Klimatmärkning av mat – en jättehet fråga

Konsumenterna vill ha vägledning för att kunna göra medvetna klimatval. KRAV och Svenskt Sigill brottas med frågan. ICA ska göra livscykelanalyser på 100 EMV-produkter. Men många är tveksamma till att det går att hitta förenklingar med vetenskapligt säkra metoder. Personligen är jag rädd för att andra värden än klimataspekter försvinner från dagordningen. Att alla sorters kött oförtjänt hamnar i strykklass, utan hänsyn till de betande djurens bidrag till den biologiska mångfalden. Och förresten, vad gör märkesproducenterna?

Är man intresserad och engagerad av klimatfrågan finns ett stort utbud av seminarier och konferenser. Själv har jag varit på seminarium kring kött och klimat, Klimatsalong kring livsmedel och livsmedelsdagarna i Tylösand kring klimatmat. På torsdag är det Matforum på Ölands skördefest med klimat som tema. 3 oktober bjuder regeringen in till seminarium kring klimatmärkning. KSLA ordnar flera seminarier kring klimat och i november är det dags för Ekonferensen med klimattema kommer i november.

Den som lärt mig mest i denna jätteviktiga fråga är Christel Cederberg, kunnig, pedagogisk och tydlig. Vi har fått höra att ”köttindustrin” bidrar med 18 % av koldioxidutsläppen enligt FN:s klimatrapport. Idisslarna, nötkreaturen anses vara de stora bovarna. Men vi får inte minska våra svenska naturbetesmarker mer. Vi måste ha våra betande djur. Därför oroas jag av diskussionen kring intensifiering i nötköttproduktionen. Kycklingbranschen känner luft under vingarna. Kycklingarna släpper inte ut metan och är effektiva foderomvandlare.

Men en oerhört viktig information är att 40 % av de 18 procenten är avskogningens effekt på utsläppet av växthusgaser. När biobränslen konkurrerar med livsmedelsproduktionen så huggs det ner mer skog, inte minst i Brasilien för bete och sojaodling. 20 % av CO2-utsläppen beror på avskogningen. Dessutom står regnskogarna för stor del av den biologiska mångfalden och spelar överhuvudtaget en jätteviktig roll i klimatbalansen. Om vi i Sverige skulle kunna bli självförsörjande på proteinfoder och slippa sojamjölsimport skulle vi befria svensk djurhållning från en värdemässig belastning. Då skulle vi ju också slippa risken för salmonella och GMO-inblandning. Men tyvärr är det långt kvar. Vi skulle bl. a behöva 150. 000 hektar svensk ärtodling, och har idag bara 30.000 hektar.

En kommentar

  1. Björn Persson
    Publicerad 18 maj, 2009 at 14:20 | Permalink

    Helt rätt

    Även foder som biprodukt från etanol är bra

    MEN Hur mycket sojamjöl importerar vi ??

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.