Det bruna guldet – jordbrukets sårbarhet

31 mars, 2026 – 10:10

Stefan Ljungdahl, Jordbruksaktuellt drar i gång ett intressant och aktuellt ämne. Livligt påhejad av Gunnar Rundgren. Med alla kriser kring tillgång till insatsvaror till jordbruket drivmedel, handelsgödsel, foder och växtskyddsmedel blir gammal kunskap kring det cirkulära självförsörjande jordbruket intressant. ”Det är gödseln från djuren som är växtodlingens motor. Det är djuren som driver gårdens ekonomi och växtodling. I alla fall när det krisar.” skriver Stefan Ljungdahl. Äng är åkers moder, som man sa förr d v s det foder som gavs till djuren gav gödsel till åkern. Det lärde man sig på Ultuna en gång i tiden. Men tillgången till handelsgödsel gjorde det möjligt att skilja djurhållningen från växtodlingen. Med bekämpningsmedel kunde man förebygga och bekämpa växtföljdsjukdomar och insektsangrepp.

Sigrid Agenäs SLU Sustainimal kommenterade rapporten Grön Uppväxling den 18 mars med spännande tankar kring integrerad växtodling -djurhållning. Det finns intressanta forskningsresultat kring mindre robusta mjölkgårdar.

Dessa tankar och resonemang är delvis på tvärs mot PLATE:s rapport ”Räcker maten”. Einarsson och Röös pekar på dagens djurhållnings sårbarheter. Och det är sant. Specialiseringen har gjort det möjligt att bygga upp en storskalig djurhållning utan koppling till odling för foder. Storleksrationaliseringen, livligt påhejad av politiker och LRF (inte att förglömma utredaren Elisabeth Nilsson) har gett gårdar med 1000 kor eller suggor och 100 000 kycklingar, som är extremt sårbara.

Vi har ingen inhemsk avel och är helt beroende av import av exempelvis grandparents på fjäderfäsidan. Fågelinfluensa på ett antal gårdar med avelshöns medför tomma kycklingstallar. Ska vi verkligen importera kläckägg med risk för salmonella? Grissperma importeras. Jag tänker på IP:s Ingrid Perssons rapport kring livsmedelsberedskapen, där den viktigaste åtgärden var att se till att handeln fortsatte att fungera. Lättare sagt än gjort när Hormus-sundet är blockerat för transport av olja och råvaror till handelsgödsel.

Besättningar med över 1000 kor medför att fodret måste hämtas på långa avstånd och man köper upp mindre gårdar. En gång i tiden argumenterade jag för att vårt svenska beteskrav skulle utgöra en begränsning för storleken på svenska mjölkkobesättningar. Men eftersom förprövningen inte tillät att man skattade att betesmarken skulle räcka blev förprövningen inget stopp för 1000 kors-besättningar. Ett annat argument är att man måste ha tillräcklig areal för spridning av gödsel. Men det löser sig med tillverkning av biogas – eller?

Den ekologiska produktionen har starka argument med förbud mot handelsgödsel och bekämpningsmedel. Gunnar Rundgren visade i en rapport för några år sedan att importandelen i ekologisk produktion är väsentligt lägre i ekologisk produktion än i konventionell. Men även här förekommer importerade insatsmedel, förutom att fossila bränslen inte skiljer ekologiskt från konventionellt jordbruk.

Men heja Stefan Ljungdahl, Gunnar Rundgren, Sigrid Agenäs m fl med att ta upp djurhållningens roll i ett hållbart jordbruk. Vi Konsumenter tog upp frågan på vårt seminarium i november förra året. Nu hoppas jag att KSLA tar bollen. Och detta trots Skavlans bedrövliga debatt i frågan.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (1)

Gräs som en del i hållbarheten

10 mars, 2026 – 13:11

För något år sedan i Almedalen när jag frågade Isabell Moretti, Svenskt Kött om det starkaste mervärdet för kött, så svarade hon: Gräs. Och det är just idisslarnas starka hållbarhetsfördel. Gräs, bete och vallodlingens positiva effekt med grön mark större delen året med maximalt utnyttjande av fotosyntesen, kolinlagring, minskat näringsläckage, minskad erosion, minskat behov av bekämpningsmedel, biologisk mångfald och ökad jordhälsa. Dessutom har bete visat sig gynna kolinlagringen. Läs Peter Sylwans resonemang kring just att ha marken täckt med växtlighet under hela året för att efterlikna vallens positiva effekter. Om detta har jag skrivit om många gånger. I Sylwans modell sker detta i växtodlingen genom mellangrödor.

Den kloka mjölkbonden Patrik Veithoefers krönika i Jordbruksaktuellt pekar just på bristen på helhetssyn när man pekar ut kon som klimatbov och har det smala perspektivet metanutsläpp. Man måste placera in kon i sitt sammanhang med just vallodlingens alla positiva effekter inte minst i relation till baljväxtodling. Det kräver också långsiktighet i resonemangen.

EAT Lancet, Nordiska Näringsrekommendationer NNR och kostråd buntar ihop kött från olika djurslag – nötkreatur, får, gris, vilt och ren. Detta har med rätt kritiserats från flera håll, eftersom de olika djurslagen levererar olika miljönyttor. Man måste väl ändå skilja på idisslare och enkelmagade grisar – eller? Dessutom är slutsatserna kring köttets negativa hälsoaspekter väldigt otydliga enligt de finska forskarna i NNR.

Man kan inte skilja nötköttsproduktion från mjölkproduktion eftersom minst 60 procent av nötköttet kommer från mjölkproduktionen från korna och deras avkommor. De som accepterar att vi konsumerar mejeriprodukter, måste acceptera att vi kommer få nötkött på köpet. Om vi inte ska slå ihjäl kalvar! Och om vi i första hand ska konsumera magra mejeriprodukter, vart tar smöret vägen?

De som begränsat talar om naturbeteskött som lösningen på biologisk mångfald, måste fundera på var djuren ska komma från. Och låt oss för all del inte glömma bort de betande fåren. Och var finns djurvälfärden? Gynnar det välfärden att välja kyckling eller fisk som alternativ till kött från betande djur? Min slutsats är att det är tveksamt om EAT Lancet dieten verkligen gynnar hållbarheten som exempelvis hävdas av dietisten Stubbendorf vid Lunds universitet eller som är grunden i NNR och kostråden. Man missar exempelvis det som nämnts inledningsvis helhetssynen på exempel idisslande djur och tillhörande växtodling.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (3)

Håll ihop EU och inför en human migrationspolitik M, S, KD

17 februari, 2026 – 12:06

Min nyårsönskan 20 december 2025 är mer aktuell än någonsin. Håll ihop EU! Så mycket har hänt sedan december som visar att det är nödvändigt. Säkerhetskonferensen i Munchen är avslutad. Det finns en förhoppning kring att den transatlantiska länken USA – Europa fortfarande ska bestå och NATO fortfarande ska vara starkt och sammanhållande. Är det möjligt med denna president och den amerikanska administrationen? Ska vi lita på Rubios utsträckta hand? Är det bara vita och kristna som ska styra världen? Vad menar han när det gäller migrationen och invandringen från tredje land till EU? Och så åker han till Ungern och kramar om Urban. Tala om att bidra till splittring av EU.

I Svenska Nyheter lyfter Messiah Hallberg förtjänstfullt det motsägelsefulla i Ulf Kristerssons uttalande i riksdagen om att alla som gör rätt för sig självklart ska ha rätt att stanna i Sverige. Och pekar sedan på alla exempel på motsatsen. Artonåringar som utvisas trots att familjerna har rätt att stanna i Sverige. Effekten av spårbytet, där invandrare som jobbat här i många år plötsligt får besked om utvisning. Den lönenivå som krävs för invandrare från tredje land har sedan länge kritiserats av Svensk Näringsliv, eftersom det hindrar rekryteringen till näringslivet inte minst inom jord, trädgård och skog. Det verkar som alla kraftiga reaktioner på utvisningar av 18-åringar och arbetande invandrare, småbarn gett effekt. T o m Johan Forsell, som migrationsminister börjar förstå det orimliga.

Jag hade gärna varit med och demonstrerat på Sergelstorg i torsdags. En fantastisk manifestation för svenska värderingar och kritik på nuvarande regerings helt orimliga synsätt på människor som flyr och söker trygghet i Sverige. Därför blir jag så besviken när man hör Magdalena Andersson försvara Socialdemokraternas strama migrationspolitik. Där hon självklart tycker det är olämpligt att utvisa en 8 månaders baby, men sedan bara talar om de negativa effekterna av invandring som utanförskapsområden m m. Flyktingkrisen 2015 medförde en nödvändig uppstramning. Men Magdalena Andersson nämner överhuvudtaget inte alla andra kritiserade utvisningar. Hon låter som Johan Forsell som inledningsvis bara talade om missbruk och fusk med tidigare lagstiftning. Har Socialdemokraterna verkligen sina väljare med sig i synsättet på invandrare. Så många kommuner som så tydligt visat att man vill behålla sina invånare och välkomnar flera invandare. Vi alla vet att utan invandrare klarar vi inte vård och omsorg. Förra veckan när jag var på akutmottagning på St Göran togs jag emot av en mörk kvinnlig läkare med slöja.

Förra helgen fick jag ett besök av två vänliga socialdemokrater som knackade på. Intressant samtal. Jag som aldrig tidigare drabbats av dörrknackning. Jag skickade med dem ett krav på att lämna den strama invandringspolitiken som ger så tydliga negativa effekter och införa en strikt miljö – och klimatpolitik.

Sverige har alltid haft invandring från andra länder. Min morfars farfar kom från Tyskland. Vi ha haft invandrande valloner, finländare, och jugoslaver. USA har ju alltid betraktats som en smältdegel med folk från hela världen som sökt sin tillflykt till det fria landet. När Rubio bara talar om kristna vita, så utesluter han avsiktligt USA:s ursprungsbefolkning och invandring från SydAmerika, Asien och Afrika. Med hjälp av ICE jagar nu Trump med våld människor och slänger ut de som vistas i USA utan uppehållstillstånd. Även där är många verksamheter helt beroende av invandrad arbetskraft. Reaktionerna i Minnesota är ett hälsotecken.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

En värld av trotsiga despoter

14 februari, 2026 – 6:51

”Jag vill ha Grönland” ”Jag vill ha Grönland” skriker Trump. Det påminner om en underbar film, som visades på Facebook alldeles efter Trump tillträtt som president, som visade Trump som trotsigt småbarn, som skrek och sparkade och vägrade lämna. ”Och jag vill ha Ukraina” svarar Putin. Vad är det för värld vi lever i när supermakter väljer ledare som skiter i FN:s regelverk, folkrätt och annat som vi enats om i världen, för att förhindra krig och respektera mänskliga rättigheter. Är det inte naivt av svenska politiker att fortsatt tro att USA skulle lojalt skydda Sverige eller andra Nato-medlemmar, när man är beredd att ta över delar av ett annat Nato-lands territorium. Är handeln med USA så viktig att man är beredd att kompromissa hur långt som helst. Och förutom att Trump lämnat Paris-avtalet så har lämnat alla andra FN-åtaganden på klimat – och miljöområdet. FN:s hållbarhetsmål kan väl hälsa hem. Och internationella domstolen i Haag. Måste historien upprepa sig. Hitler i Tyskland fick med sig tyska folket på 30-talet genom att använda samma argument som Trump d v s att göra Tyskland stort igen efter förlusten i första världskriget. Och kring sig samlar man oreserverat lojala beslutsfattare med oroande värderingar. USA:s vice president, försvarsministern och närmaste rådgivaren skrämmer. Inget skulle förvåna mig om Trump, precis som andra diktatorer ser till att sitta kvar även i fortsättningen. Har han brutit mot USA:s konstitution flera gånger kan han säkert göra det en gång till. Alternativet Vance är avskräckande. Var finns det amerikanska folket? Var finns demokraterna?

Och vad händer i Sverige. Trots att flera enkäter till medborgarna visar att man är beredd att införa åtgärder som begränsar klimatutsläpp, som högre drivmedelspriser, så skryter regeringen f f a SD med att man sänkt priserna vid pump. Och trots att det finns en vilja att hjälpa människor i nöd, så minskar regeringen stödet till SIDA och kopplar stödet krasst till möjlighet att utvisa invandrare eller svenska investeringar. Att man kastar ut invandrare som gjort rätt för sig och bott i Sverige i många år genom det s k spårbytet är omänskligt och har med rätt väckt stor upprördhet. Migrationsministern blir svaret skyldig och hänvisar till tidigare fusk. Beklämmande att Liberalernas partiledare inte vill följa partiets beslut och ta avstånd från effekterna av spårbytet. Och KD vill öka flygandet, sänka svenska miljö – och klimatambitioner och tjatar om att ta bort kravet att svenska kor ska få beta. Regeringen vill sätta fjortonåringar i fängelse, trots att tunga remissinstanser avrått. SD fortsätter att skapa motsättningar i samhället genom att hävda att invandringen är det stora problemet, vill helst stoppa möjlighet till asyl och uppehållstillstånd och skicka ut så många som möjligt. Det är hedrande att många kommuner tackat nej till marknadsföringen av återvändarbidraget. Fantastiskt att SD efterlyste straffåtgärder mot dessa kommuner. En majoritet av svenska folket vill gärna ha bred politisk samling i viktiga frågor, som exempelvis energifrågan, men se det passar inte moderaterna. Här tycker man av taktiska skäl att oppositionen får klara ut sina egna motsättningar.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Arla sviker konsumenterna och mjölkbönderna

17 januari, 2026 – 11:20

Hur ska konsumenterna kunna göra medvetna val när Arlas hushållsost lika väl kan komma från danska kor, som står inomhus hela året som från svenska kor som enligt svensk lag ska beta sommartid. Trots att svenska konsumenter mycket tydligt visat att det är viktigt att svenska kor får beta, väljer Arla att undanhålla den informationen till svenska konsumenter. Och det gäller för övrigt även andra svenska mejeriföretag. Mervärden som inte kommuniceras är inget mervärde.

Drygt 176 000 stöder svenska kors rätt till bete i kampanjen ”Jag vill beta”. I många konsumentstudier värderar respondenterna djurvälfärd högt och vill att djuren ska vistas ute. Trots detta finns ingen marknadsföring eller märkning som tydliggör att svensk mjölk, ost, smör eller grädde kommer från kor som fått beta. För oss svenska konsumenter är det ett svek mot vår rätt att kunna göra informerade val men också ett svek mot svenska mjölkbönder. Varför kräver inte svenska bönder som levererar sin mjölk till Arla, att mejeriet använder det starkaste svenska mervärdet, betande kor, för att öka efterfrågan på svenska mjölkprodukter. Det finns förstås en naturlig förklaring – Arla är ett internationellt företag, som givetvis vill sälja produkter från andra länder, främst danska även i Sverige. Kan det också bero på att svenska förtroendevalda inom Arla är mjölkproducenter, som vill avveckla beteskravet?

Ofta framförs ofta från producenthåll att konsumenterna säger en sak och gör en annan. Men i fallet produkter från betande kor så ges konsumenterna dålig möjlighet att göra informerade val. För några år sedan gjorde konsumentorganisationerna en framställan till Svensk Dagligvaruhandel om märkning av kött från betande djur. Det fanns ett tydligt intresse hos dagligvaruhandeln, men det stupade på slakteriföretagens ovilja till särhållning i slakt. Svenska mejerier behöver ingen särhållning. All svensk mjölk ska komma från kor som ges möjlighet att beta sommartid enligt den svenska djurskyddsförordningen.

Arla väljer att i samband med sin hållbarhetsersättning till mjölkbönderna i första hand marknadsföra klimatåtgärder och nu också biologisk mångfald. Var finns djurvälfärden, som värderas högt av svenska konsumenter?
Dagligvaruhandeln och Svenskmärkning är tydliga – god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning är ett av de starkaste argumenten för att välja svensk mat. Det är det första argumentet för att välja svenska produkter enligt Svenskmärkning. Sveriges bönder har en lång tradition av god djuromsorg och djurvälfärd som ger friska djur, låg antibiotikaanvändning och främjande av biologisk mångfald. Det svenska beteskravet för kor är också enligt dagligvaruhandeln det starkaste mervärdet för svenska mejeriprodukter. Så yttrade man sig över utredningen Konkurrenskraft och ett starkt djurskydd, som kom i augusti 2024.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Var finns helhetssynen? Var finns den biologiska mångfalden, djurvälfärden eller bekämpningsmedlen eller den ultraprocessade maten?

29 december, 2025 – 11:59

Resultaten från Naturvårdverkets PRINCE rapport 2024 (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) bekräftade tidigare studier att konsumtion av mat, transporter och boende samt investeringar i bygg- och anläggningsverksamhet är framträdande som källor till nästan alla utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och att användningen av fossila bränslen är en huvudfaktor som förklarar mycket av konsumtionens miljöpåverkan. Två tredjedelar eller mer av utsläppen skedde utanför Sveriges gränser 2014.

2021 skrev jag en debattartikel i Land Lantbruk med rubriken: ”Hållbarhetsarbete kräver helhetssyn”. Och läser jag artikeln igen, känns den lika aktuell. Jag kritiserade den ensidiga fokuseringen på klimatberäkningar genom LCA livscykelanalyser, eftersom livsmedelssystemet är för komplicerat och man missar biologisk mångfald och djurvälfärd. Och det senare nämns väldigt perifert i exempelvis EAT Lancet 2.0. Jag undrar om Johan Rockström nog ändå framför allt vände sig mot den storskaliga och industrialiserade djurhållningen när han accepterade 15 g rött kött i veckan.

Jag blir också påmind om det första PRINCE-programmet (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) som pågick mellan 2014 och 2018 med målet att undersöka sätt att förbättra och utöka konsumtionsbaserade indikatorer för att uppskatta miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både inom Sverige och utomlands. Resultaten visade att miljöpåverkan genom användning av bekämpningsmedel och veterinärmedicinsk antibiotika till stor del kunde hänföras till importerade livsmedel. Därför är en ökad konsumtion av växtbaserad mat, som kan leda till ökad import ett orosmoment.

Det är väldigt provocerande att åter höra Jörgen Larsson, Chalmers på det stora eventet Mistra Sustainable Consumption den 26 november uttala att man speciellt bör straffa nöt – och lammkött med punktskatt från klimatsynpunkt med 30 kr per kg! Och han är påhejad av delar av SLU och kanske också hos Sveriges Konsumenter. Ekonomiska styrmedel med skatteväxling föreslås även om underlaget kan vara osäkert.

Hur kan de tretton organisationer som skrev under debattartikeln i maj 2024 ” Stå upp för kornas rätt att få beta” d v s djurskydd, miljö och – konsumentorganisationer, tycka att det är rimligt att straffa ut kött från betande djur. Syftet med artikeln var att inte bara värna kornas välfärd utan också betad marks värde för biologisk mångfald, ökad kolinlagring och värdet av perenna grödor för jordhälsan. Eller de, djurskydd – och konsumentorganisationer som skrev under ”Ge konsumenterna möjlighet att välja mer hållbart kött” 2021 som ville ha märkning av kött från betande djur. Hur ska det gå för COOP:s vällovliga satsning på Naturbeteskött? Att lösa detta med naturbetesstöd känns orimligt. Någon måste väl ändå äta köttet? Och det är inte bara naturbete vi är ute efter.

Peter Sylwan har i Land ställt en fråga till Livsmedelsverket som aldrig besvarats. Han hänvisar till att människans matsmältningssystem mest liknar rovdjurens snarare än grisarnas, som omnivorer, allätare som jag trodde. Jag har därmed aldrig förstått hur kött kan vara ohälsosamt. Däremot är det en verklighet att idisslare tama som vilda utsöndrar metan. Det finns många som försökt förklara hur det biologiska metanet fungerar. Läs bl a Gunnar Rundgren. EAT Lancet och Stockholm Resilence Center har gjort kyckling och fisk till vinnare. Då bortser man helt från hur dessa djurslag föds upp och utfodras. Läs gärna Gunnar Rundgrens framtidsvision i tidigare blogg. Jag vill också påminna om Livsmedelverkets och Folkhälsomyndighetens rapport kring Mål och indikatorer för hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion som angav arealen betesmark och förbrukningen av bekämpningsmedel som hållbarhetsindikatorer.

Allt fler rapporter kommer där ultraprocessad mat ökar risken för hjärt – och kärlsjukdomar. Med all respekt för att nordiska näringsrekommendationer och svenska kostråd avstod från att ta i frågan med hänvisning till oenighet när det gäller definitionen. Och Livsmedelsföretagen är förstås helt avvisande. Men det är värt att notera att även EAT Lancet uppmärksammade problematiken. Men det är väl som Gunnar Rundgren sagt att studier som visar att ultraprocessad mat ger hälsoproblem är lika tydliga eller otydliga som att rött kött ger upphov till cancer som underlag för kostråden.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Vad önskar jag mig av 2026?

20 december, 2025 – 14:41

Vem minns väl inte Sven Melanders underbara intervjuer av barn, som efter mycket om och men tvingade fram svaret ”Jag vill ha fred på jorden”. Det var många år sedan och innan Syriens inbördeskrig, Rysslands anfall på Ukraina, Hamas attack och Israels krig i Gaza, de fruktansvärda konflikterna i Sudan eller gränskonflikterna mellan Thailand och Kambodja. Varför har vi hamnat här? ”Aldrig mer krig” sas det efter slutet av andra världskriget och bildandet av FN. Men jag vill påminna om att USA länge ville hålla sig utanför kriget. Det var Pearl Harbor som utlöste USA:s krigsförklaring. Nu har FN:s makt minskat radikalt. Inte minst genom att ledarna för tre av världens ledande nationer USA, Kina och Ryssland tar över.

När jag 1993 övervägde om jag skulle rösta ja till EU var ett av argumenten att USA behövde en stark motkraft. Då byggde argumentet på att jag uppfattade att det fanns så skilda värderingar mellan USA och Europa när det gällde hur vi skulle producera våra livsmedel och hålla våra djur. Jag hade studerat storskalighetens effekter på studiebesök i USA. Att jag skulle få så rätt i behovet av motkraft mot USA. För mig som född under kriget har Ryssland alltid varit ett hot. Men jag kunde ju ändå då inte föreställa mig att vi skulle få en amerikansk president som ser som sin uppgift att splittra EU.

Så min nyårsönskning är ”Håll ihop EU!” och svik inte medborgarna med främlingsfientliga värderingar och med motstånd mot nödvändiga förändringar för att motverka klimatförändringar och öka hållbarheten av det vi producerar och konsumerar. Det är därför jag är frustrerad över det som sker nu med förra kommissionens målsättningar med Green Deal, Farm to Fork o s v. Det är därför jag är jättebesviken över att det som Kommissionen skulle presentera 2023 d v s en ny djurskyddslagstiftning, en ny djurtransportförordning och genomföra det som drygt en miljon medborgare ville ”End the Cage Age” och ”Fur Free Europé” har uteblivit. Att något sker 2026 känns väldigt svajigt med nuvarande kommissionär, kommission och sammansättningen av EU-parlamentet.

Val i Sverige september? Jag och många med mig, har inte glömt Ulf Kristerssons samtal med Hedi Fried 2018, där han lovar att han aldrig skulle ha ett samröre med Sverigedemokraterna. Varför är Jimmie Åkesson så populär med tanke på SD:s historia? Skrämmande! Deras positioner när det gäller att slänga ut så många med invandrarbakgrund som möjligt har ju anammats med hull och hår av Tidö-partierna inte minst moderaterna. SD förkastar de flesta ambitioner om förbättrad hållbarhet och KD är så mån om böndernas stöd att man bromsar det mesta av miljö – och klimatåtgärder. KD kommer att fortsätta att driva att ta bort beteskravet. Och varför kan Socialdemokraterna inte ens argumentera för att utan invandring klarar vi inte att bemanna vård och omsorg och en mängd andra områden. Varför har man valt att inte ta strid i frågorna utan lägga sig tätt till en stram invandringsfilosofi? Jag hoppas att valdebatten tar tag i dessa frågor.

Jag har varit del av ett viktigt och spännande projekt inom KSLA, Bruka utan att Förbruka. Det finns en rapport på KSLA. En del i detta är en omställning av jordbruket. Det är så viktiga frågor så vi är några deltagare som vill fortsätta. Jag önskar att det gänget hittar en fortsättning och jag ser det som en förmån att få vara med. Det hoppas jag av 2026

Jag vill 2026 ha en svensk strategisk dialog kring vad och hur vi ska producera vår mat i Sverige. Och hur detta ska stämma överens med hälsosam konsumtion. De som driver att vi kraftfullt ska minska vår animaliekonsumtion bedömer att detta ska minska produktionen f f a av klimatskäl. Men Livsmedelsverkets GD anser att vi kan producera mer än idag av allt och det som inte konsumeras i Sverige, kan ju exporteras! Planetens gränser innehåller så mycket mer än klimat, som lyser rött – användning av kemikalier, kväve och fosforbelastning och biologisk mångfald. Och så har vi de av riksdagen beslutade miljömål, som livsmedelsstrategin 2017 bejakade. Organisationen Reformaten valde intressant nog att ta resultatet från EU:s strategiska dialog vidare till svenska politiker. Vi Konsumenter tog ett initiativ till seminarium och samtal i slutet av november. Någon aktör måste känna ansvar för att ta frågan vidare. Jag har bollat över frågan till KSLA, som ska vara en neutral mötesplats och som dessutom har ledamöter som representerar hela skalan av åsikter. Min förhoppning är att KSLA tar bollen. För inte kommer dagens regering inse vikten och behovet av dialog.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Fortsatt dialog är nödvändig

8 december, 2025 – 15:09

Den 26 november ordnade Vi Konsumenter sitt seminarium/samtal om de skilda världarna, som förenklat, den ena talar om ökad produktion av alla svenska livsmedelsråvaror och den andra kraftigt driver en minskning av animalier f f a rött kött.
Gunnar Rundgrens vision är ett ”ekologiskt” jordbruk, inte enligt KRAV:s regelverk utan med ett ekologiskt angreppsätt. Sammanfattat:
”Fullt möjligt att föda världen och Sverige med ”ekologiskt” jordbruk
– Minskad spannmåls och sojaodling = minskad konsumtion av enkelmagade djur, bibehållen humankonsumtion av spannmål
– Bättre utnyttjande av betesmark, bibehållen produktion av idisslare
– Ökad konsumtion av rotfrukter, baljväxter och grova grönsaker
Minskad konsumtion av vegetabilisk olja, krävande grönsaker och frukt
– Kretslopp behöver slutas – lokalt matsystem
Inte bara möjligt – utan nödvändigt. Ett motståndskraftigt livsmedelssystem är också resilient när det inte är i kris. ”

Han pekade på att talet om ökad global köttproduktion till stor del handlar om en kraftigt ökad kycklingproduktion medan produktionen av nötkött legat nästan stilla. Kycklingen har mellan 1961 och 2021 ökat med 1250 %, per capita 875 %. Nötköttet har minskat med 21 % per capita. Oljeväxterna har också ökat. Det är m a o dålig balans mellan produktion och konsumtion. Så blir resultatet också av en kraftigt ökad svensk produktion, där man pekar på export som den enkla lösningen.

Den viktigaste växthusgasen från jordbruket är lustgas medan metanutsläppen minskar. Avslutningsvis pekar han på de målkonflikter som finns i vägen mot en hållbar och hälsosam produktion och konsumtion. Inte att förglömma djurvälfärd. Han tar upp den viktiga frågan kring vilka djurslag vi ska prioritera d v s idisslare. Det är därför förslag om skatteväxling med punktskatt på rött kött slår så fel. Den frågan drivs fortsatt av vissa konsumentreprentanter och WWF.

Helena Hansson, SLU Mistra Food Future pekade på livsmedelssystemets utmaningar som växthusgaser, biodiversitet, hälsa och lönsamhet. Produktionen kan förbättras genom ex växtföljder, precisionsteknologier, artblandning, agro forestry, ökat bete på naturbetesmark, low input, cirkulära system och fossiloberoende produktionssystem. Peter Sylwan anser nog att den analysen saknar ett antal viktiga principer om att maximalt utnyttja fotosyntesen med grön mark och aspekter kring minskad jordbearbetning. Som kontrast till Gunnar Rundgrens slutsatser presenterade Helena Hansson, en hänvisning till Folkhälsomyndighetens och Livsmedelsverkets rapport från 2024 om en ökning av sjömat med 20 %, en minskning av kött med 30 %.

I Mistra Food Futures framtidsscenario finns sannolikt inte djurvälfärd med som parameter. Fiskuppfödning är inte invändningsfri, trots att Naturskyddsföreningen accepterat landbaserad cirkulär lax”odling”. De som lyssnade på djurskyddskonferensen förstår att det saknas ett ordentligt djurskyddsregelverk för fisk. Naturbete framstår som den enkla lösningen på biologisk mångfald. Men vilka djur ska beta? Krävs det inte en population av mjölkkor som visserligen inte betar naturbetesmark, men ger avkommor som betar.

Vi Konsumenters samtal om hållbar produktion och hälsosam konsumtion syftade till att försöka starta en dialog mellan de två världarna. Inte vet jag om vi lyckades, men presentationerna och diskussionen visade på behovet. Det finns flera aktörer som skulle kunna ta bollen ex KSLA, Livsmedelsverket, Jordbruksverket. Vi kanske ses i Almedalen med likartat tema.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Ett litet steg mot konsensus – men vem tar över?

24 november, 2025 – 16:16

Jag hoppas att Vi Konsumenters seminarium/samtal den 26 november kan bidra med ett litet steg på vägen mot konsensus i den polariserade debatten kring vad som är hållbar produktion och hälsosam konsumtion av mat. Hur vi ska producera våra livsmedel med hänsyn till planetens gränser, svenska miljökvalitetsmål och berättigade krav på ett gott djurskydd. Vad ska vi äta för att främja vår hälsa? EAT Lancet rekommenderade globala diet missar flera av planetens gränser och är inte anpassad till regionala förutsättningar. Att från svensk synpunkt rekommendera kyckling och fisk snarare än kött från betande djur kan inte gynna varken svenska miljömål eller djurens välfärd. Även om kycklingen och uppfödd/odlad fisk är klimatsmarta. Intensivuppfödda tjurar på stall är klimatsmartare än betande stutar.

En vanlig floskel är att det som är miljövänligt oftast är hälsosamt. Men så enkelt är det verkligen inte. Jag känner ett starkt stöd för att hävda att livsmedelssystemet är komplext. Det är en mängd olika kriterier som ska vara uppfyllda för att hävda att vi har en miljövänlig produktion. Planetens gränser innehåller klimatpåverkan, biologisk mångfald, kväve -och fosforbelastning, markanvändning, kemiska föroreningar m fl. Sedan har vi svenska miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen 1999, som täcker in flera av planetens gränser. Det finns också andra dimensioner som måste vara uppfyllda – inte att förglömma livsmedelssäkerhet, djurvälfärd och djurhälsa. Vill vi främja en ökad konsumtion av frukt och grönt för bättre hälsa, måste vi ställa krav på hur odlingen går till. Kan vi äta avocado eller besprutad paprika med gott samvete? Och var finns den ekologiska produktionen i diskussionen?

Men vad händer sedan? Vem tar över? Kan KSLA var en rimlig plattform för fortsatt dialog, något jag väckte på senaste sammankomst. Bland KSLA:s ledamöter finns många ledamöter som representerar de olika sidorna i debatten. När jag presenterade problemet för Jordbruksverkets råd för hållbar produktion och konsumtion, väcktes frågan om man borde skapa en strategisk dialog, liknande den som formades i EU med deltagande av intressenter från hela livsmedelskedjan inklusive NGO:s. Frågan är om denna har lett till någon förändring, när man nu ensidigt fokuserar på konkurrenskraft, beredskap och militärt försvar. Det känns väldigt tveksamt om dagens regering vill ta ett initiativ till en strategisk dialog för hållbar produktion av livsmedel, när nuvarande landsbygdsminister, ensidigt fokuserar på att minska svenska miljö – och klimatambitioner.

Häromdagen blev jag smickrande nog intervjuad kring ekonomiska styrmedel för hållbar konsumtion av mat. Min förra blogg riktade sig f f a till riksdagsseminariet den 12 november ordnat av bla Mistra Sustainable Consumptions kring rapporten Matskatteväxling. Min egen slutsats är att vi först måste bestämma och enas om vad som är hållbar produktion innan vi kan börja diskutera styrmedel. Inom EU kan vi gynna miljö – och djurvänlig produktion genom den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Förutom ekonomiska styrmedel, kan vi införa regelverk som innebär att vi tar bort livsmedel från marknaden som produceras på ett oacceptabelt sätt. Vi kan exempelvis införa förbud mot kemiska bekämpningsmedel och oacceptabla djurhållningsmetoder. Men det finns en enighet om att det hittills är ett marknadsmisslyckande när det gäller att låta marknaden styra mot en miljövänlig konsumtion och produktion.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)

Differentierad moms!

9 november, 2025 – 11:53

Att differentiera momsen för att gynna en hållbar konsumtion är en intressant tanke. Att sänka momsen på frukt och grönt och höja på söta drycker eller ”skräpmat” diskuteras. Det man missar i sammanhanget är hur maten produceras. Ska vi äta avocado, intensivproducerad soja, besprutad paprika eller för den delen mandel från Kalifornien (som sponsrade EAT Lancet 2.0). Hur är det med användningen av bekämpningsmedel vid odling av baljväxter? Mer intressant är kanske att sänka momsen på miljöcertifierad mat, som WWF vill. Köttskatt som ett sätt minska konsumtionen av rött kött d v s såväl kött från idisslare, även vilda sådana och gris drivs av forskare från SLU och Chalmers. Men köttskatt är ett trubbigt instrument för ökad hållbarhet. Höjd mons på nötkött straffar det kött vi vill ha d v s ekologiskt kött och naturbeteskött och gynnar importerat kött som ofta har lägre pris. Om man bara fokuserar nötköttets klimatutsläpp missar man flera av våra nationella miljökvalitetsmål som ett rikt odlingslandskap, biologisk mångfald, minskat näringsläckage och mindre bekämpningsmedel och jordhälsa. Dessutom bedöms lustgasen från jordbruket vara ett större problem från klimatsynpunkt än kornas metanutsläpp. Och glöm inte alla vilda idisslares metanutsläpp.

Risken är att man slänger ut barnet med badvattnet, även om man talar om att ge högre riktat stöd till naturbete. Mjölkproduktionen och produktionen av nötkött och lamm bidrar till vallodling, som har stora fördelar när det gäller växtnäringsläckage och minskat behov av bekämpningsmedel. Man missar de växtätande djurens fördelar i relation till grisar och fjäderfä som konkurrerar med oss människor om grödor som spannmål och proteinväxter. Jag vill också påminna om det, enligt de nordiska näringsrekommendationer, väldigt osäkra vetenskapliga underlaget för det röda köttets farlighet.

När tolv organisationer i maj 2024 drev frågan om bibehållet krav på att svenska kor ska få beta sommartid var det inte bara det berättigade kravet på kors välfärd. Betande djurs bidrag till biologisk mångfald måste värderas. Mjölkkor betar inte naturbetesmark, men det gör kornas avkommor exempelvis stutar, kvigor och kanske också sinkor. Även åkermarksbete bidrar till grön mark, som bidrar till utnyttjande av fotosyntesen större delen av året, ger högre kolinlagring, bättre jordhälsa och högre albedo d v s mer solljus reflekteras än plöjd mark.

På uppdrag av förra regeringen utformade Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en rapport kring mål och indikatorer för hållbar och hälsosam konsumtion. Förutom med ett antal indikatorer för folkhälsa formades tre förslag på indikatorer för hållbar primärproduktion. Förutom klimatpåverkan valdes användningen av bekämpningsmedel och areal betesmark. Det är ju speciellt intressant med tanke på de krafter som vill minska det röda köttet, men accepterar kött från fjäderfä.

Skrivet av Gunnela Ståhle | Publicerad i 1 | Kommentarer (0)