Det finns säkert ett skäl för att livsmedelsindustrin och handeln är tveksamma till en klimatmärkning. En sådan märkning kan säkert fokusera produktionsförhållanden och transportsätt som hittills varit fördolda för engagerade konsumenter. Däremot förstår jag inte varför Sveriges Konsumenter ska odla mantrat att det finns så många märken. På livsmedel finns egentligen bara KRAV, Demeter (som syns väldigt sällan), Svenskt Sigill och EU-ekologiskt som säger något om hur odling och uppfödning av djur har gått till. Svanen och Bra Miljöval gäller inte livsmedel.
Livsmedelsindustrin och detaljhandeln vill inte ursprungsmärka. Det märks tydligt när man tittar i butik. Efter det att man utarbetade riktlinjer för ursprungsmärkning har det inte skett någon förbättring. Jag vill inte ha information om ”tillverkad” i, jag vill veta var djuret är fött, uppfött och slaktat.
Hur kommer det då att gå med möjligheten att göra medvetna val med hänsyn till klimateffekter? Om konsumenterna vill ha vägledning, tycker jag det är lovvärt att försöka hjälpa till med en information kopplat till produkt i butik. När Annika Carlsson- Kanyama för något år sedan skapade stor uppmärksamhet kring livsmedlens klimatpåverkan, skapades ett önskemål om att kunna välja. Lösningen är sannolikt inte bara säsongsanpassning och att välja bort allt kött, utan göra medvetna val mellan exempelvis olika typer av grönsaker. Odlade med stor insats av fossil energi respektive liten.
När diskussionen om klimatmärkning kom i gång, så finns det plötsligt ingen kunskap alls, vilket verkligen inte är sant. Vi vet en hel del om utsläpp av växthusgaser från olika typer av produkter och användningen av fossil energi. LRF initierade ett antal livscykelanalyser redan 2002, och många fler är på väg. Mig veterligt finns det heller inte entydiga resultat om att ekologiska livsmedel är klimatvänliga. Allt beror på vad man jämför med.
En kommentar
eh jättebra tror jag jag läste aldrig för det ser så tråkigt ut