Djurvälfärdsindikatorer, transport och slaktregler, det svenska beteskravet för kor, halm till grisar och ökad kunskap för att förebygga liggsår hos suggor är viktiga frågor i Svenskt Sigills djuromsorgsarbete.

Svenskt Sigill bjöd i onsdags in myndigheter, forskare, veterinärer, djurskyddsorganisationerna och lantbruksnäringen till information och dialog. Syftet var att presentera Svenskt Sigills djuromsorgsarbete och få synpunkter på den fortsatta utvecklingen. Ett gott råd var att satsa på problemområden, där man förhållandevis lätt kan nå goda resultat. Storskalighet och intensitet är en förväntad utveckling. Inte oväntat hamnar man i diskussionen om vad som är ekonomiskt möjligt från djuromsorgssynpunkt. Men ibland tycker jag man glömmer att friska djur är lönsamma djur.

Även suggor precis som långliggare kan få liggsår. Är suggan inaktiv och ligger för länge ökar risken för att hon får trycksår på bogarna. Man måste vända på långliggande människor för att undvika liggsår. När det gäller suggor kan man aktivera henne med fler utfodringstillfällen och se till att hon är i bra hull för att undvika bogsår. Det visar ett examensarbete som Elin Rolandsdotter gjort i samarbete med Svenskt Sigill. Examensarbetet presenterades på Svenskt Sigills djuromsorgsseminarium..

Sofia Strandberg redovisade arbetet med att införa djurvälfärdsindikatorer för kor i Sigills standard. Andra prioriterade frågor är ny Sigill-standard för transport och slakt. För att uppnå trovärdighet måste vi ta ett ansvar för hela kedjan. Speciellt viktigt är att satsa på bra utlastningsförhållanden på gården. Viktigt är också att se till att korna kommer ut på bete och att grisarna får tillräckligt med halm. Sigills regler ger kycklingarna mer plats och rutinmässig behandling mot tarmparasiter är inte tillåten.

Ett råd till Svenskt Sigill var att prioritera problemområden där man kan nå positiva mätbara resultat. Ökad intensitet i djurproduktionen och ökad storlek på djurbesättningarna är en utmaning för alla aktörer inom svensk djurhållning. Satsningar på bättre djuromsorg kan, men behöver inte, kosta på för produktionsekonomin. Är konsumenterna inte beredda att betala måste politiken främja god djuromsorg som kollektiv nyttighet genom EU-stöd. Om detta är nog alla överens.

Kommentera artikeln

Din e-post kommer aldrig publiceras eller ges vidare.