Om inte livsmedelsindustrin vill skapa mötesplatser och dialog med konsumenter och andra intressenter, får väl intressenterna ta initiativet. När nätverket Matvalet (Sveriges Konsumenter, Vi Konsumenter, Djurskyddet, Naturskyddsföreningen och Svenskt Sigill) den 6 november bjöd in till seminarium kring rubrikens frågeställningar, kände sig vissa inom livsmedelsindustrin provocerade och bjudna med armbågen. Detta trots att många av dem hade fått inbjudan på ett tidigt stadium. Man borde väl i stället uppskattat chansen att få visa var man står. Svaret på rubrikens fråga blev besvarad med: Ja delvis.
Man kan hitta presentationerna på seminariet på Matvalets hemsida (www.matvalet.nu).
Jag har tidigare (16 augusti) skrivit om Min Mats butikstudie kring ursprungsmärkning.. Moderatorns sammanfattning var att ursprungsmärkningen fungerar hyfsat, men så är det inte. I många fall är ursprungsmärkningen klart vilseledande. Vi från Djurskyddet vill veta var djuret är fött, uppfött och slaktat. Det är inte bara transportsträckan som är viktig. Flyttning och blandning av djur och på – och avlastning är alltid stressande och negativt för djuren. Fött, uppfött och slaktat föreslår också EU-kommissionen om man ska ursprungsmärka. Riktlinjerna från LI (Livsmedelsindustrierna) och SDH (Svensk Dagligvaruhandel) bör ändras eftersom dessa i vissa fall säger att det räcker med ursprung med utgångspunkt från var djuret är slaktat. Från publiken kom också frågor kring sammansatta produkter och frustration från storhushållssidan där leverantörerna inte ger någon information.
Råd och Rön har gjort ett flertal studier kring tillsatser i livsmedel; köttbullar, kyckling, glass korv och skinka bl a. Azofärger vill ingen ha, men de finns ändå. Kyckling med tillsatt vatten kallas mörad! Svensk Fågel har satt upp riktlinjer för max 13 % vatten, men importerad kyckling kan innehålla mycket mer vatten. Det blev en hetsig diskussion kring den s k tumlade skinkan d v s den formade skinka som består av limmade skinkbitar. Det kanske skulle vara bra om man från industrin är ärlig i sin varudeklaration.
Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm är fenomenal på att i butik hitta avskräckande exempel på märkning och information. Varför tala om att knäckebrödet inte innehåller tillsatt socker, när man aldrig tillsätter socker till knäckebröd. Detsamma gäller apelsinjuice. Nu är det inne att ladda alla tänkbara livsmedel med antioxidanter och det finns tveksamma hälsopåståenden. Becel Pro Activ ligger i gränslandet. Hälsopåståenden ska vara sanna, relevanta och meningsfulla. Det är inte svårt att hitta amerikanska skräckexempel med förpackningar fullproppade med ”hälsoargument”. När det gäller industrins märkning GDA (guidelines daily amount) fanns en mängd delade meningar. ”Det fungerar” säger industrin efter en konsumentstudie i flera EU-länder. Syfte med märkningen är att minska risken för fetma och övervikt. Hur kan man då säga att det fungerar? Det får vi väl se om 10 år kanske.