Svenska Dagbladet har tagit upp den viktiga frågan kring djuren som kännande och begåvade varelser med möjligheter att uppleva glädje, empati, rädsla, ångest, smärta och stress. Men som Åke Rutegård, Kött – och Charkföretagen, tror jag inte att djur kan se in i framtiden. Och det brukar etologerna vara överens om.” Vi människor har förmåga att hysa farhågor och förhoppningar om vår framtid. Vi kan analysera vår livssituation och vi kan göra moraliska bedömningar. För att kunna göra det krävs förmåga att samordna intellekt, samvete och empati till en helhet. Dessa förmågor och den medvetenheten anser vi att djuren inte har. De lever främst i nuet” citat LRF:s värdegrund 2002.
Vem kan tvivla på att kor kan känna livsglädje när man på våren får vara med på ett betessläpp. Att få se kor med stora juver med svansen i vädret göra krumsprång är härligt. Det gör det verkligen värt att kämpa för att behålla det svenska kravet på att kor sommartid ska få vistas på bete. Man blir dock lite bekymrad när man läser att EFSA (European Food Safety Authority) pekar på smittskyddsrisker med utegående djur i sin rapport om kornas välfärd och livsmedelssäkerhet. Det kanske ger Per Andersson, som vill upphäva det svenska beteskravet, lite vatten på sin kvarn. Men med den uppmärksamhet som artiklarna om djurs känslor har fått i media, ska det nog mycket till om jordbruksministern Eskil Erlandsson eller djurskyddsutredaren Eva Eriksson skulle våga föreslå en allvarlig uppluckring av beteskravet.
Det var roligt att Katarina Lingehag – Ekholm i Svenska Dagbladet fick uppmärksamhet kring sina smarta får och Keith Kendricks forskning kring djurs känslor. Katarina mottog Djurskyddet Sverige, 2009 års djurskyddspris (mitt förslag) och var med och ordnade Djurskyddets seminarium i Almedalen. Katarina var den som skapade uppmärksamhet kring ”mulesing” av lamm i Australien. Mulesing innebär att man utan bedövning skär bort hud kring analöppningen på lammen för att förhindra parasitangrepp.
Kommer vi att se en minskad köttkonsumtion med anledning av debatten kring djurs känslor – kanske. Klimatdebatten driver också på åt det hållet. Då hoppas jag att de som ändå vill äta kött gör medvetna val. Gå gärna in på www.djurskyddet.se och titta på broschyren ”Så mår djuren som ger oss vår mat”. Att ersätta svenskt naturbeteskött med brasiliansk kyckling är inget bra val varken från djurskydd, – miljö eller klimatsynpunkt. Väljer du svenskt kött så vet du i alla fall att det finns en svensk djurskyddslag, som skyddar. Välj gärna märkeskött som KRAV, Svenskt Sigill eller EU-ekologiskt. Ställ också krav på din handlare att få veta var djuren har fött, uppfötts och slaktats.
En kommentar
Jag håller med dig, Gunnela!