I Sverige har vi varit oerhört framgångsrika när det gäller att producera samonellafria livsmedel. I dagsläget är det klart svårare att bekämpa vissa toxinproducerande kolibakterier (VTEC) som finns hos svenska nötkreatur. Toxinerna kan ge allvarliga sjukdomar hos människor (EHEC). Den svenska modellen utgår från att erkänna att det finns ett problem, söka ny kunskap och försöka förebygga problemet. Det har myndigheterna och jordbruksnäringen arbetat med sedan 1997. Skillnaden mellan Sverige och flera andra EU-länder är bl. a att vi i Sverige har gjort fynden av VTEC anmälningspliktiga. Jag vill hävda att vi därigenom vet mer om problemets omfattning än man vet i många andra länder.
Marit Paulsen brukade tidigare säga att vi i Sverige minsann inte skulle vara så stöddiga när det gällde livsmedelshygien. ”Visst var Sverige bra på salmonellabekämpning, men väldigt dåliga på EHEC”. Jag har framfört till Marit att det inte är säkert att Sverige har större problem med EHEC än andra EU-länder. I Sverige har vi letat efter de toxinproducerande kolibakterierna (VTEC) sedan 1997 och försökt hitta former för att förebygga problem. Detta långt innan Norge fick sitt stora uppmärksammade EHEC-utbrott 2006. Berörda myndigheter i Sverige har sedan 1997 ett handlingsprogram som syftar till att minska riskerna för smittspridning. Näringen har bidragit med forskning och ”regelverk” för gårdsbesök. Vi vill att inte minst den unga generationen ska få komma ut på våra svenska gårdar. Att tvätta händerna efter kontakt med djuren eller gödsel är fortfarande det bästa sätt förhindra smittspridning mellan djur och människa.
Efter det senaste större utbrottet av EHEC från sallad i Halland 2005, gav Jordbruksdepartementet berörda myndigheter i uppdrag att inventera situationen och ge förslag till åtgärder. Rapporten kom i februari 2007. Där konstateras att VTEC är ett allvarligt problem, men att det behövs ny kunskap för att bli mer framgångsrik i bekämpningen. Redan från 90-talet har Halland varit speciellt drabbat. Andelen gårdar med nötkreatur som bär bakterierna är dubbelt så hög i Halland som i resten av landet. Men VTEC sprider sig i landet, sannolikt bl. a med försäljning av livdjur. Svenska Djurhälsovården kommer att göra försök med olika biologiska metoder(vaccin, probiotika och bakteriofager) för att minska utsöndringen hos djuren. Rena djur till slakt är fortfarande lika viktigt både av hygieniska och av djurskyddsskäl. Bakterierna kan spridas till grönsaker via bevattningsvattnet. Livsmedelverket kommer utarbeta mikrobiologiska kriterier för bevattningsvatten.