Almedalsveckan fyller 40 år och är fortfarande en unik samlingsplats för ”alla”- politiker, NGO`s, organisationer, företag, lobbyister och media. Regeringen tänker bevisligen vara där. Inbjudningarna till seminarier kring klimatfrågan rasar in. LRF som uteblev från förra årets Almedalsvecka satsar stort på olika dimensioner av klimatfrågan. Djurskyddet Sverige utmanar klimatdiskussionerna genom att debattera frågan om vem som har ansvaret för djurskyddet. Djurägaren har alltid ansvaret för sina djur, men vem ställer upp spelreglerna – EU, svenska regeringen, myndigheten eller marknadens aktörer? Vill konsumenterna verkligen ta ansvaret för att alla djur ska ha det bra?
Klimatmärkningsfrågorna har gått i stå. Detta har intressant nog skapat väldigt stor uppmärksamhet i media. De kraftigaste invändningarna från remissinstanserna gäller att man förkastar en tilläggsmärkning. Man kan inte ha ett märke för varje miljöproblem tycker Naturskyddsföreningen med flera kritiker. Och det är det är kanske sant, men jag hävdar som tidigare att klimatfrågan har en dimension utöver många andra miljöfrågor. Bara den stora uppmärksamheten frågan får i Almedalen, borde räcka för att tycka att konsumenterna ska ha rätt välja ett alternativ som är bättre när det gäller utsläppet av växthusgaser. Jag låter mig inte övertygas av snacket om förvirrade konsumenter. LRF kommer i sitt seminarium på söndagen den 6 juli ta upp frågan.
Om man nu säger nej till klimatmärkning, hur ser konsumenter och NGO`s på djurvälfärdsmärkning som diskuteras inom EU. Idag finns ingen sådan, utan djurvälfärd är oftast inkluderad i annan kvalitetsmärkning som Svenskt Sigill och KRAV. Ursprungsmärkning är ett sätt att märka skillnader i djurvälfärd, eftersom det skiljer sig mellan länder när det gäller djurskyddslagstiftning. Sverige ligger fortfarande bland de länder som har högst ambitioner när det gäller djurskydd. Därför är det viktigt att ursprungsmärkningen är tydlig och ärlig. Det kommer vi ta upp på seminariet den 8 juli.