Gunnelas Blogg – Säker mat och djurskydd

Facebook

Twitter

Linkedin

Betande får och nötkreatur på öar har inneburit ett lyft för naturvården. Genom betandet främjas den biologiska mångfalden och marker hålls öppna, som annars skulle växa igen med sly. Inte minst i Stockholms skärgård har detta glatt mig under senare år. I en skrivelse från Jordbruksverket till länsstyrelserna sägs att lagstiftningen om daglig tillsyn av djur gäller. Djur på öar utgör inget undantag. Man får helt enkelt inte driva en djurhållning på öar om man inte kan garantera att djuren får daglig tillsyn – och det gäller alla djur.  Här gäller det att hitta lösningar som tillfredsställer såväl djurskyddet som behovet att hävda viktiga naturbetesmarker för att behålla ett rikt skärgårdslandskap. Detta krävs också för att leva upp till ambitionerna i Eskils Erlandssons Matland. 

I djurskyddslagen sägs att djuren ska ges tillräcklig tillsyn. Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka och skadade djur ska ha extra tillsyn (1 kap 5 §). Vad som menas med normalt kan diskuteras. Jag har förstått att man har haft en viss flexibilitet när det gäller djurhållning på öar eller liknande. Om detta har försämrat djurskyddet vet vi kanske inte, men visst finns det en risk i detta. I en remiss från Jordbruksverket i slutet av förra året har texten skärpts så att Jordbruksverket skriver att endast vid extraordinära omständigheter, som omöjliggör tillsyn, kan längre tidsintervall än en gång om dagen accepteras. I Djurskyddets svar efterlyses just vad som menas med extraordinära omständigheter. Det krävdes ett förtydligande för att det för kontrollmyndigheten inte ska uppstå misstolkningar.

En djurhållare i Blekinge, som haft vissa problem med sina får, som har bete på öarna, har ställt frågan till Jordbruksverket om vad det är som gäller. Det är i det svaret, som också gått ut till länsstyrelserna, som Jordbruksverket tydliggör, att djurhållning som inte kan ha tillsyn dagligen inte kan accepteras. Extraordinära omständigheter är lika med storm eller olyckor. Det är sannolikt en skärpning mot tidigare tillämpning. Frågan är om man inte kan finnas ett alternativ till att djurägaren eller den ordinarie skötaren dagligen åker ut till öarna och tittar till sina djur. Det har funnits tankar kring att någon annan på ön boende kan utöva den dagliga tillsynen. En djurägare har alltid ansvaret för sina djur men kan alltid delegera tillsyn och skötsel. När det gäller tillsyn på öar kan detta kanske inte jämställas med en traditionell avbytare som går in vid sjukdom eller semestrar. Det var tanken när Hushållningssällskapet 2005 (med acceptans från Djurskyddsmyndigheten) utarbetade en broschyr med instruktioner och råd hur man som icke djurägare kan ersätta djurägarens tillsyn. Det skulle väl ändå kunna vara ett fullt acceptabelt alternativ. Det skulle öka öbornas engagemang i djuromsorgen och naturvården på ön.