansson, en hänvisning till Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets rapport från 2024 om en ökning av sjömat med 20 %, en minskning av kött med 30 %.

I Mistra Food Futures framtidsscenario finns sannolikt inte djurvälfärd med som parameter. Fiskuppfödning är inte invändningsfri, trots att Naturskyddsföreningen accepterat landbaserad cirkulär lax”odling”. De som lyssnade på djurskyddskonferensen förstår att det saknas ett ordentligt djurskyddsregelverk för fisk. Naturbete framstår som den enkla lösningen på biologisk mångfald. Men vilka djur ska beta? Krävs det inte en population av mjölkkor som visserligen inte betar naturbetesmark, men ger avkommor som betar.

Vi Konsumenters samtal om hållbar produktion och hälsosam konsumtion syftade till att försöka starta en dialog mellan de två världarna. Inte vet jag om vi lyckades, men presentationerna och diskussionen visade på behovet. Det finns flera aktörer som skulle kunna ta bollen ex KSLA, Livsmedelsverket, Jordbruksverket. Vi kanske ses i Almedalen med likartat tema.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Ett litet steg mot konsensus – men vem tar över?

24 november, 2025 – 16:16

Jag hoppas att Vi Konsumenters seminarium/samtal den 26 november kan bidra med ett litet steg på vägen mot konsensus i den polariserade debatten kring vad som är hållbar produktion och hälsosam konsumtion av mat. Hur vi ska producera våra livsmedel med hänsyn till planetens gränser, svenska miljökvalitetsmål och berättigade krav på ett gott djurskydd. Vad ska vi äta för att främja vår hälsa? EAT Lancet rekommenderade globala diet missar flera av planetens gränser och är inte anpassad till regionala förutsättningar. Att från svensk synpunkt rekommendera kyckling och fisk snarare än kött från betande djur kan inte gynna varken svenska miljömål eller djurens välfärd. Även om kycklingen och uppfödd/odlad fisk är klimatsmarta. Intensivuppfödda tjurar på stall är klimatsmartare än betande stutar.

En vanlig floskel är att det som är miljövänligt oftast är hälsosamt. Men så enkelt är det verkligen inte. Jag känner ett starkt stöd för att hävda att livsmedelssystemet är komplext. Det är en mängd olika kriterier som ska vara uppfyllda för att hävda att vi har en miljövänlig produktion. Planetens gränser innehåller klimatpåverkan, biologisk mångfald, kväve -och fosforbelastning, markanvändning, kemiska föroreningar m fl. Sedan har vi svenska miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen 1999, som täcker in flera av planetens gränser. Det finns också andra dimensioner som måste vara uppfyllda – inte att förglömma livsmedelssäkerhet, djurvälfärd och djurhälsa. Vill vi främja en ökad konsumtion av frukt och grönt för bättre hälsa, måste vi ställa krav på hur odlingen går till. Kan vi äta avocado eller besprutad paprika med gott samvete? Och var finns den ekologiska produktionen i diskussionen?

Men vad händer sedan? Vem tar över? Kan KSLA var en rimlig plattform för fortsatt dialog, något jag väckte på senaste sammankomst. Bland KSLA:s ledamöter finns många ledamöter som representerar de olika sidorna i debatten. När jag presenterade problemet för Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion, väcktes frågan om man borde skapa en strategisk dialog, liknande den som formades i EU med deltagande av intressenter från hela livsmedelskedjan inklusive NGO:s. Frågan är om denna har lett till någon förändring, när man nu ensidigt fokuserar på konkurrenskraft, beredskap och militärt försvar. Det känns väldigt tveksamt om dagens regering vill ta ett initiativ till en strategisk dialog för hållbar produktion av livsmedel, när nuvarande landsbygdsminister, ensidigt fokuserar på att minska svenska miljö – och klimatambitioner.

Häromdagen blev jag smickrande nog intervjuad kring ekonomiska styrmedel för hållbar konsumtion av mat. Min förra blogg riktade sig f f a till riksdagsseminariet den 12 november ordnat av bla Mistra Sustainable Consumptions kring rapporten Matskatteväxling. Min egen slutsats är att vi först måste bestämma och enas om vad som är hållbar produktion innan vi kan börja diskutera styrmedel. Inom EU kan vi gynna miljö – och djurvänlig produktion genom den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Förutom ekonomiska styrmedel, kan vi införa regelverk som innebär att vi tar bort livsmedel från marknaden som produceras på ett oacceptabelt sätt. Vi kan exempelvis införa förbud mot kemiska bekämpningsmedel och oacceptabla djurhållningsmetoder. Men det finns en enighet om att det hittills är ett marknadsmisslyckande när det gäller att låta marknaden styra mot en miljövänlig konsumtion och produktion.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Differentierad moms!

9 november, 2025 – 11:53

Att differentiera momsen för att gynna en hållbar konsumtion är en intressant tanke. Att sänka momsen på frukt och grönt och höja på söta drycker eller ”skräpmat” diskuteras. Det man missar i sammanhanget är hur maten produceras. Ska vi äta avocado, intensivproducerad soja, besprutad paprika eller för den delen mandel från Kalifornien (som sponsrade EAT Lancet 2.0). Hur är det med användningen av bekämpningsmedel vid odling av baljväxter? Mer intressant är kanske att sänka momsen på miljöcertifierad mat, som WWF vill. Köttskatt som ett sätt minska konsumtionen av rött kött d v s såväl kött från idisslare, även vilda sådana och gris drivs av forskare från SLU och Chalmers. Men köttskatt är ett trubbigt instrument för ökad hållbarhet. Höjd mons på nötkött straffar det kött vi vill ha d v s ekologiskt kött och naturbeteskött och gynnar importerat kött som ofta har lägre pris. Om man bara fokuserar nötköttets klimatutsläpp missar man flera av våra nationella miljökvalitetsmål som ett rikt odlingslandskap, biologisk mångfald, minskat näringsläckage och mindre bekämpningsmedel och jordhälsa. Dessutom bedöms lustgasen från jordbruket vara ett större problem från klimatsynpunkt än kornas metanutsläpp. Och glöm inte alla vilda idisslares metanutsläpp.

Risken är att man slänger ut barnet med badvattnet, även om man talar om att ge högre riktat stöd till naturbete. Mjölkproduktionen och produktionen av nötkött och lamm bidrar till vallodling, som har stora fördelar när det gäller växtnäringsläckage och minskat behov av bekämpningsmedel. Man missar de växtätande djurens fördelar i relation till grisar och fjäderfä som konkurrerar med oss människor om grödor som spannmål och proteinväxter. Jag vill också påminna om det, enligt de nordiska näringsrekommendationer, väldigt osäkra vetenskapliga underlaget för det röda köttets farlighet.

När tolv organisationer i maj 2024 drev frågan om bibehållet krav på att svenska kor ska få beta sommartid var det inte bara det berättigade kravet på kors välfärd. Betande djurs bidrag till biologisk mångfald måste värderas. Mjölkkor betar inte naturbetesmark, men det gör kornas avkommor exempelvis stutar, kvigor och kanske också sinkor. Även åkermarksbete bidrar till grön mark, som bidrar till utnyttjande av fotosyntesen större delen av året, ger högre kolinlagring, bättre jordhälsa och högre albedo d v s mer solljus reflekteras än plöjd mark.

På uppdrag av förra regeringen utformade Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en rapport kring mål och indikatorer för hållbar och hälsosam konsumtion. Förutom med ett antal indikatorer för folkhälsa formades tre förslag på indikatorer för hållbar primärproduktion. Förutom klimatpåverkan valdes användningen av bekämpningsmedel och areal betesmark. Det är ju speciellt intressant med tanke på de krafter som vill minska det röda köttet, men accepterar kött från fjäderfä.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Många frågor – finns det bra svar?

20 oktober, 2025 – 17:13

Inför Vi Konsumenters seminarium den 26 november finns många viktiga frågor att ställa kring den framtida hållbara produktionen och konsumtionen av mat.
– Börjar inte debatten i helt fel ända? Är det inte viktigare att ställa om jordbruket till en hållbar produktion av livsmedel snarare än fokusera på vad vi ska äta?
_ Mycket intressant händer inom jordbruket – regenerativt jordbruk, agroekologiskt, agroforestry och ekologiskt – hur ska detta stiumuleras?
– Är det inte så att ohållbar produktion alltid finner sin marknad (export?)?
– Är inte risken stor att när vi fokuserar på vad vi ska äta exempelvis växtbaserat, så tappar vi uppmärksamheten på vad dessa livsmedel medför från miljösynpunkt (avocado, mandel från Kalifornien, besprutad paprika från Spanien, soja från Brasilien)?
– Tror vi att marknaden och konsumenternas efterfrågan ska lösa produktionens hållbarhetsutmaningar? Om inte — Vilka regleringar kan styra bort ohållbara produkter från marknaden i EU eller svenska marknaden?
– Innebär fokuseringen på klimat att vi missar andra viktiga planetens gränser som biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel, övergödning, djurvälfärd, negativa effekter av monokulturer m m?
– Innebär inte just en fokusering på en global diet att vi tappar den nödvändiga anpassningen till regionala förutsättningar?
– Från svenskt perspektiv, ska vi påverka 60 000 bönder att ställa om eller försöka påverka 7 miljoner konsumenter?
– Finns resonemang kring näringsinnehåll och livsmedlets klimatpåverkan ex mjölk respektive havredryck?
– Hur beräknas jordbrukets klimatpåverkan?
– Är idisslande djurs metanutsöndring ett stort klimatproblem?
– Är det rimligt att rött kött omfattar såväl idisslare som nötkreatur, får och klövvilt som gris?
– Hur säkert är underlaget kring det röda köttets hälsoaspekter?
– Är regleringar eller ekonomiska styrmedel tillräckligt precisa styrmedel?
– Kommer inte köttskatt straffa den produktion som gynnar andra miljömål än klimat som biologisk mångfald, grön mark, ökad kolinlagring, ett rikt odlingslandskap och jordhälsa? Exempelvis betande nötkreatur och får?
– Betande och gräsätande djur bidrar med sitt betande till biologisk mångfald, genom vallodling till ökad kolinlagring, minskat näringsläckage och ett rikt jordbrukslandskap. Kycklingproduktion som konsumerar mycket spannmål konkurrerar ju med humankonsumtion. Ändå rekommenderar EAT Lancet dubbelt så mycket kyckling som rött kött, Varför det?
–

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (4)

Skilda världar

11 oktober, 2025 – 14:29

Den första september skrev jag en personlig omvärldsanalys om mina två upplevda skilda världar. https://gunnela.nu/2025/09/01/personlig-omvarldsanalys-kring-svensk-matproduktion/. Det finns flera som instämmer i min analys och pekar på behovet av en dialog. Den ena världen som vill öka all produktion av svenska livsmedelsråvaror får stöd av Jordbruksverkets förslag till departementet om kvantitativa mål, som ska överlämnas till departementet den 15 oktober. Jordbruksverket föreslår ökning på samtliga produkter utom morötter. Man hävdar att arealen kommer räcka till. Men det oroar mig när LRF säger att finns 250 – 350 000 ha vall som kan användas till annat. Det är bra att man sätter mål för respektive köttslag. Tyvärr får vi ingen målsättning när det gäller ökning av svensk ost. Jag förstår att Jordbruksverket har svårt att styra mejeriernas val av tillverkning, men LRF hade satt en målsättning på 55 % försörjningsförmåga.

Den andra världen har fått stor uppmärksamhet genom presentationen av EAT Lancet 2.0 den 3 oktober. Den som följt media-debatten, kan konstatera, att precis som förra gången, EAT Lancet 2019, hamnar den ofta på 15 g rött kött per dag. När Stockholm Resilience Center, SRC, presenterar, blir det VAD man ska äta i fokus och inte hur vi når en hållbar produktion av maten. Jag blir oerhört provocerad när Line Gordon, SRC i TV 4 rekommenderar en mejeriprodukt per dag, rött kött en dag i veckan, kyckling och fisk två gånger i veckan. Jag förstår att man måste förenkla, men jag tar friheten att peka på svagheterna i förenklingen. Rött kött definieras som kött från såväl idisslare som gris. Gräsätande djur, idisslare, bidrar till biologisk mångfald, ett rikt svensk jordbrukslandskap, grön mark året runt och bättre jordhälsa. Hälsoaspekterna kring rött kött är osäkra liksom påverkan av metanutsöndringen. Från svenskt perspektiv kan man nog hävda att de vilda betande djur som fanns innan de ersattes av domesticerade idisslare hade lika stora utsläpp av metan.

För att förstärka behovet av betande djur anordnade COOP Östra, WWF och Naturbeteskött ett seminarium i anslutning Stockholm Food Forum på lördagen 4 oktober 08.00 kring gemensamma studier av certifierat Naturbeteskött. Och om man ändå accepterar mejeriprodukter, så måste vi ha kor. Och med kor följer kött och kalvar som kan bli kött. Att SRC rekommenderar dubbelt så mycket kyckling som rött kött, bortser helt från diskussionen om att kycklinguppfödningen konsumerar mest sojamjöl och konkurrerar om spannmålen som kan gå till humankonsumtion. Och fisket och fiskuppfödningen (inte odling) har många utmaningar kring hållbara bestånd, miljöaspekter och djurvälfärd.

Det finns annat intressant i rapporten som tagit till sig kring kritiken om rättviseperspektivet och har tydliga riktlinjer kring förutsättningar för lokal konsumtion. Man lyfter den kontroversiella frågan kring ultraprocessad mat. Man har nu också kunnat fylla på fakta för alla nio planetens gränser. 2019 fanns inga fakta kring kemikalier exempelvis bekämpningsmedel, vilket var en brist. Nu borde man fokusera på hur de växtbaserade livsmedlen odlas. Jag har inte förstått att markanvändning är ett problem. Det beror väl vilken mark och hur marken används. Gunnar Rundgren kritiserar att med kraftigt minskat antal nötkreatur kommer betade marker med stora miljöfördelar minska. Jag har uppfattat att kriteriet markanvändning, som exempel Arlas hållbarhetsersättning, driver mot ökad intensitet d v s mer monokulturer med insatsmedel som handelsgödsel och bekämpningsmedel. Skogsbete kan kanske vara ett hållbart alternativ i restaureringsambitionen.

Välkommen till Vi Konsumenters seminarium den 26 november på KSLA. Inbjudan kommer på www.vikonsumenter.org där tar vi diskussionen med deltagande av Gunnar Rundgren, Helena Hansson, Mistra Food Future och Markus Hoffman, LRF.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (2)

Svenska kor får beta åtminstone en säsong till

22 september, 2025 – 15:41

På presskonferens den 19 september presenterade regeringen åtgärder för att öka den svenska matproduktionen. Förutom ökat Norrlandsstöd och satsning på svensk växtförädling var den största nyheten att Peter Kullgren meddelade att regeringen inte tänkte ändra beteskravet under den här mandatperioden. Det blev verkligen en stor nyhet som fanns i alla stora nyhetsmedia. Peter Kullgren har stora förhoppningar på att EU ändrar lagstiftningen och ger möjlighet till stöd för åtgärder där nationell djurskyddslagstiftning har högre krav än EU:s lagstiftning. Ersättningen 1000 kr per ko, som är budgeterad till 2026 och 2027 är villkorad till ändringen av EU-lagstiftningen. Men att EU-parlamentet och samtliga medlemsstater kommer acceptera en lagändring är osäkert. Att bönderna får ekonomisk kompensation för kostnaderna för bete är något som flera länsstyrelser framfört. LRF framför att 1000 kr bara kompenserar för hälften av kostnaderna för bete. I kostnadsberäkningen i samband med utredningen Konkurrenskraft och gott djurskydd skattades merkostnaden för rastbete till 520 kr per ko och produktionsbete till 1382 kr i en besättning på 500 kor.

Betesfrågan har varit en högprioriterad djurskyddsfråga under många år. Vi har gjort flera konsumentstudier och skrivit många debattinlägg. Min mapp Beteskravet är proppfull. Nu gläder vi oss alla organisationer d v s Vi Konsumenter, Sveriges Konsumenter, djurskydd – och miljöorganisationer åt att regeringen insett den starka opinion och det folkliga stödet för att svenska kor ges rätt till bete. Hypotesen är att regeringen inte ville göra betesfrågan till en valfråga. Men visst många mjölkbönder kommer att rösta på KD, som om man är kvar i regering kanske kommer lyfta beteskravet igen. Beskedet från regeringen bör också glädja dagligvaruhandeln, samtliga universitet, SVA, Kött och Charkuteriföretagen, köttbönderna och Gård & Djurhälsan. Kampanjen ”Jag vill beta” samlade 175 000 underskrifter, remissyttranden, debattartiklar och uppvaktningar av statssekreterare och riksdagen har bidragit. Men det är viktig att inse att regeringens förslag är villkorat och det finns all anledning att ha god beredskap.

Torsdagen den 18 september presenterades resultaten från den studie som rådgivningsbolaget VÄXA utfört på uppdrag av LRF Mjölk. 2000 kor har hållits på stall i 18 månader i sju besättningar. Inbjudna var beslutsfattare och forskare. Vi som experter i utredningen eller djurskyddsorganisationer nekades närvaro. Ett mycket anmärkningsvärt beslut av LRF, som skapar misstro och misstänksamhet. Vilka frågor vill LRF Mjölk inte svara på? Det har jag skrivit om tidigare. LRF har inte annonserat ett öppet möte utan hänvisar till pressmeddelande.

Rapport från presentationen visar att hypotesen att kors djurvälfärd försämras över en förlängd period inomhus inte kan förkastas. Det finns förutsättningar för god djurvälfärd samtidigt som det finns risk för sämre djurvälfärd. Det finns parametrar som visar på tydlig försämring med 18 månaders inomhushållning. Forskarnas slutsats är därmed att studien inte kan användas för att hävda att kor inomhus har lika god djurvälfärd som kor på bete. Detta var något som projektledaren, som expert framförde under utredningen Konkurrenskraft och ett gott djurskydd. Trots detta hävdar vice ordförande i LRF Joakim Borgs och ordförande i VÄXA Mjölk Magnus Carlman att studien ger stöd för att kornas välfärd inte påverkas av att vistas inomhus och därmed är ett argument för att ge lösdriftsbesättningar undantag för kravet på bete sommartid på tvärs mot forskarnas slutsatser. Det måste ha känts lite snopet att landsbygdsministern Peter Kullgren dagen efter tydligt deklarerar att beteslagstiftningen inte kommer ändras under mandatperioden.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Personlig omvärldsanalys kring svensk matproduktion

1 september, 2025 – 9:41

I Sverige finns två helt skilda världar när det gäller vad, hur mycket och hur maten ska produceras. Den ena världen som består av LRF, med sina organisationsmedlemmar typ Arla och Lantmännen, landsbygdsdepartementet och Livsmedelsföretagen som driver mot en ökning av all svensk livsmedelsproduktion. Argumentet är oftast ökad beredskap och robusthet. Ökad lönsamhet framförs som lösningen. Väldigt lite sägs om hur denna ska uppnås. Sannolikt krävs höjda matpriser. Utfallet av framtida CAP från 2027 har också betydelse.

På min fråga till Peter Kullgren om vad som ska produceras och vilka som ska konsumera blev svaret ungefär att det får marknaden bestämma. Inriktningen är att det som inte konsumeras i Sverige ska exporteras. Ökad svensk export av livsmedel har varit en fråga på dagordningen sedan EU-medlemskapet och har inte motsvarat förväntningarna. Vad är det som säger att man ska lyckas den här gången?

Den andra världen är organisationer, myndigheter och forskning som driver hårt mot en ändring av konsumtionen och att en ändrad efterfrågan ska medföra en produktion i mer hållbar riktning med fokus folkhälsa och klimat. Drivande är en tydlig minskning av kött och mejerivaror och en övergång till växtbaserad mat, mer fisk och nötter. Som underlag finns EAT Lancet från 2019, NNR från 2023 och Mistra Food Future. Därutöver finns rapporten om skatteväxling där Chalmers med utgångspunkt från nötköttets klimatpåverkan och hälsoaspekterna vill införa köttskatt.

När landsbygdsministern presenterade Livsmedelsstrategin 2.0 i mars 2025 framförde representanter för dessa värden skarp kritik på förslaget i en debattartikel där man saknar fokus på klimat och hälsa. Avsändare var bl a Johan Rockström, Line Gordon och Elin Röös. Med stöd av Formas har bildats ett kunskapscentrum PLATE med fokus hållbar konsumtion av livsmedel. Frågan kring hälsosam och hållbar konsumtion och produktion kommer att få ytterligare fokus i samband med lanseringen av EAT Lancet 2.0 den 3 oktober i Stockholm. Även om Johan Rockström tidigare nämnt att regionala aspekter kommer beaktas och att idisslarnas värde har underskattats, är sannolikheten liten för några stora förändringar. Willet är fortsatt huvudförfattare och fokus ligger sannolikt på global hälsa.

Gunnar Rundgren ifrågasätter att ändrad konsumtion och efterfrågan kommer att ändra produktionen. Enligt Rundgren är det produktionen som styr vad som erbjuds marknaden. Det är exempelvis tveksamt om den kraftigt ökade kycklingproduktionen verkligen har efterfrågats av marknaden. Ohållbara produkter hittar alltid sin marknad. Globala rekommendationer har begränsat värde p g a tillgång till olika livsmedel och priset för en hälsosam konsumtion. Trots tydliga kostråd finns få länder med hälsosam konsumtion och produktion. Ett exempel är att det inte finns tillräcklig produktion i världen av nötter enligt EAT Lancets rekommendation. Fisk är också ett mycket kritiskt område med utfiskning och brist på hållbara bestånd. Uppfödning/odling är inte heller hållbart.

Värdet i Livsmedelsstrategin 2.0 ligger kanske i satsningen på regionala strategier. Frågan är bara om dessa är vackra ord i ett dokument och väldigt lite verkstad. Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen är författare till Den alternativa livsmedelsstrategin, En strategi för den goda maten. I den alternativa strategin finns en rad förslag som skulle kunna stärka den nationella strategin och hjälpa till att styra den åt rätt håll. Det viktigaste är själva den strategiska inriktningen med målen: att producera mat åt medborgarna, att vårda landskapen med alla dess invånare och att utveckla vår kultur. Detta är en kraftfull kontrast till det ensidiga fokus på ökad produktion, konkurrenskraft och lönsamhet som präglar regeringens strategi är budskapet. ”Ett riktigt regenerativt livsmedelssystem kommer att sluta cyklerna av energi och näringsämnen, men också återskapa relationen mellan folk och marken och naturen”. Det regionala fokuset var temat för Vi Konsumenters seminarium i Almedalen 2025. Enligt Rundgren är den hälsosamma kosten enligt EAT Lancet för dyr för världens fattiga. Man bör utgå från hur maten kan produceras på ett hållbart sätt i de lokala ekologiska sammanhangen i stället för teoretiska beräkningar vad som är hälsosam och klimatsmart kost.

Läs hela artikeln »

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Hur mådde 1500 kor utan bete?

26 augusti, 2025 – 12:29

Det vill LRF inte att vi ska få veta. Den studie som genomförts av 1500 kor utan bete av rådgivningsföretaget VÄXA Sverige på uppdrag av LRF ska redovisas av LRF i september. ”Hur påverkas kors hälsa och välfärd av inhysning i lösdrift under en längre period” är rubriken. Men förutom handplockade forskare är övriga intresserade inte välkomna. Djurskyddsengagerade nekas deltagande. Varför detta hemlighållande? Vad är det som LRF vill dölja? Vilka frågor vill man inte svara på? Den viktigaste frågan har i och för sig redan fått sitt svar. Studien kan inte visa att kor på stall i lösdrift hela året har det lika bra som kor på bete. I studien ingår inte någon sådan jämförelse. Det har också intygats av projektledaren från VÄXA i expertgruppen i utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56). Att kors hälsa och välfärd förbättras på bete är EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA slutsats efter att ha studerat all tillgänglig forskning. Det ligger till grund för Jordbruksverkets slutsats att djurvälfärden för kor kommer försämras om man i djurskyddsförordningen tillåter att kor i lösdrift undantas från kravet på bete sommartid. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i september 2024 har 21 etablerade forskare också visat att forskningen är tydlig när det gäller betes positiva effekter på kors hälsa och välfärd.

I mars 2023 godkände Uppsala djurförsöksetiska nämnd rådgivningsföretagets VÄXA:s ansökan om att utvärdera hälsa och välfärd hos 1500 kor som skulle hållas inomhus i lösdrift i 18 månader. Studien ansågs vara av värde som kunskapsstöd i den aktuella debatten kring reglerna för bete och bidra till tryggad djurvälfärd samtidigt som mjölkproduktionens ges goda produktionsvillkor och konkurrenskraft. Nämnden hävdade att studien inte skulle innebära någon påtaglig försämring av djurens välbefinnande eller allmäntillstånd. Nämnden hade alltså redan bestämt utfallet av studien trots att befintlig forskning visat att kor mår bättre på bete och att jämförelse med bete inte ingått i studien. Och mjölkproduktionens konkurrenskraft kan rimligen inte ingå en djurförsöksetisk nämnds uppdrag. VÄXA hade tidigare sökt godkännande hos djurförsöksetiska nämnden i Göteborg, som kommit till en helt annan slutsats och nekat godkännande av studien.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

När argumenten tryter

17 augusti, 2025 – 12:25

När argumenten tryter och det saknas fakta kan man alltid anklaga motståndaren för att debatten drivs av känslor. Det är vad Lantbrukspodden gör. Göran Berglund och Anna Nilsson Land Lantbruk tillsammans med den mjölkproducent som motionerade om beteskravet till LRF:s stämma 2020, ägnar en stor del av lantbrukspodden åt hävda att debatten om att behålla det svenska beteskravet huvudsakligen handlar om känslor. Man ältar LRF-argumenten om Astrid Lindgren och de mörka kostallarna från 1988 då djurskyddslagen antogs. Men observera att ny djurskyddslag antogs 2018. Det motsägelsefulla är att tidningen själv har rapporterat om stark kritik på Elisabeth Nilssons förslag i sin utredning om Konkurrenskraft och ett starkt djurskydd om att avveckla beteskravet. Borde inte en tidning som Land bemöda sig om att även i Lantbrukspodden ge en mer objektiv och bredare belysning av frågan?

Frågan om att ändra djurskyddsförordningen så att kor i lösdrift skulle undantas beteskravet är en fråga om såväl fakta som en värdering av hur konsumenterna och marknaden skulle reagera på ett försämrat djurskydd för svenska kor. För sanningen är att forskningen är tydlig. Många studier visar att kors hälsa och välfärd förbättras med djuren på bete. Det är också skälet till EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA har dragit slutsatsen att kor bör vistas på bete. För svensk del har samtliga tillfrågade universitet svarat att forskningen visar att en ändring av djurskyddsförordningen skulle försämra kors välfärd. Det är också Jordbruksverkets slutsats som hänvisar till djurskyddslagen 2018 d v s inte 1988. Det är också budskapet från KSLA.

Varför ställer inte Land frågan kring beteskravet till forskningen, köttbönderna, slakteriföretagen, Gård & Djurhälsan, SVA, den samlade djurskydd, miljö – och konsumentrörelsen och Svensk Dagligvaruhandel, som alla har förkastat kravet på att ta bort kravet på att alla svenska kor ska ha rätt till bete. Jag har mött argumentet om att det är okunniga känslosamma stadsbor som tycker i frågan. Det stämmer med andra ord inte. Vi har ändå ett starkt stöd av 174 135 som skrivit under uppropet ”jag vill beta”. Det enda som jag ger Lantbrukspodden rätt i är att hemsidan illustreras av en köttko, där jag instämmer i kritiken. I en väljarundersökning av Verian vill 70 procent av väljarna ha kvar svenska kors rätt till bete.

Ett annat sätt är att hävda att forskarna känner sig kränkta om man ifrågasätter de forskningsbyggda slutsatserna. Det är ett sätt påstå att forskarna tycker och inte bygger på sina inlägg i debatten på vedertagen och väl underbyggd forskning. Det har ju hänt flera gånger när ett stort antal forskare gett sig in i debatten och kritiserat regeringen i klimatfrågan eller kritik över att underlaget till regeringens beslut att tillåta virtuella stängsel är bristfälligt.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (1)

Tid för eftertanke

15 juli, 2025 – 11:34

Min och Attis´ nära vän Anita har somnat in. Hon åkte in på sjukhus i påskas och kom aldrig hem igen till dörren bredvid mig på Blanchegatan. Vår vänskap var inte lång. Anita hoppade in med kort varsel som hundvakt på min 80-årsfest i slutet på mars 2023. Efter det fick Attis vara hos Anita många gånger när jag behövde hundvakt några timmar. Anita och jag hittade varann då vi älskade surströmming och sniglar. Ostron hann vi inte med. Det blir väldigt tomt. Anita var yngre än jag, 81 år och det är klart att jag tycker det är för tidigt att gå bort.

Annika Åhnberg var jordbruksminister under de spännande åren 1996 -1998, när vi drev antibiotika-frågan i EU tillsammans. Hon blev bara 75 år. Hon dog den 18 juni. Jag har förstått att hon var en ganska jobbig minister. Genom åren har vi mötts i antibiotika-frågan. Hon ordnade med hjälp av Maria Donis ett viktigt seminarium kring antibiotika i Bryssel i november 1997. LRF:s ordförande Hans Jonsson (jag skrev anförandet) hade en viktig roll. Annika initierade att Axfoundation lierade sig med KSLA kring antibiotika. Hon var mycket aktiv i KSLA, och jag föreslog henne som preses. Jag förstår nu varför hon inte synts till. Känns också tomt och konstigt.

I juni dog också mamma till Fredrik och Marie Wallenberg, som är mina grannar på Bergvik. En vänlig person och social person, som man mötte på jakt eller midsommar.
Min vän Elisabeth, jämnårig, säger så klokt att i vår ålder (drygt 80) får man givetvis räkna med att människor i vår närhet dör. Men det känns av. Man blir ödmjuk och eftertänksam.

Jag är priviligierad. Jag är frisk. Jag har inte ont. Jag går mina hundpromenader, kör min trimmer och sågar ned hasslar. Jag skriver nyhetsbrev, bloggar och deltar i debatten på sociala medier, ordnar Almedalsseminarier och målar (jag har fått två tavlor sålda i galleriet i Fagerholm). Jag kan köra bil och kan vistas ute på Ingarö länge och njuta av ekarna. Och jag har en fantastisk son, två barnbarn, underbar släkt och vänner. Den viktigaste är hundvännen Attis. Nio år har vi levt tillsammans. Tillsammans har vi gått igenom både goda och svåra tider. Attis mitt lilla olycksbarn – överbett och dåliga tänder, ingen hörselgång på högra örat, diskbråck och återkommande problem med analsäckarna, men världens mest sociala och glada varelse. Älskad av många.

Känns viktigt att ha perspektiv på tillvaron. Att ta till vara. Att njuta av naturen, närheten varje dag. Jag tittar på tallarna – dessa fantastiska tallar som funnits hela mitt liv. Så stora och höga, som glöder rött i kvällssolen. De fantastiska ekarna som skiftar karaktär med årstiderna. Att äta och dricka gott var Bosses och mitt äktenskapslöfte. Och jag försöker leva upp till det även när Bosse är borta sedan 2019. Jag läser med intresse Gunnar Rundgrens inspel kring globala dieter – så meningslösa i flera avseenden. Det finns exempelvis inte produktion för rekommendationen om nötter. Jag planterade begreppet relationsmat på Almedalsseminariet. Det kanske inte alltid så lätt att handla lokalt på Ingarö. Men väljer Roslagsgrädde och fil, Säbys rapsolja och potatis. Jag har alltid gillat de brasilianska kostråden som lyfter måltiden som viktig. Hör på radion om läkaren som stör sig på att man bara fokuserar på näringsinnehåll och inte på måltiden.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)