I veckan presenterade Svenskt Sigill och KRAV sitt förslag till regler för klimatmärkning av vissa livsmedel. Intresset i media har varit stort. Jag är en konsument som vill göra medvetna val. Jag ser fram emot när jag kan bidra till att minska utsläppen av klimatgaser genom att exempelvis välja klimatmärkta tomater. Eftersom tomaterna dessutom är certifierade enligt Svenskt Sigill eller KRAV vet jag att andra miljöaspekter också varit beaktade. Det finns ju ibland målkonflikter mellan miljö – och klimataspekter. Jag har svårt att acceptera de som inte vill ge mig rätten att välja.
Det finns starka motkrafter mot klimatmärkning. Att handeln och industrin är negativa kan ha sina förklaringar. Däremot har jag svårare att förstå att konsumentrepresentanter och miljöorganisationer är skeptiska till klimatmärkning. Innan man kan inkludera klimatkrav i kriterierna för KRAV eller Svenskt Sigill är det väl bättre att man driver på och arbetar stegvis. Och Sigill och KRAV är ju inte ensamma i sitt klimatarbete. De har gott sällskap av LRF, Lantmännen, Milko, Skånemejerier och Jordbruksverket.
Reglerna bygger på att varje att varje produktionsgren drar sitt strå till stacken. Hade man valt s k produktmärkning så skulle den extensiva nötköttsproduktionen, som är fördel från djurskyddssynpunkt, dragit det kortaste strået i relation till kycklingproduktionen. Nu har ännu inte regelarbetet kommit till de animaliska livsmedlen, som antagligen blir svårare än frukt och grönt. Enligt studier vid SLU, står sig dock svensk djurhållning ganska väl i det internationella perspektivet när det gäller emission av växthusgaser.
Det finns ofta en tendens att underskatta konsumenternas vilja och möjlighet att själva få avgöra vad man vill välja. Per Bygdesson f d Axfood numera Livsmedelshandlarna, uttalade detta på KSLAs kvalitetsseminarium. Men det var också Per Bygdesson som gjorde ett citerat uttalande, kring att man borde avstå från ursprungsmärkning, eftersom svenska konsumenter valde bort bulgarisk tandkräm. Det udda exemplet får väl ändå inte undanta konsumenterna rätten att veta var livsmedlen kommer från. I klimatperspektivet är ändå transporterna en viktig aspekt. För att inte tala om skillnaderna i djuromsorg mellan länder.