”Den bondekooperativa slakten, till skillnad från den privata slakten, ägs av Sveriges bönder och är inte till salu” uttalat av bondeledare på 90-talet. Det är inte så länge sedan. Då kändes det tryggt och självklar att det som byggde på att bönderna var ägare och leverantörer skulle förbli svenskt. ”Bra Mat från Sveriges bönder” (som var Scans budskap fram till 2000-talet), gäller fortfarande, men tidigare bondeägda svenska företag har ändrat sin ägarform Arla, Kronägg och nu Swedish Meats. Kronfågel har också sitt danska Danpo. Skönt att det finns några svenska mejeriföreningar kvar i alla fall Och jag vill även i fortsättningen veta vad jag väljer.
När nu Swedish Meats blir dotterbolag till HK Roukatalo kan man fundera över vilken effekt detta får på sättet att föda upp och hantera djur och vilka värderingar som kommer att styra svensk slaktdjursuppfödning. För några år sedan fick jag av LRF i uppdrag att tillsammans med de nordiska bondeorganisationerna utforma en broschyr kring gemensamma nordiska värderingar kring livsmedelssäkerhet och miljö. Vi var helt överens när det gällde salmonella och antibiotika, men när vi kom till djurskydd konstaterades snabbt att inom detta område fanns mycket olika uppfattningar och förutsättningar mellan länderna.
År 2004 gjorde jag en inventering av djurskyddslagstiftning i några EU-länder. Finlands djurskyddslagstiftning följer i stora drag EUs djurskyddsdirektiv Det innebär att Finland har utrymmeskrav för svin och kalv som motsvarar direktiven. Men det finns också formuleringar i lagstiftningen som överensstämmer med svensk djurskyddslagstiftning exempelvis krav på att svin ska kunna skilja på ligg – foder och gödselplats. I anslutning till djurskyddsföreskrifterna finns råd/rekommendationer som i många fall överensstämmer med svenska djurskyddsföreskrifter. Exempel på rekommendationer är utrymmeskrav för ungnöt och vuxna nötkreatur, gränsvärden för gaser och föroreningar, hel liggyta med strö för suggor eller lösdrift för sinsuggor efter avvänjning. Man kräver inte bedövning vid avhorning och det finns inga krav på hur och när grisar ska kastreras. Man rekommenderar dock att undvika kastrering av såväl galtar som tjurar.
När djurtransporterna diskuterades inom EU 2004, var jag inte överens med min finske kollega. Jag hävdade att även om Sverige är ett avlångt land, så skulle vi klara max 9 timmars transporttid om vi fick tre timmars flexibilitet. Djurtransporterna kan bli den första stora utmaningen för HKScan.