Regeringen har gett Jordbruksverket tre uppdrag inom djurskyddet – om förprövning vid byggnation av djurstallar, om riskbaserad djurskyddskontroll och ett otydligt uppdrag om djuromsorgsprogram. Mötena avlöser varandra med olika grupperingar och efter mötena känner man sig ibland mer förvirrad än tidigare. På en högre nivå? Över hela verksamheten vilar mantrat ”förenklingar”, som snarast känns förlamande för framåtskridande. Och varför ska man skilja på näringen och andra intressenter? Jag saknar en tydlighet från Jordbruksverkets sida. Var finns de tydliga planerna och vad vill man egentligen?
Det är lätt att bli nostalgisk och tänka tillbaka till tiden när Jordbruksverket hade djurskyddsfrågorna förra gången d v s före 2004. Det fanns tydliga kunniga handläggare och chefer även om vi ibland var oense, var situationen lättare att hantera. Man gjorde sina översyner av djurskyddsföreskrifterna, förbättrade och anpassade föreskrifterna efter ny kunskap. Allmänna råd kunde övergå till bindande föreskrifter eftersom många redan tillämpade den nya kunskapen.
Frågan är vad vi i Sverige missat genom att detaljreglera djurens miljö och skötsel. Ett detaljregelverk är ingen garanti för att djuren har det bra. Men en bra skötare är inte heller någon garanti för att djuren har det bra om man har en dålig djurmiljö. Det krävs både och. Är båspallen för kort för kon så är den för kort. Och får suggan ingen halm innan grisningen, så kan hon inte bygga bo. Det intressanta är att den kunskap som ligger bakom svenska djurskyddsföreskrifter är densamma som är underlag för EU:s djurskyddsdirektiv och EFSA:s rapporter. Självklart skulle det vara oerhört värdefullt om vi kunde mäta djurens välfärd på djuren i stället för att detaljreglera miljön. Men det är en bra bit kvar och det tar inte bort frågeställningen kring hur vi ska bygga våra djurstallar för att ge förutsättningar för att djuren ska ha det bra. LRF gjorde 2003 en framställan tillsammans Veterinärförbundet om att förprövningen borde utökas med smittskyddsaspekter, beakta beteskravet och också omfatta lastningsförhållanden på gården. Men när det kommer till kritan, verkar detta även stupa på att det så ”svårt” och att man inte vill införa nya regler.