Många gemensamma aspekter finns. Konsumenterna vill ha etisk märkning och ”överkonsumtion” skapar uthållighetsproblem. Men på Sveriges Konsumenter seminarium Responsible Fashion den 18 september, var många bl a danska Rädda Barnen negativa till en förenklad etisk märkning. Svensk Handel och klädimportörerna ville ifrågasätta Råd & Röns kritiska granskning av klädkedjorna, där H & M fått bäst betyg medan Esprit hängts ut – en tråkig försvarsattityd. Klädimportörerna utmärkte sig med att också ifrågasätta konsumenternas engagemang för etik och hållbarhetsaspekterna på konsumtion .
Det finns stora möjligheter att kringgå systemen för certifiering av mänskliga rättigheter, barnarbete m.m. hos leverantörer i exportländerna. Kritisk granskning visar att leverantörerna manipulerar de etiska inspektionerna från uppköparna. En kontroll av leksaksfabriker i Kina visade att åtta av nio leverantörer fuskade systematiskt. Problemet är också att leverantörerna av färdiga kläder oftast har ett stort antal underleverantörer, där uppköparna inte har något som helst koll på arbetsförhållandena.
Många klädföretag har uppförandekoder och har anslutit sig till Business for Social Compliance Initiative (BSCI), som certifierar leverantörerna. ICA är anslutet till BSCI. Klädföretagen utsattes tidigt för medial uppmärksamhet med barnarbete och oacceptabel kemikaliehantering i fabriker i många länder i Asien. Bomullsodling är också både mycket vattenkrävande och kräver stora kemikalieinsatser. Vad vi vet vi om arbets – och miljöförhållandena i produktionen av livsmedel i de stora exportländerna som Thailand, Brasilien, Argentina och Kina? När kommer dessa granskas av media. Gunnar Brulin, livsmedelsarbetarna, som skrev boken ”Billig mat – en dyr affär”, gjorde ett vällovligt försök förra året.
Det norska konsumentforskningsinstitutet Ingun Grimstad Klepp, tog upp frågan kring effekterna av lyxkonsumtion av kläder. Hur många tunikor för 149:50 kr behöver vi egentligen köpa? Självklart får man ett avfallsproblem, med en stor produktion och en stor konsumtion. Måste vi inte se till att den ökade tillväxten inte ger upphov till hållbarhetsproblem. Jag påminde om Stefan Edmans förslag (Biffen, Bilen och Bostaden) att öka konsumtionen av tjänster, som inte är lika tärande på resurserna, som litteratur, konst, teater m m.
Jag har fått en del gliringar för att jag besökte seminariet och ägnade mig åt klädesbranschen. Jag tror det finns det ett värde att se över branschgränserna. Det finns alltid något att lära kring värderingsdriven verksamhet. Det var väl därför Henrik Lindholm, Fair Trade Center, föreläste på ’Livsmedelsdagarna i Tylösand.