Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Tidningen ATL har sedan fyra år tillbaka frågat bönderna om deras inställning till GMO-grödor. Bönderna var precis lika negativa 2008 som 2005. Cirka åttio procent vill inte använda GMO-foder eller odla GMO-grödor. Lite färre säger nej till att äta GMO-livsmedel. Svensk Mjölks ordförande anser att GMO-fritt foder är ett konsumentkrav och inget man kan offra i diskussionen kring hur man ska rädda mjölkböndernas katastrofala ekonomiska situation – varken GMO-friheten eller beteskravet.

Jag blev överraskad av att bönderna fortfarande är så tydligt negativa. Slaktbranschen släppte sitt krav på GMO-frihet 1 januari 2006. Man trodde säkert då att andra branscher skulle följa efter.Lantmännen hade också i flera år påtalat att GMO-fri soja skulle bli en bristvara och betinga ett högt pris. Men så blev det inte. Lantmännen säljer GMO-soja till djurägare. Förra året såldes 5000 ton ren GMO-soja, vilket är mindre än 2006, det år då slaktbranschen släppte sitt krav på GMO-fritt foder. Lantmännen förklara minskningen med att priset på GMO-fri soja har varit ekonomiskt konkurrenskraftigt och att det inte är någon ideologisk omvändelse.

Jag har legat sjuk några dagar och det blev det tillfälle att läsa ur boken SLU – tre decennier. Den bygger på artiklar av ett antal forskare vid SLU. En delvis nostalgisk läsning, men också tankeväckande och framåtsyftande. Jag blir lite ledsen när jag läser Carl-Gustaf Thornströms beskrivning av EU-debatten kring GMO. Kritikerna till GMO utmålas förenklat som hysteriska tillämpare av försiktighetsprincipen – något som vi i EU kan ha råd med, men inte i utvecklingsländerna. Men enligt min uppfattning så är frågan vidare än försiktighetsprincipen kring miljö och hälsa. I artikeln talas bara om Monsantos aggressiva och opsykologiska lansering av GMO-sojan, men inget kring just kopplingen mellan tillverkning av bekämpningsmedel och patent på herbicidresistenta grödor. Vi är nog många som skulle välkomna andra GMO-grödor än de som har dominerat marknaden under senaste femton åren herbicid – och insektsresistens soja, majs, raps och bomull.

Carl-Gustaf Thornström citerar förre ordföranden i LRF Bo Dockered: ”Vi måste våga försöka”. Det är väl klokt. Jag drar mig till minnes han efterträdare Hans Jonsson som när GMO-frågan diskuterades inom LRF sa: ”När marken är minerad, behöver man ju inte ge sig ut först”.