Kravet på frihandel riskerar underminera EU:s satsning på salmonellafri primärproduktion. EU:s kommissionär Gunter Verheugen vill tillåta USA att exportera kycklingar behandlade med antibakteriella medel i slakt. Blir detta tillåtet kommer sannolikt EU:s kycklingindustri kräva att få göra detsamma. Därmed undermineras EU:s zoonosförordning, som syftar till att ha en primärproduktion med låg smittryck av zoonoser som salmonella. Än så länge håller jordbruksministrarna och EU:s kycklingbransch emot.
EFSA (European Food Safety Authority) konstaterar att behandling av slaktkroppar med antibakteriella medel inklusive klorpreparat inte innebär någon hälsorisk för människa. Men precis som när det gäller kloning av djur, finns andra aspekter än strikt livsmedelshygieniska. EU:s zoonosförordning från 2003 syftar till att kontrollera och bekämpa salmonella och andra zoonoser (sjukdomar som smittar mellan djur och människor). Förordningen har liknande målsättning som det svenska arbetet för att bekämpa salmonella d v s att kontrollera och bekämpa i alla led för att förhindra att smittade livsmedel når konsumenten. Därför har Kommissionen kartlagt salmonellafrekvensen i värphönsbesättningar och i kyckling – och kalkonflockar i samtliga medlemsstater. Dessa base line studier ska ligga till grund för åtgärder på medlemsstatsnivå.
Erfarenheten är att det svenska ambitiösa arbetet för att bekämpa salmonella har haft en positiv effekt också på förekomsten av smittsamma djursjukdomar. Sverige har ett gott djurhälsoläge och detta har därmed också en djurskyddsaspekt. Om nu Verheugen med målsättningen att lösa en handelskonflikt med USA, får som han vill, riskeras ett viktigt arbete att säkra en livsmedelshygienisk hög nivå inom EU att raseras.