Bara hälften äter sin lunch på restaurang och en majoritet är medelålders män. Det är inte bara pris som avskräcker kvinnorna. Man tycker maten är fet, det är stressigt och bullrigt och maten är inte god. I butiken vill många göra medvetna val av livsmedel, men vem orkar fråga på krogen när personalen är stressad eller inte kan svara på frågor om ursprung, hälsa och miljöaspekter. Vid ett seminarium den 18 januari tänker projekt Matvalet (www.matvalet.nu) ställa restauranger och grossister mot väggen.
”Vi vill veta mer om maten” är rubriken på seminariet. Hotell och Restaurangföretagarna (SHR) svarar kanske som när man diskuterade ursprungsmärkning av nötkött på Livsmedelsverket att konsmenterna inte vill veta!. Matvalets och Min Mats konsumentstudier bekräftar att man gärna skulle vilja veta mer men hindren är för stora. Det finns stort utrymme för att ge lunchätarna mer information kring hälsoaspekter, var maten kommer ifrån och hur den är producerad. I en TEMO-mätning 2004 (1048 interjuver) tyckte 78 % att det var svårt att få veta ursprunget på krogmaten. 65 % ansåg att ursprunget på maten ska stå på menyn. Enligt en undersökning, som gjorts på uppdrag av Svensk Köttinformation (ISI Wissing, 2005), anger 60 % av uteätarna att de skulle välja en kötträtt oftare om ursprunget var angivet. En majoritet i Matvalets undersökningar 2006 är uttryckligt intresserade av informationskoncept i kortform om hälsa, typ nyckelhålsmärkning och näringsinnehåll. Ursprungsmärkning röner också stort intresse för 60 %. Detta är en utmaning för branschen, som skulle ge bonus till restaurangen och nöjdare konsumenter.
På SHR hemsida hittar man SHRs etikprogram. Under rekommendationer vid inköp av nötkött står: Nötkött ska kunna spåras till var djuret är uppfött, levt samt var det har slaktats. Det är bara att leva upp till sin egen etik!