Kategoriarkiv: 1

”Beteskravet stärker svenska livsmedel”

Det skrev hållbarhetschefen Åsa Domeij, Axfood i tidningen Fri Köpenskap i mars 2021. ”Beteskravet är unikt för Sverige och innebär sannolikt att annan svensk jordbruksproduktion också uppfattas som positiv. Svenska mervärden som betesrätt och låg antibiotikaanvändning bör utvecklas inte avvecklas”. Och Åsa lyckades också få med sig övrig dagligvaruhandel och dess hållbarhetsråd med att verka […]

Då får man välja KRAV eller irländska mejeriprodukter – eller?

Vilken mjölk, filmjölk eller ost ska jag välja om jag vill vara säker på att korna har fått beta sommartid? Hittills har det varit lätt att välja svenskt, då vi har en lagstiftning som kräver att svenska kor ska gå ute på bete sommartid. Men det är kanske inte så konstigt att fler än jag […]

Vad är visionen?

I Land Lantbruks podd efterlyser Gunnar Rundgren och Elin Röös en vision för svenskt lantbruk. Jag har också fått frågan av min vän och styrelsekollega. Vad är min personliga vision? Att definieras som kokramare räcker ju inte. Nordiska näringsrekommendationer och utredningen Mål och indikatorer för hållbar och hälsosam konsumtion sätter upp kvantitativa mål för vissa […]

En svensk nationalsymbol – den betande svenska kon

Det är dags för kosläpp. Ett evenemang som kraftigt ökat på svenska mjölkgårdar under senare år. Man kan boka på Arlas hemsida. Tusentals människor gläder sig åt hundratals kor som under glädjeskutt rusar ut från många månaders innevistelse. Trots gott om foder, gott om utrymme, borstar som kliar vill korna ut. De som förespråkar att […]

Mycket har hänt sedan Konkurrenskraftutredningen 2015 – Är det inte dags att låta utredningen gå i graven.

I direktiven till regeringens utredning Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd LI 2023:1, citeras inte oväntat Konkurrenskraftutredningen SOU 2015:15. Prognosen över utvecklingen av svenskt jordbruk då var oroande. En utgångspunkt för utredaren Rolf Annerberg var att den gemensamma lagstiftningen inom EU, skulle vara grunden. Nationella regelverk som gick utöver EU:s nivå skulle noggrant […]

Vill man öka importen av mat, ska man montera ned svenska mervärden

Det finns många skäl till att minska beroendet av import av mat, som vi kan och är bra på att producera själva. Dit hör bl. a spannmål och de flesta animaliska livsmedel. Speciellt gäller detta djurslag som idisslare som är mindre beroende eller kan göra sig oberoende av importerade fodermedel. Det är en viktig del […]

Christina och Staffan Planck

Vad hände? Det är för tidigt att gå bort när man är 83 år, som Christina och Staffan gjorde med några månaders mellanrum. Så sorgligt. Jag träffade Christina på Lantbrukshögskolan på Ultuna. Hon gick två årskurser före mig på agronomutbildningen tillsammans med Staffan. Där fanns ett aktivt och livaktigt gäng av kvinnliga studenter. Jag minns […]

”Det är djurvälfärden vi får betalt för” Arla kan och måste högre premiera bete för kor.

Det går utmärkt att marknadsföra svensk lagstiftning som starkt försäljningsargument. ”Det är djurvälfärden vi får betalt för” sa för några år sedan Jonas Tunestål då VD för danskägda slakteriföretaget KLS Ugglarp. Och det är kanske framför allt svenska djurskyddsregler för grisar som är ett starkt argument för svenskt griskött. Marknadsföring av svenskt djurskydd har varit […]

Djurskydd och djurvälfärd är att skydda djur mot sjukdom

Det har uppstått en konstig diskussion kring att svenska djurskyddsbestämmelser inte explicit medverkar till bättre djurhälsa, högre produktion och mindre behov av läkemedel. Skälet skulle vara att det finns väldigt lite regelrätt forskning som bekräftar effekten av olika nivåer på djurskyddsregelverk på djurhälsan eller produktionen. Kanske inte så konstigt egentligen eftersom det skulle kräva omfattande […]

Konkurrenskraft är mer än sänkta kostnader

Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd är titeln på den utredning som ingick i Tidö-avtalet. Vi kanske ska tacka Sverigedemokraterna för att utredningen kom till stånd med start 1 april 2023. Utredaren Elisabeth Nilsson ska lämna rapport senast 30 juni i år. Inte mycket tid med en lång innehållsförteckning. Med tanke på titeln […]