Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Green Peace samlade in över en miljon namnunderskrifter för att få EU- Kommissionen att utreda förutsättningarna för att få märka animaliska livsmedel som producerats eller inte producerats med hjälp av GMO-foder. Inte oväntat svarade EFSA (2007) att detta inte var vetenskapligt motiverat. Nu har Tyska Bundesrat fattat beslut om att tillåta märkningen ”utan genteknik” på mjölk, kött och ägg. Tidigare har Österrike beslutat om rätten att kunna märka GMO-frihet för mejeriprodukter. Konsumenten måsta ha rätt att välja bort odling av de GMO-grödor som används som foder till de djur, som ger oss våra baslivsmedel. Men regeringen som är mot alla krav på obligatorisk märkning (inklusive katter), skulle väl tyvärr aldrig svara upp mot svenska konsumenters krav.

Sveriges Konsumenter anser att konsumenterna ska ha rätt att välja bort animaliska livsmedel som producerats med hjälp av GMO-foder. Det är resultat av min motion till årsmötet i föreningen Vi Konsumenter mars 2006. Frågan kring GMO var ganska het i Sverige 2006. Green Peace drev GMO-frågorna och LRF fattade på sin stämma juni 2006 beslut om en ny gentenik-policy. I den anser man att animaliska livsmedel, framställda med hjälp av GMO-foder inte behöver märkas. Det är värt att notera att i den genteknik-policyn tar LRF också avstånd från kloning av djur, både från djurskyddssynpunkt och att tekniken inte har allmän acceptans (Eskil Erlandsson säger faktiskt nej).

Frågan om märkning av animaliska livsmedel med GMO-frihet handlar inte om ”gener i maten”. Det finns gentekniska tillämpningar som utvecklats och drivs i slutna och säkra system, som med stor sannolikhet innebär stor konsumentnytta exempelvis framställning av vitaminer och aminosyror. Nej, i det här fallet handlar det om osäkerhet om de långsiktiga effekterna av att odla grödor som soja och raps som gjorts motståndskraftiga mot bekämpningsmedel. Vi vet att resistensen mot bekämpningsmedel kan spridas till ogräs och det innebär självfallet en stor risk för det framtida jordbruket. Tillämpningen av försiktighetsprincipen kan vara ganska klokt i sådana lägen.

Det handlar också om vem som ska ha makten över maten. Stora kemiföretag tar fram utsäde som är motståndskraftigt mot deras eget bekämpningsmedel och får därigenom stort inflytande över råvaruproduktionen i världen. Bönderna måste betala en extra hög avgift för att få tillgång till utsäde och också förbinda sig att använda företagets bekämpningsmedel. Många bönder oroar sig för riskerna med odlingen och känner olust över att hamna i händerna på kemiindustrin.