KSLA (Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin) tog den 4 oktober upp den viktiga frågan hur det förändrade klimatet kommer att påverka vår djurhållning. Många av våra husdjur påverkas negativt av ökade temperaturer med sämre aptit, sänkt tillväxt och sänkt fruktsamhet. Sara Lundberg, intensiv rådgivare i Halland, med ett förflutet som byggrådgivare i USA, Mellersta Östern och Sydostasien, ifrågasatte mycket av svensk djurskyddslagstiftning. Men med rätta, undrade hon varför vi inte redan idag ställer krav på att djur ska ha tillgång till skugga. Det kan vara stekigt i solen i Sverige.
Debatten har hittills fokuserats mycket kring klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser från lantbruket. Köttproduktionen kommer ständigt upp som en av de stora vållarna. Effekten av höjda temperaturer har redovisats i klimat – och sårbarhetsutredningen. Där talar man mycket om förlängda växtodlingssäsonger och att man skulle kunna odla vin i Mälardalen. Men en begränsning är dagslängden. Med begränsat antal ljustimmar i norra Sverige kanske inte växtodlingssäsongen blir lika lång.
Jämförelser mellan svenska grisar i Sverige och i Thailand visar att trots gott smittskydd och fullgott foder blir produktionen sämre i Thailand än i Sverige. Alla studier över kors fruktsamhet visar på försämring när temperaturen stiger. I USA tillämpar man brunstsynkronisering (framkallar brunst med hormonbehandling) som ett sätt att överbrygga problemen med höga temperaturer. Det kan bli aktuellt med enklare stallbyggnader i Sverige, med möjlighet till kylning.
Längre växtsäsong kan ge längre betessäsong. Eva Spörndly, SLU, vill gärna slå ett slag för mer bete. Bete är ett billigt foder eftersom korna står för insamlingen själv. Bete ger också bättre djurhälsa. Även om mjölkavkastningen skulle sjunka med 10 % under betesperioden, så blir betet lönsamt. Sverige ligger bland de länder som har högst mjölkavkastning per ko. Det gör sannolikt att vi har svårt att acceptera en avkastningssänkning även om det är lönsamt.