Lösningar på finanskrisen och ett klimatavtal, men många andra viktiga frågor finns också på önskelistan för 2009. Jag vill att utredaren av djursmittskyddet inser att marknaden inte kan lösa problemen med allvarliga djursjukdomar. Jag vill att utredaren av djurskyddslagstiftningen inser att detaljregler inte lätt kan ersättas med funktionskrav och djurvälfärdsindikatorer. Jag hoppas regeringen inser att vi kanske behöver både ett jordbruksverk och ett livsmedelsverk. Jag hoppas djurskyddskontrollen kommer att fungera. Jag vill att det svenska ordförandeskapet lyfter djurskyddsfrågorna, särskilt djurtransporterna. Jag hoppas regeringen och livsmedelsindustrin tar sitt ansvar när det gäller märkning och information kring livsmedel.
På nyår ska man ha rena lakan, rena kläder och nytvättat hår. Det ger en bra start på året sa alltid min mamma. Man kan säga vad man vill om ett årsskifte, men det är något av en nystart. Det finns ett slags behov av eftertanke – en tillbakablick, en revision, men också en planering för de kommande tolv månaderna. Själv lovar jag att även 2009 fortsätta att tjata om djurskydd, antibiotikaresistens, GMO, salmonella, ursprungsmärkning, Belgisk Blå, djurtransportfrågor, beteskravet, halm till grisar och andra frågor kring miljö, etik och säkra livsmedel.
Jordbruksdepartementet hade på gång ett antal utredningar under 2008, som vi kommer se resultat av under 2009. Utredningen av djurskyddslagstiftningen har just satt igång. Vi har inte sett något direktiv ännu och frågan är vem som ska bli utredare och vilka experter som bereds möjlighet att delta. Utan tvekan vill många vara med. På Djurskyddets DS hemsida (www.djurskyddet.se) finns DS:s uppfattning.
När det gäller djursjukdomsutredningen ledd av Christer Wretborn, så finns anledning att känna oro. Wretborn hänvisar gärna till hur man löst problemen i USA. Man får kanske acceptera att EU har lagstiftning kring mul – och klövsjuka, men annars ska samhället bara gå in om marknaden inte klarar att styra resurserna så att sjukdomsbekämpningen blir effektiv, är signalerna från utredaren och SLI (livsmedelsekonomiska institutet som gjort sig känt för att ifrågasätta svenska mervärden och jordbruksregleringar). Utan att vara helt insatt tror jag knappast att Tyson (stort köttföretag) och Wal-Mart (världens största detaljhandelskedja) i USA har löst frågorna kring smittsamma djursjukdomar, salmonella och antibiotikaresistens i USA på ett tillfredställande sätt. Djurskyddet Sverige och Sveriges konsumenter har gått in med en inlaga (finns på www.djurskyddet.se), som kräver att man slår vakt om det som har varit effektivt och bra för att behålla det svenska djurhälsoläget och en framgångsrik salmonellabekämpning. Staten och näringen har ett gemensamt ansvar.
I slutet av januari ska Gerhard Larsson lämna sin rapport 2007:4 kring ansvaret inom livsmedelskedjan. Frågan är hur många myndigheter vi ska ha inom lantbruks- och livsmedelssverige på sikt. Kött – och Chark-företagen, KCF har gjort det lätt för sig och föreslagit en sammanslagning av Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Har man smalt livsmedelsfokus kan detta låta rimligt och bestickande. Men frågan är nog större än så. Det finns en mängd frågor som inte kan hänföras till livsmedelskedjan.
4 kommentarer
Hej Gunnela,
jag undrar om du vet hur det är med kalvuppfödningen i Sverige? Vad jag förstår är i alla fall exporten av väldigt unga kalvar förbjuden sedan 2002? Hur unga är de kalvar som går till slakt i Sverige och hur har de födits upp?
Mvh
Tina H
Hej!
Jag går på blackebergsgymnasium och gör ett projektarbete om ekologiska märken. Jag tycker det är fel att transporten sträckor och transportmedel inte har så stor tyngd i era ekologiska märken. Det verkar heller inte som du har någon önskan om att transportutsläppen ska minska. Varför? Varför lägger ni inte större tyngd på koldioxidutsläppen? Är det någonting som det ska bli ändring på?
MVH / Anna C
I början av 2000-talet så exporterades en hel del kalvar från Sverige till Holland. Detta blev med all rätt kraftigt kritiserat. LRF, Mejeriföreningarna och Scan jobbade intensivt med frågan och 2002 så slutade exporten. Då infördes också ett krav på svenska mjölkproducenter att inte exportera kalvar i kvalitetskraven. Kalvuppfödning i Sverige bygger till stor del på tjurkalvar som föds inom mjölkproduktionen. Den gamla unga gödkalven, som uppföddes på bara mjölk har i stort sett försvunnit. Numera är kalven ofta 9 – 10 månader och har en slaktad vikt på 140 – 150 kg. Uppfödningen är ofta ganska intensiv.
Det är klart att vi alla bryr oss om koldioxidutsläpp. Men om du tittar på alla de livscykelanalyser som gjorts på livsmedel, så har oftast transporterna liten betydelse när det utsläpp i jämförelse med odling och uppfödning. Speciellt gäller detta kött, mjölk och ägg. När det gäller frukt och grönt har transporterna något större betydelse. Svenskt Sigill och KRAV jobbade länge med att införa klimatmärkning, men har inte fått stöd från handeln och konsumentorganisationerna. Gå in på Sigills hemsida eller kontakta Anna Richert på Svenskt Sigill