Filmen ”Vårt dagliga bröd” är inspelad i EU 2003 – 2005. Den väcker tankar kring drivkrafterna för industrialiseringen av vår livsmedelsproduktion – effektivt, konkurrenskraftigt och billigt. Har vi helt tappat greppet om vad vi håller på med? Hur mycket får vi spruta våra växter och djur och hur långt kan vi gå när det gäller vår syn på djuren som okänsliga produktionsenheter. Jakten på effektivitet och storskalighet skrämmer – och detta är EU, inte USA eller Asien. En sak är säker – jag kommer att fortsätta köpa svenskt så mycket det går.
Har man sett filmer kring oacceptabel djurhantering så visar dessa ofta fruktansvärda avarter från andra delar av världen eller lagbrott exempelvis när det gäller djurtransporter. Den här filmen visar exempel på storskalig och ”effektiv” livsmedelsproduktion, som ligger inom ramarna för EU:s regelverk En kycklinghantering, som i rasande fart sorterar, vaccinerar och plockar kycklingar med skördetröska och flockstorlekar som är enorma.
Slakt är alltid obehagligt. Men det känns bra att den indrivning av grisar till gasbedövning, som visas på filmen, är förbjuden i Sverige. Inte oväntat visas kastrering av smågrisar och också de grisningsburar som är förbjudna i Sverige, men tillåtna i övriga EU enligt EU-regelverket. Jag vet att det finns svenska grisproducenter som ser fördelarna med detta system eftersom de minskar spädgrisdödligheten.
Det finns ett långt avsnitt kring Belgisk Blå med kejsarsnitt och otympliga tjurar med ballonger på låren. Med tanke på hur vi i Sverige ibland har blivit idiotförklarade för att vi säger nej till Belgisk Blå, känns det bra att rasen lyfts som ett exempel på oetisk hantering.
Filmen har ingen speakertext och det känns rätt. Bilderna talar för sig själv. Visserligen har man medvetet valt scener och bilder, men filmen känns som en autentisk beskrivning av storskalig och intensiv Europeisk livsmedelsproduktion. Människorna i filmen är stumma offer i jakten på billiga livsmedel. Jag hävdar inte att jag vet hur det ser ut överallt i Sverige. Min känsla är ändå att effektiviseringen och storskaligheten inte fått motsvarande negativa effekter i Sverige. Att Sveriges bönder, odlare, jordbruks – och livsmedelsarbetare fortfarande kan sträcka på ryggen känna att man har hedern i behåll. Det skulle vara intressant att få en reaktion från importörer och handeln.