Almedalen – fortsatt Sveriges bästa mötesplats

Man kan undra varför partisekreterarna Schlingman och Baylan tycker att Almedals veckan blivit för kommersialiserad? Är det inte tillräckligt ljus på politikerna? Här finns ändå mängder av politiker, ideella och intresseorganisationer som har funnit sin mötesplats och möjlighet att nå varandra. Här kan man på kort tid fortbilda sig och bredda sitt perspektiv över gränserna. Som aktiv inom konsument – och djurskyddsfrågor kan jag avlyssna en häpnadsväckande enkelspårig debatt om frihandel ordnad av bl a Svenskt Näringsliv och Sveriges hamnar. Samtidigt som seminariet om antibiotikaresistens känner oro över den ”fri handeln” av vårdtjänster över gränserna ger ökad risk för spridning av resistensgener.

Djurskyddets seminarium blev bra och välbesökt. Statsekreteraren Rolf Eriksson och chefsveterinären Leif Denneberg gav bra och intressant information kring det svenska ordförandeskapet. Carl Schlyter (MP) skickade med budskapet om att inte ta bort 8-timmarsgränsen för transporten av levande djur till slakt. Den har stort symbolvärde och Eskil Erlandsson har ju faktiskt skrivit på parlamentets upprop. Jag undrar vad näringen tycker om det? Jag skickade med det europeiska djurskyddets Eurogroup for Animal uppmaningar till Eskil Erlandson och jordbruksdepertmentet: Se till att arbetet med djurtransporter verkligen kommer i gång med tillräckligt många rådsarbetgrupper innan det spanska ordförandeskapet tar över. Ordna miniseminerier kring djurtransporter och framför allt – se till att Kommissionen tar fram en handlingsplan för djurvälfärd, när den tidigare tar slut 2010.

Återanvändning är gångbart när det gäller Almedalsseminarier. Konsumentföreningen Stockholm körde repris kring sin rapport från en slaskhink och Livsmedelverket ett seminarium om larm och risker, som var en minimivariant från det som kördes på Norra Latin i maj. Diskussionen om svinnet i hushållen handlar mycket om att använda sina sinnen – lukt och smak. Men jag säger som Elisabeth Borch på SIK, men kan inte lukta sig till Listeria i opastöriserad ost eller campylobacter i kyckling. Det gäller att det blir balans i diskussionen. När det gäller riskkommunikation håller jag inte med professorn Ragnar Löfstedt om att huvuduppgiften är att myndigheter och andra aktörer har som uppgift att minska konsumenternas oro. Nej, jag håller med Inger Andersson, Livsmedelverket att det är viktigt att ge snabb och tydlig information.

Christina Greko, SVA sa på antibiotikaresistensseminariet att det nog behövs mer larm för att få alla aktörer att ta sitt ansvar för att motverka antibiotikaresistenta bakterier. Och det är ju också min erfarenhet. Bondenäringen reagerade när frågan hamnade på första sidan på DN 1981. Och alla har vi ett ansvar. Det sker många möten mellan olika aktörer och det finns vackra deklarationer om ”prudent use of antibacterials”, men det är först när frågan blir publik, som det händer något på gräsrotsnivå.

En kommentar

  1. Louise Ungerth
    Publicerad 15 juli, 2009 at 15:13 | Permalink

    Hej Gunnela,
    Jag har kommenterat din blogg i min blogg!
    http://louisekonsumentkoll.se

    Många sommarhälsningar
    Louise

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.