Inte oväntat var det Belgisk Blå (BBB) som blev det stora genomslaget av Espings bok: Monstertjur till middag. De spektakulära bilderna av tjurarna har hög äckelfaktor. Rekordet är att Jordbruksministern tror sig kunna förbjuda Belgisk Blå i hela EU. Sorry, dödfött. Sveriges restriktioner kring BBB underkändes av EG-domstolen redan 1998. En av EU godkänd ras, kan Sverige inte förbjuda. Och sedan dess har Sverige också fått ta bort alla begränsande djurskyddsföreskrifter. Torbjörn Esping hävdar att lika mycket BBB- korsningar slaktas idag, som när det sist var skandal kring BBB 2007. Skärpning svenska slakterier!
Jan Bertoft, Sveriges Konsumenter slog i onsdags i TV 4 ifrån sig och ansåg inte att konsumenterna skulle lösa problemet. Men det är väl egentligen ingen som hävdat. Tvärtom så säger LRF:s ordförande att när det gäller Belgisk Blå så måste branschen ta sitta ansvar och hålla löftet om BBB-frihet. Johanna Stiernstedt, ICA gav ett starkt stöd för näringen satsning på en tredjepartscertifiering, medan Jan verkade skeptisk. Och att bönderna vill och har en dialog med konsumenterna kring hur svensk livsmedelsproduktion ska se ut, måste man väl ändå ses som en möjlighet till en konstruktiv dialog.
I morse diskuterades djurskyddskontrollen i TV 4. Man skulle ha trott att det skulle handla om f d djurskyddsinspektör Jan- Erik Anderssons erfarenheter från slakteriet i Tierp, men det blev mer ett allmänt resonemang om den offentliga djurskyddskontrollen. Enligt Jan Erik är den korrumperad och ytterst ineffektiv. Det senare, ineffektiviteten, mottogs tacksamt av Eskil Erlandsson, som inte vill ge djurskyddskontrollen mer pengar. Eskil hänvisade också till veterinärernas djurskyddsdeklarationer som är kopplad till grisuppfödarnas möjlighet att läkemedelsbehandla. Men nu har det visat sig att bara ca hälften av Sveriges grisbesättningar har delegerad läkemedelsbehandling. Därför blir en certifiering viktig.
Som representant för Svensk Sigill fick jag möjlighet att förklara fördelarna med en tredjepartscertifiering. Här kommer argumenten för kvalitetssäkringssystemet IP SIGILL något utvecklade. Tredjepartscertifiering:
– Innebär regelbundna kontrollbesök och revisioner av en oberoende part, ackrediterad av Swedac. Kommunens respektive länsstyrelsens tillsyn och kontroll styrs av tillgängliga resurser och aktiviteter. Anmälningsärenden kan uppta mycket av resurserna.
– Är ett värdefullt komplement till den offentliga kontrollen som en del i en riskbaserad kontroll. Av näringen drivna certifieringssystem innebär att den offentliga kontrollen kan effektiviseras, behovsanpassas, prioriteras och riktas mot kontrollobjekt där den behövs bäst.
– Kan vara ett starkare verktyg för att uppfylla lagkrav än en offentlig kontroll. Kvalitetssäkring är krav som ett företag ställer på leverantören av en vara. Standarden innehåller ett antal kriterier, självklart med lagstiftning som bas, som skall vara uppfyllda för att producenten ska vara godkänd för att kunna leverera. Det innebär att uppfylls inte kriterierna så blir producenten avstängd för leverans. Detta är ett mycket starkare verktyg än en offentlig kontroll, eftersom den som inte uppfyller kriterierna inte får tillgång till marknaden.
– Kvalitetssäkringssystem med märkning innehåller kriterier som ligger över lagstiftningens nivå, som innebär exempelvis högre krav på livsmedelsäkerhet, miljö och djuromsorg. Kravet på att BBB inte ska finnas på gården är ju inte ett lagkrav utan ett branschkrav. Förutom Svenskt Sigill bygger KRAV, EU-ekologiskt och Demeter på en tredjepartscertifiering.
2 kommentarer
Det finns missförhållanden som man inte kommer åt genom egenkontroll i branschen.
Jag intervjuade ett flertal besiktningsveterinärer i arbetet med ”Monsterbiff till middag?”. Av intervjuerna framgick att hot och trakasserier drabbar besiktningsveterinärer som gör sitt jobb ordentligt, dvs sätter stopp när djur plågas eller när slakterierna missköter sig genom att sätta konsumenternas hälsa på spel. Uppbackningen från besiktningsveterinärernas arbetsgivare Livsmedelsverket är i många fall dålig.
Den delen av den bristande kontrollen kommer man inte till rätta med genom egenkontroll. Jan-Erik Andersson pratade i TV4 i torsdags om bristande civilkurage och feghet.
Just det har jag också sett när jag som journalist har granskat slakteritillsynen./Ylva Esping
Hej Ylva
Du talar om egenkontroll, men jag vet inte om du avser endast på slakteri. Där finns det i dag ingen opartisk trejepartskontroll. Men det finns framme en av Svensk Sigill utarbetad standard, som slakterierna förhoppningsvis ska sätta igång med. Ett sådant system innebär en revision av ett oberoende certifieringsorgan inte av slakteriet själv. Detta borde vara ett stöd för besiktningsveterinärerna, som kan ha det ganska tufft. Det vet jag. Jag håller självfallet med dig när det gäller att Livsmedelsverket måste backa upp sina besiktningsveterinärer. IP Sigill grund-certifiering som förhoppningsvis ska sjösättas för alla svenska grisproducenter är inte heller en egenkontroll utan revideras av en oberoende part, ackrediterad av SWEDAC. SWEDAC står som garant för att kontrollen är oberoende av företaget.