”Klimatet i var mans mun” sa dekanus Arvid Uggla, SLU, vilket var mer dubbeltydigt än han tänkt sig, när han pratade på ”spadtagsseminariet” för SLU:s storsatsning på husdjursforskning på Lövsta utanför Uppsala. Klimatet är ständigt en fråga på dagordningen, men också frågan om livsmedlens och djurhållningens bidrag till växthusgaserna. På Lövsta byggs en forskningsanläggning för 300 kor, 132 suggor integrerad produktion och stallar för värphöns och kyckling. I dessa bistra tider för svensk animalieproduktion är SLU:s satsning angelägen. Det är en viktig signal från samhället och SLU att man tror på svensk djurhållnings konkurrenskraft för framtiden. Efter att välkända ”gamla” auktoriteter sagt sitt, fick betecknande nog fyra unga kvinnliga forskare chansen att presentera spännande ny forskning.
På min gamla arbetsplats Lövsta (jag arbetade på Lantbrukhögskolan på 70-talet) minglade generaldirektörer, forskare och näringen tillsammans med jordbruksminister Eskil Erlandsson. Att köra grävskopa var dagens höjdare i alla fall för Eskil. Rektor Lisa Sennerby Forsse tackade Eskil för att han tog sig tid och kunde slita sig från sitt viktiga EU-ordförandeskapsjobb. Hon visste väl inte om att han tog sig tid att vara i Strängnäs dagen innan för att prata och dela ut priset på kocktävlingen ”Sveriges Köttkock”. Däremot har Veterinärförbundet och Djurskyddet aldrig lyckas locka honom till sina evenemang. Ibland kan man fundera över departementets och Eskils prioriteringar.
”Djuren betyder mer än du tror” sa Jan Philipsson, ledare för husdjursprogrammet. Vi klarar inte ett uthålligt jordbruks utan djur. Kul att lyssna på Ewa Wredle tala om hur man ska aktivera kor i system med robotmjölkning. Jag var mentor åt Ewa för några år sedan. Märit Pringle berättade om bakteriesläktet spiroketer Treponema, som kan kopplas till klöveksem och svindysenteri. Anna Wallenbeck har redan fått en hel del uppmärksamhet kring sin avhandling kring konventionella grisar i ekologisk produktion. Högre smågrisdödlighet och brunst under digivningen är några av den ekologiska grisuppfödningens problem liksom benproblem. Lotta Jönssons projekt ”Musslor som foder” är en riktig höjdare. Musslorna renar 5 liter vatten per timme. Musslorna innehåller höga halter av aminosyran metionin, som är viktig för fjäderfä. I ekologiskt foder tillåts inte syntetiska aminosyror efter 2012. Idag används fiskmjöl som metioninkälla. Genom musselmjöl renar man havet samtidigt som man tillgodoser hönans behov av protein.