”Trade can not be free unless it is fair” d v s fri handel med varor kräver likartade konkurrensförutsättningar. Det innebär att djurskyddslagstiftningen inom EU måste harmoniseras och implementeras. Det var Marits budskap på seminariet som ordnades av liberala gruppen i EU- parlamentet om djurvälfärd och folkhälsa i början av februari. Det kan oroa oss som värnar den svenska djurskyddslagstiftningens högre ambitionsnivå. Åter är det frihandeln som styr. Marits lovvärda försök att få acceptans för att djuromsorg hänger ihop med användningen av antibiotika till djur och därmed folkhälsan verkar tyvärr få lite respons. Sedan kan man konstatera att de som skulle ha varit där, d v s EU-parlamentarikerna, tydligen inte var på plats.
Marit har åtagit sig att utvärdera EU:s handlingsplan för djurvälfärd 2006 – 2010. Man kan väl säga att utvärdering inte är särskilt mångordig. Hon konstaterar att mycket i planen genomförts. Dock saknas förbättringar när det gäller djurtransporter och också när det gäller implementeringen av djurskyddsdirektivet för grisar inom EU. Det som Compassion in World Farming visat genom sina kritiska studier av grishållningen i flera grisintensiva länder. Vid seminariet hävdade hon att Sverige inte heller har implementerat detta direktiv, vilket inte riktigt är med sanningen överensstämmande. Sverige har ju mycket mer långtgående regelverk och det som visats i Djurrättsalliansens filmer handlar mer om dålig tillämpning och krav på bättre efterlevnad. Det är, som jag skrev tidigare, verkligen grader i helvetet. Uppriktigt sagt finns det ju mycket mer lagstiftning som sannolikt inte efterlevs inom unionen exemeplvis djurtransporterna. Marit uppmanar Kommissionen att genomföra förbudet mot de gamla hönsburarna 2012. Detta är jätteviktigt eftersom det hela tiden funnits starka motkrafter mot denna lagstiftning. Nu senast vill Polen skjuta fram genomförandet och tänker ta upp frågan på ministerrådet 22 februari.
Tidigare skrattade Kommissionen åt en ny handlingsplan för djurvälfärd från 2011, men nu verkar man ha tänkt om. Marit pläderar varmt för en fortsättning med en handlinsplan II. Det är här hon argumenterar för en gemensam harmoniserad lagstiftning inom EU och jämför med livsmedelslagstiftningen inom EU. Därutöver skulle man kunna acceptera frivilla system som initieras av enskilda, regioner eller medlemsstater tycker Marit. Hon välkomnar diskussionen kring djurvälfärdsmärkning så att konsumenterna ska kunna göra medvetna val. Men alla djurvälfärdspåståenden måste kunna verifieras.
I den kommande handlingsplanen föreslår hon följande prioriterade områden: förbud mot de gamla hönsburarna, efterlevnaden av djurskyddsdirektivet för gris, djurtransporterna och användningen av sattelitnavigeringssystem, tvångsmatning av gäss och ankor, dunplockning och förbud mot djurhållningssystem som strider mot djurens naturliga beteende (vad som nu menas med det?). Hon förordar att man inrättar ett djurvälfärdscenter senast 2012. Marit prioriterar efterlevnad och kontroll. Hon har ju sedan länge förordat ett djurens FBI. – skärpta kontroller och sanktioner. Marit gör kopplingen till djuromsorg och antibiotikaförbrukningen. Och vi som jobbade med antibiotikafrågan i många år, håller med henne. Men den kopplingen vill inte alla ställa upp på. På seminariet i parlamentet skyllde bondeledarna på sällskapsdjuren när det gäller antibiotika, vilket verkligen är att stoppa huvudet i sanden. Det finns de som tycker att vi svenskar är lite rabiata i denna fråga. Men vi kommer att fortsätta att argumentera för att detta är viktigt. Det Europeiska djurskyddet beklagade att man inte lät jordbruksutskottet bjuda in för att få större intresse från EU-parlamentarikerna. Man ansåg att titeln på seminariet inte heller var så lyckligt vald.