Massmediadebatten i slutet av maj kritiserade kommunerna för att inte ställa krav vid upphandling av danskt fläsk. Burhållning av danska suggor och oacceptabel hantering av slaktsvin drogs fram i ljuset. Svaret från Danske Slagterier blev att en rapport från 2008 om nordisk svinproduktion i ett europeiskt perspektiv, skickades ut till kommunerna. I rapporten vill danskarna hävda att det finns stora likheter mellan svensk och dansk grisuppfödning. Detta är verkligen en sanning med modifikation. Faktum är att svenska djurskyddsregler fortfarande ligger långt över danskt regelverk. Dessutom visar en EU: studie åren 2006 – 2007 att ca 7 % av danska slaktsvin är smittade med salmonella. I samma studie hittades salmonella på ca 2 % av de svenska grisarna. I Danmark oroas man också över en ökad förskrivning av antibiotika till danska grisar. Andelen antibiotikaresistenta bakterier är högre i Danmark än i Sverige (läs gärna LRF:s Mer värde i svensk mat). Däremot är danskarna duktiga på att få grisar överleva under transporten.
Danish Meat – Danske Slagteriers rapport känns både vilseledande och något avslagen. Rapporten avser att jämföra grisproduktionen i Danmark, Sverige, Polen och Tyskland. Läser man rapporten okritiskt får man uppfattningen att det knappast finns några större skillnader mellan danskt och svenskt griskött när det gäller djuromsorg, tillsyn och kontroll, veterinär övervakning, antibiotikaanvändning eller salmonella. Men det finns en del rena felaktigheter och mycket är utelämnat. I vissa sammanhang hänvisas endast till Scans producentkrav eller Scans slakterier.
När det gäller djuromsorg nämns ingenting om de stora skillnaderna mellan utrymmeskraven för växande grisar i Danmark och Sverige (för en gris på 100 kg 0,65 m2 i Danmark och 0,94 m2 i Sverige). Den svenska grisningsboxen är 6,4 m2 och motsvarande danska med den digivande suggan i bur är 3,5 m2. I rapporten hävdas att 80 % av suggorna i Danmark går lösa, men det framgår inte hur länge under dräktigheten. EU tillåter att suggan fixeras upp till fyra veckor efter betäckning och hela digivningsperioden.
Inte så förvånande har man i rapporten lyft fram dansk hantering i samband med transport och slakt. Där är danskarna utan tvekan duktiga. Alla danska gristransportbilar är utrustade med mekanisk ventilation och duschmöjligheter och man har korta transportavstånd. Gruppvis hantering i samband med slakt är den förhärskande hanteringen för huvuddelen av svenska slaktade grisar och inte bara för Scans slakterier, som sägs i den danska rapporten.
Däremot har man exempelvis inte nämnt det viktiga området antibiotikaresistens. En sak är hur antibiotika förskrivs av veterinär, men det intressanta är hur förbrukningen av antibiotika i grisproduktionen utvecklas och effekten på andelen antibiotikaresistenta bakterier. Sverige har fortfarande en bra situation när det gäller resistenta bakterier. I Danmark är i många rapporter, resistensen dubbelt så hög som i Sverige. Ett exempel gäller coli-bakterier från friska grisar resistenta mot tetracyklin (Sverige ca 10 % jämfört med Danmark drygt 20 %, källa SVA). När det gäller salmonella finns en del intressanta fakta från EFSA:s zoonosrapport, som jag återkommer till.
5 kommentarer
Hej Gunnela
Jeg har læst din artikel ”Vilseledande information om dansk svinproduktion till svenksa kommuner” på din blogg. Sverige er på mange områder et foregangsland, når det gælder grisproduktion. Men Danmark og dansk griskød er det bedste alternativ til svenskernes egen produktion og Sverige er ikke selvforsynende, når det gælder flæskkød. Set ud fra et europæisk perspektiv har samtlige nordiske lande et højt niveau, når det gælder fødevaresikkerhed og dyrevelfærd.
At vi skulle sende vildledende information ud kan jeg selvfølgelig ikke lade stå uimodsagt. Det kunne være interessant, hvis du kan nævne de informationer, som du mener er rene fejlagtigheder. Mht. salmonella kan jeg give dig følgende information:
At 7% af danske slagtesvin er smittede med salmonella stammer fra en undersøgelse af lymfeknuder, hvil-ket er samme princip som at lave antistof-analyser, dvs. at se om dyret har haft salmonella i blo-det/kroppen. De tal vi bruger i benchmarken er måling af salmonella på slagtekroppe, dvs. hvor meget salmonella der reelt findes i det kød vi spiser. Et højt niveau af salmonella i lymfeknuder er ikke lig med at man finder et tilsvarende niveau i det ferske kød. Tallene vi bruger kommer fra en EU undersøgelse, hvor swab-prøverne er foretaget på varme slagtekroppe, hvor vi normalt tager prøver på afkølede kroppe. Un-der køling sker der yderligere drab af salmonella, hvorfor tallene fra vores opgørelse ligger lavere endnu. Ifølge EU har vi en forekomst af salmonella på 3-4% (varme slagtekroppe). Ifølge vores egen overvågning var den i 2008 på 1,5% (kølede slagtekroppe).
Angående et øget antibiotika-forbrug vil jeg henvise til denne faglige artikel: http://www.danskeslagterier.dk/smcms/Danish_Svenska/DANISH_Information/DANISH_Information/6081/13011/Index.htm?ID=13011
For at du kan få et endnu bedre indblik i hvordan vi arbejder, vil vi gerne invitere dig til Danmark, for således at vise dig de faktiske forhold hos vores producenter og på slagterier. I samme forbindelse kan du få yderligere information om vores forskning og udvikling. Vi er det land i EU, som indsætter flest ressourcer på forskning og udvikling i grisproduktionen.
Sig til, hvis du er interesseret.
Med venlig hilsen
Mette Børsen
Landbrug & Fødevarer
Hej Mette
Jag har varit debatt med dig tidigare i tidningen Fri Köpenskap. Då påstod du att mina fakta var felaktiga, utan att ange vilka som avsågs. Av min artikel framgår ganska tydligt att det skiljer sig stort mellan svenska och danska djurskyddsregler. Läser man dansk media oroar man sig över den ökade antibiotikaförbrukningen till danska svin. Däremot ligger den svenska antibiotikaförbrukningen till lantbrukets djur på en stabil och låg nivå under flera år. Se SVAs rapport SVARM. Visst är det så att svensk grisköttproduktion inte räcker till den svenska konsumtionen. Men jag tycker självfallet att svenska importörer ska ställa krav på uppfödningsföhållandena på den danska grisen, som nu ICA och Axfood gör.
Hej Gunnela.
Jag jobbar med Salmonella kontroll med industrin in hela Europa. Enligt EFSA’s rapport så var det 1.3% (mellan 1.2 och 1.5% med 95% säkerhet)salmonella in lymfknutorna på svenska svin genemot 7.4% i Danmark (mellan 5.5 och 10.7%). Jag kan inte finna några uppgifter om 2% hos svenska svin.
Hej Catharina
Jättetack för din information. De 2 % som jag referar är EU:S baselinestudie 2006- 2007. Tyvärr räcker inte tiden till för att fördjupa sig i EFSAs aktuella rapport. Dörför är jag speciellt tacksam för din expertkommentar.
Det här är ju en gammal sida nu men värt att kommentera kan ju vara att kött som kommer in i Sverige måste ha genomgått salmonellakontroller. Detta gäller dock ej köttberedningar där förekomsten av salmonella är betydligt högre än vanligt kött från tex Danmark.