I Amsterdamfördraget 1999 har EU förpliktigat sig att driva djurskyddsfrågorna. Ministerrådet har också år 2006 sagt ja till en handlingsplan för djurskydd. Ändå verkar många överens om att det är näst intill omöjligt att få till stånd nya eller skärpta djurskyddsdirektiv. Kvarstår att marknaden blir pådrivande och konsumenterna ska kunna göra medvetna val. Och hur det nu ska gå till när inte ens ursprungsmärkningen fungerar. Ett annat alternativ är att i ökad omfattning i den allmänna jordbrukspolitiken CAP hitta bättre former för att gynna en utveckling som stöder bättre djuromsorg.
I omvärldsanalysen till Djurskyddet Sverige pekade vi på svårigheten att få till stånd ny och bättre djurskyddslagstiftning inom EU. Andrea Gavinelli, från Kommissionen, signalerade också vid Jordbruksverkets djurskyddskonferens i oktober förra året, att det kan bli svårt att nå enighet med 27 medlemsstater och en stark industrilobby. Sist var det dansken Peter Sandö, ordförande i det danska djuretiska, som på den nordiska djurskyddskonferensen förra veckan uttryckte samma sak. Han hade också sina tvivel på konsumentmakten, med hänvisning till att gåslever, foie gras (som i realiteten är anklever), fortfarande konsumeras med god aptit. I Sverige tror jag dock att många krogar har avstått från att servera gåslever.
I mötet med det europeiska djurskyddet i tisdags uttryckte direktören för Eurogroup for Animals samma skeptisismen när det gäller exempelvis möjligheten att besluta om bättre djurtransportregler. Den nya kommissionären har dock lovat att hon ska lägga ett förslag till ny transportförordning första halvåret 2009. Representanter från djurskyddsorganisationer från olika EU-länder har varit framgångsrika med att påverka handeln. Flera detaljhandelskedjor har aktivt tagit avstånd från burhönsägg och kött från grisar som kastreras utan bedövning. Frågan om det genom krav från företag och handel är möjligt att korta djurtransporterna.
Frågan är om djurskyddet kan ta en större plats i den nya jordbrukspolitiken. Det finns naturligt nog ett folkligt stöd för tvärvillkor d v s att man ska ha uppfyllt djurskyddskrav för att erhålla EU-stöd. Det är möjligt att ge stöd till djurskyddsåtgärder som ligger över lagstiftningen. Detta har alltid varit ett problem för Sverige, som rent allmänt ligger långt över EU:s djurskyddsdirektiv.