Bra att Jordbruksverket vill utnyttja regelverket kring delegerad läkemedelsbehandling i djurskyddstillsynen (se tidigare bloggar 24 resp 26 november). Veterinärer kan delegera rätten till djurägaren att behandla sina egna djur med läkemedel. En sådan delegering kräver som regel veterinärbesök var femte vecka. Och nu ska veterinärerna ta ett ökat ansvar för djurskyddsfrågorna vid sitt besök. Det har funnits berättigad kritik över att länsstyrelsernas tillsyn av veterinärerna varit klart bristfällig. Man kan kanske nu hoppas på en skärpning. Att koppla rätten till delegerad läkemedelsbehandling till att djurägaren ansluter sig till en organiserad hälsokontroll borde vara nästa logiska steg. På så sätt kan behovet av antibiotikabehandling minska. Ett sådant system ersätter dock inte den säkerhet som en certifiering med oberoende tredjepartskontroll innebär.
Den svenska modellen bygger på friska djur utan antibiotika. En av våra viktigaste utmaningar är att motverka utvecklingen av ökad antibiotikaresistens. Antibiotikaresistenta bakterier är ett av våra största globala hot mot folk – och djurhälsa. Vill påminna om LRF:s antibiotikapolicy (första versionen 1981): ”Sveriges bönder eftersträvar en uthållig djurhållning som så långt möjligt är oberoende av insatser av läkemedel. En god djurhälsa ska uppnås genom att åtgärda orsakerna till problem i stället för att bota symtomen med läkemedel. Djurhållningen ska producera rena och säkra livsmedel och på ett sätt som accepteras.” Och visst håller detta i allra högsta grad fortfarande. Därför är det logiskt att ställa ökade krav på förebyggande djurhälsovård på de gårdar som får rätten att behandla sina egna djur. En utbildning för den skötare som läkemedelbehandlar djuren är det som gäller idag i gris, nötkött, fjäderfä – och fiskproduktionen. Det räcker inte. Svensk Mjölk har framsynt nog förslagit en anslutning till en hälsokontroll för mjölkkor. Man skulle kunna tro att den veterinära tillsynen i anslutning till delegering skulle ersätta en tredjepartscertifiering. Men den standard och de kriterier som finns i exemeplvis IP Sigill ställer högre krav och innebär en ökad säkerhet. I standarden fastställs hur såväl en förebyggande djurhälsovårds ska säkras och vilka verifikationer som krävs för attt djurskyddsföreskrifterna ska anses vara uppfyllda.
Margareta Thorgren, kommunikationsdirektör, Scan har börjat blogga. Hoppas då på lite större insikt än vad hon uttalar i SvD. De statliga besiktningsveterinärerna på slakterierna kan inte vara garanter för djurskyddet på gårdarna. De grisar som visats på Djurrättsalliansens filmer kommer sannolikt aldrig till slakteriet. Men visst finns möjligheter att upptäcka vissa djurskyddsproblem och hög sjuklighet på slakteriet och gå tillbaka till leverantören för att åtgärda. Men nu har det visat sig att få besiktningsveterinärer åtalsanmäler slakterier (ATL 10 november 2009). En länsveterinär anser dessutom att det finns en juridisk oklarhet om besiktningsveterinärerna ska anmäla till länsstyrelsen eller till Livsmedelsverket. Besiktningsveterinärerna är anställda av Livsmedelsverket.