”Skriv boken om den svenska modellen och historien om de svenska mervärdena” uppmanar mig en välkänd djurskyddsprofessor vid SLU. Jag har nyligen passerat en åldersgräns som gett anledning till att reflektera över de senaste tjugofem årens utveckling av det som idag benämns svenska mervärden. Dessa mervärden som av SLI (Livsmedelsekonomiska institutet) inte ges något värde på exportmarknaden, medan Jordbruksverket har skattat att de för svenska konsumenter värderas till två till tre miljarder kronor för kött och kyckling. Mervärdena ges ingen tydlig definition av Jordbruksverket, men onekligen väger nog djurskyddsaspekterna tungt i sammanhanget. Det är ju där vi har de mest långtgående regelverket och frågan är hur Sverige hamnat i den faktiskt ganska unika situationen.
Hur har det blivit så?
Man talar gärna om vårt kalla klimat som genom århundraden gjort oss beroende av våra djur. Man bodde länge under samma tak och var beroende av djuren som levande skafferi. Det skulle kanske innebära en nordisk samsyn, men man bör veta att djurskyddslagstiftningen skiljer sig mellan länderna, där Sverige och Norge har höga ambitioner och Danmark och Finland i stort sett har lagt sig på EU-nivå. Svenskarnas engagemang för djuren är inte något, som vissa tror, uppstått med ökad välfärd under senare halvan av 1900-talet. Det finns studier av rättsfall från 1800-talet där drängen blev fälld för att han sparkat och piskat hästarna. Det har alltid funnits en balansgången mellan empati och produktion.
Tack Astrid Lindgren och Marit Paulsen! Utan tvekan har dessa folkkära personer betytt mycket för djurskyddets utveckling i Sverige. Astrids upprop ”En tjur till varje ko!” fick väl aldrig något genomslag, men desto mer betydde hennes artiklar i Expressen på 80-talet. Hennes bok som hon skrev tillsammans med veterinären Kristina Forslund ”Min ko vill ha roligt” kom 1990. Marit drog ut till svenska grisars försvar och hjälpte till med att sätta tryck på djurskyddsfrågorna inom bl a slakteriorganisationen. Jag fick exempelvis hjälp av Marit med att förhindra en låg avvänjningsålder för svenska smågrisar, något som skulle ha gett mer hälsoproblem.
Sveriges bönder om djur och etik
”Veganerna, en bok om dom som stör” hette Magnus Lintons bok som kom 2000. Samma år som Göran Persson fick avsmak för skinkan och syltan på julbordet. ”Dagen veganer är morgondagens statsråd och generaldirektörer” sa Persson. Det blev startskottet för ett omfattande arbete kring etik. Det var förre VD för Arla, Åke Modig som tog initiativet till ett etikarbete som startades av svensk Mjölk år 2000 och togs över av LRF 2001. Sveriges Bönders värdegrund antogs av LRF:s styrelse i juni 2002. Broschyren ”Sveriges Bönder om djur och etik” är slut. Frågan är om det någonsin blir ett nytryck?
2 kommentarer
Hej Gunnela!
Det var länge sen. Hoppas att allt är bra med dig och att du som jag fått barnbarn att glädjas åt.
Följer din blogg då och då och nu blev jag nyfiken på vilken känd djurskyddsprofessor vid SLU som vill att du skall skriva ”boken”.
Av och till funderar jag också på att skriva en bok.Historiebeskrivningen är viktig.
MVH
Kicki
Hej Kicki
Ja jag fick i våras mitt andra barnbarn. Det är Bosse Algers som jagat mig i denna fråga de senaste åren. Men än så länge räcker inte tiden. Men jag har samlat pärmarna. Åtta stycekn om antibiotika från 1981 och framåt 1999.