I går kväll hade Konsumentföreningen Stockholm ett seminarium om kött och klimat. Inte oväntat kom diskussionen mycket att handla om veganismen och bort med kött ur kosten. Djurens Rätt gör det ibland enkelt för sig och tror att alla problem är lösta om man slutar äta kött. Från Djurskyddet ser vi det som vår uppgift att att se till djuren som ger oss kött, mjölk, ägg och kyckling ska ha det så bra som möjligt. För det är knappast troligt att all konsumtion av animalier försvinner. Vi förordar kött från svenska betande djur av flera skäl. Då bidrar vi också till miljömålet biologisk mångfald. Sen vill vi också att konsumenterna ska kunna göra medvetna val exempelvis genom ursprungsmärkning.
North Trade försvarade sin import av kött från Brasilien uppmuntrade av moderatorn. Utan tvekan ställer North Trade krav på uppfödningen av djuren och det är väl bra. Men faktum kvarstår att nedhuggningen av regnskog och utnyttjande av savannen är ett jätteproblem i Brasilien. Jag skulle hellre välja köttimport från Pampas.
Kycklingen är vinnare i klimatkampen. Och visst väljer jag hellre svensk kyckling än dansk eller thailändsk, om jag kan välja. Men allra helst köper jag den Sigillmärkta Bjärekycklingen, som har bättre plats att röra sig på. Men i EU-perspektivet tror jag det europeiska djurskyddet, Eurogroup for Animals, ska vara observanta på att klimatdebatten kan ge ökad kycklingproduktion under oacceptabla former som alternativ till betande köttdjur.
Klimatdebatten har gjort det komplicerat för många konsumenter med motsägelsefulla budskap. Målkonflikterna har blivit tydligare och fler. Därför känns det rätt för mig att koppla kvalitets – och miljömärkning med klimatmärkning.