I debatten om klimat, miljö och ekologiskt, kan man glömma att svenska konsumenter utmärker sig när det gäller engagemanget kring djuromsorg. Sju av tio svenska konsumenter i EU:s stora konsumentbarometer 2005, tänker på djuromsorgen när man handlar kött, mjölk och ägg. Medeltal för samtliga EU:s 25 medlemsländer är 43 %. Bland svenska konsumenter anser 94 % att man kan påverka djurskyddet för lantbrukets djur genom sina livsmedelsinköp. Det inger hopp för oss som jobbar med djuromsorg. Men då gäller det att man kan göra val enligt sina värderingar genom exempelvis en fungerande ursprungsmärkning.
I EU- barometern säger sig över 90 % av svenskarna ha besökt en gård med djur. Man anser också att man har hyfsad möjlighet att genom information på produkten avgöra hur djurhållningen ser ut. Min hypotes är att man anser att ursprungsmärkningen i stort sett fungerar och det finns en medvetenhet om att vi har en bra djurskyddslagstiftning i Sverige tack vare Astrid Lindgren. Sannolikt tror man också att all mjölk som säljs i Sverige är svensk, vilket inte är helt sant.
Det finns guider kring klimatsmart mat och Naturskyddsföreningen tipsar om bra miljöval. Men för den som vill välja ifrån den viktiga aspekten hur djuren har haft det under sin livstid, finns det dåligt med enkla vägledningar. Djurens Rätts målsättning är att konsumenterna ska välja bort alla animaliska livsmedel. Men vi inom Djurskyddet Sverige accepterar att djur används för livsmedelsproduktion och vi vill underlätta för konsumenterna att kunna göra medvetna val. Vi vill ta fram en enkel vägledning som berättar om kriterier för KRAV-märkning, EU-ekologiskt och Svenskt Sigill. Vad är det som kännetecknar svenskt djurhållning i förhållande till importerat. Det är också viktigt att informera om frågor kring ”mulesing” av australiska lamm som ger Merino-ull och att det är förbjudet att importera hund – och kattskinn till EU av djurskyddskäl.