Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Gerhard Larsson, utredare för den s k myndighetsutredningen, skyr inga medel för att försöka få igenom sitt förslag till ny myndighetsstruktur. Ett av argumenten är hur viktigt det är att man skiljer normerande verksamhet, som han placerar på livsmedelssäkerhetsmyndigheten och främjande som föreslås hanteras av det som är kvar i Jordbruksverket. I sin första DN-artikel i början av februari utmålades Sveriges bönder som om de vilken dag som helst skulle börja plocka dun från levande gäss. I måndags vill han på Svenskans Brännpunkt hävda att grisdebatten skulle motivera hans förslag. Nu var det faktiskt tvärtom så att grishållningen i Sverige ändå är klart bättre än i Danmark. Som bonde skulle jag bli skitförbannad för det misstroende som Gerhard Larsson sprider om svenska bönder. Och särskilt konstruktivt är det inte heller.

Jag har tidigare kommenterat Gerhard Larssons utredning i flera bloggar. Det är ganska tacksamt att kommentera herr Larsson, eftersom han tydligen lagt så mycket prestige i denna fråga att han ger sin in och yttrar sig över sin egen rapport. Nu har ju remisstiden gått ut. Och yttrandena spretar en del. Tydliga är LRF, SVA, Jordbruksverket, Veterinärförbundet och Djurskyddet som i stora delar tycker att förslaget är dåligt med olika utgångspunkter. LRF talar om stuprörstänkande och så känns det verkligen. Sedan tycker jag det är beklämmande att Gerhard Larsson framhärdar i att skapa motsättningar mellan konsumenter och producenter. Man kunde önska att han och även vissa konsumentrepresentanter hade varit med under 90-talet då många av de nu av konsumenterna värdesatta mervärden skapades i brett samförstånd mellan bönder och konsumenter. Jag tänker på sådant som livsmedelssäkerhet, miljöaspekter och djuromsorg. I Sveriges konsumenters yttrande finns ganska omfattande kritik på att utredaren tappat frågor kring hållbarhet, etik, ursprung och djurvälfärd. Skälen till att man i grunden är ganska positiv till rapportens förslag saknas. Livsmedelsverket är kanske inte förvånande, odelat positivt. Många remissinstanser pekar på vikten av att skilja riskvärdering och riskhantering och här förstår jag verkligen inte Livsmedelsverkets resonemang som stöder det vetenskapliga rådet med sitt kansli inom livsmedelsäkerhetsmyndigheten. Att myndigheten bör byta namn för att markera djuren får t o m stöd av Livsmedelsindustrierna. En sak är säker, ingenting kommer hända till 1 januari 2010.