Just nu processas ett nytt EU- direktiv för märkning av livsmedel. Ursprungsmärkning och djurskyddsmärkning är kontroversiella frågor på dagordningen. Djurskyddsorganisationerna (world vide) förkastar obligatorisk djurskyddsmärkning och en EU – logga. Man litar inte på myndighetskontrollen och EU:s direktiv är långt från tillräckliga från djurskyddssynpunkt. Certifierade kvalitetskoncept, där man använder de djurvälfärdsparametrar som är under utveckling är intressanta alternativ. I Sverige är det än så länge enklast att välja livsmedel från svenskuppfödda djur (förutsatt ursprungsmärkning), Svenskt Sigill eller KRAV.
Många konsumentstudier inom EU bekräftar att över 50 % av Europas konsumenter engagerar sig i djurskyddsfrågor. En majoritet klagar på att man inte får information om hur djuren har det, som ger våra baslivsmedel som kött, mjölk, kyckling och ägg. Man vill ha bättre möjlighet att välja. Det är därför kommissionären Kyprianou (SANCO) driver frågan kring djurskyddsmärkning av livsmedel producerade inom EU. Han vill ha en EU-logga och det ville också det tyska ordförandeskapet. Det är en enkel lösning, som primärt syftar till att skilja EU-producerat från import från tredje land. Kommissionen utreder frågan. En sådan lösning skulle vara förödande för svensk djurhållning, som djurskyddsmässigt ligger långt över övriga EU-länder. Det är därför ursprungsmärkning är så viktig från djurskyddssynpunkt och för svenska djuruppfödare.
Det finns en del direkta djuromsorgskoncept, som brittiska ”Freedom foods”, det danska ”Anbefallt av Dyrenes Beskyttelse” och några holländska och tyska koncept. Djuromsorg ingår i dag ofta som en del av kvalitetskoncept. Det franska ”Label Rouge” har djurskydd, som en del i sin kvalitetsprofil liksom Svenskt Sigill. Ekologiskt (Organic) anses i EU och internationellt i allmänhet vara ett miljömärke och skiljer sig från KRAV, som kommunicerar både miljö och djuromsorg.
På Lucia-dagen träffades i London de stora djurskyddsorganisationerna WSPA (World Society for Prevention of Cruelty to Animals), CIWF (Compassion in World Farming), Eurogroup for Animals, brittiska RSPCA (Royal Society for Prevention of Cruelty to Animals) och jag från Djurskyddet Sverige. Diskussion handlar om hur man kan främja en positiv utveckling från djurskyddssynpunkt genom att utnyttja marknadskrafterna och konsumentmakten. Mötet förkastade en EU-logga eftersom dagens djurskyddsdirektiv är långt ifrån tillräckliga och en sådan ger inte utrymme för andra märkningar, som har högre djurskyddskrav (jämför EU-ekologiskt resp KRAV). RSPCA, som är mycket dominerande djurskyddsdebatten, avslöjade sin okunskap om att Sverige har djurskyddsregler som ligger långt över EU:s djurskyddsdirektiv. Från djurskyddssynpunkt vill mötet främja tredjepartscertifierade kvalitetskoncept. Inom det stora EU-projektet Welfare Quality utvecklas metoder för att mäta djurens välfärd ”welfare assements”. Djurvälfärdskoncept bör bygga på dessa mätmetoder. Man kan jämföra djurskyddspåståenden ”animal welfare claims” med hälsopåståenden”health claims”, som nu är beslutade om i EU.
Läs mer, relaterade artiklar: