Kan vi bygga i städerna, behålla den goda åkerjorden och ändå få grönområden i täta städer?

Boverket har ett uppdrag att främja en god bebygd miljö med tätortsnära grönområden. På KSLA:s seminarium häromdagen kring hälsa och miljömål oroades många över förtätningen av städerna och därmed bristen på parker och rekreationsområden. Det finns flera starka skäl att förtäta städerna, om inte annat för inte bebygga värdefull jordbruksmark. Men det finns möjlighet att förtäta städerna och samtidigt öka tillgången på grönområden.

Om 50 år kommer det bo fler människor i städer än det bor på planeten idag och om bara 30 år är stadsbebyggelsen fördubblad. Hittills har städerna framför allt vuxit genom utbredning s k urban sprawl. Men i slutet av förra seklet inleddes en mottrend. Många storstäder växer idag inåt genom förtätning. En ökad efterfrågan på stadsmiljö i kombination med ökande energi – och bensinpriser driver på denna utveckling.

Den Goda Jorden är en ideell förening som bildades med syfte att stoppa urbanisering på värdefull åkermark. Anders Stenström som var drivkraften i rörelsen hörde jag på ett seminarium i riksdagshuset för något år sedan. Han har tyvärr avlidit endast 61 år gammal. Det påminner mig också om ett uttalande i Visby när Marit Paulsen 1997 samlade ”Women of Europé. ”Keep the green lungs in the cities”. Jag tror Anders Stenström skulle ha glatt sig åt min sons Alexander Ståhles avhandling (http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:37326). Han har visat att det går att förtäta städer och förstäder och ändå skapa god tillgänglighet till grönområden. Det finns goda exempel på täta stadsdelar där man upplever en stor tillgång till på grönområden och tvärtom, glesare stadsdelar där man upplever brist. Det handlar om hur man förtätar och planerar parker och bebyggelse.

En kommentar

  1. ellen
    Publicerad 28 november, 2008 at 14:24 | Permalink

    Sannerligen ett intressant ämne och en avhandling med många intressenter. Är uppvuxen på en gård nära en stadsgräns och gränsen kryper närmre för varje år och jag ser på med blandade känslor.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.