Det var budskapet från Djurskyddets och Vi Konsumenters presseminarium i går. En nyligen genomförd konsumentstudie bekräftar att svenska konsumenter har stort engagemang för djuren vi äter. Man vill ha ursprungsmärkning, men vill också veta mer om hur djuren har det på gården. Idag finns det dåligt med information på förpackningen. Kan man ha bra märkning på äggen om ursprungsland och om hönsens miljö, borde det gå att hitta former för motsvarande märkning för nötkött, griskött och mjölk. Svenskt Sigill erbjuder ett prisvärt alternativ, medan KRAV och EU-ekologiskt kan bli för exklusivt för många. En ökad differentiering efterlyses. COOP utmärker sig genom att erbjuda ekologiskt, som enda alternativ, även om den ekologiska grisen finns i Danmark eller Tyskland och inte ens uppfyller svensk djurskyddslagstiftning.
Konsumentstudien genomfördes av Djurskyddet som en del av projektet Djurvänlig konsumtion, som delfinansierats av Konsumentverket. Konsumentstudien kan sammanfattas som följer:
– Fler än åtta av tio tycker det är viktigt hur djuren fötts upp, transporterats och slaktas
– Två av tre tycker det är viktigt med märkning av ursprungsland
– Två av tre tycker det är svårt att hitta information på produkten
– Åtta av tio vill ha mer information om djurhållningen (jämför äggmärkningen)
– Pris är viktigt, men nästan lika viktigt är närodlat
– Tre av fem har felaktig eller ingen uppfattning om svensk djurskyddslagstiftning
Djurskyddet och Vi Konsumenter vill ha en obligatorisk ursprungsmärkning för allt kött, lamm, gris, fågel och mejeriprodukter. Det gäller också att se till äggmärkningen inte nedmonteras. Eftersom det finns så dålig kunskap om svensk djurskyddslagstiftning krävs ökad kunskapsuppbyggnad hos konsumenterna. Vi vill veta mer om djurhållningen: Har korna gått lösa, har nötkreaturen eller lammen betat, får grisarna gott om halm etc.
Jag är glad att vi lyckades få Johanna Stiernstedt, ICA, Ingmar Kroon, Axfood, Mikael Robertsson, COOP och Sofia Jönberg, politisk sakkunnig vid Jordbruksdepartementet i panelen. Jag hade tagit med mig tre baconpaket för att visa på exempel på vilseledande märkning, där man i bland anger tre olika länder. Johanna hade också tagit med sig köttprodukter och gav goda exempel på tydlig ursprungsmärkning på olika produkter (även fiskpuddingen var ursprungsmärkt). Man kan erbjuda naturbeteskött och bestämde sig förra året att ställa krav på den s k Englandsgrisen när man handlar danskt griskött. Ingemar Kroon meddelade att Axfood ska ursprungsmärka alla sina egna kött – och charkprodukter och har också ställt krav på dansk Englandsgris. Mikael Robertsson blev svaret skyldig när det gäller krav på danskt griskött. Han stöder ändå tredjepartcertifiering av svensk grisproduktion. Han hävdade att djurskyddsmärkning skulle bli dyrt för konsumenterna. Ekologiskt är det enkla alternativet. Han erkände att det fanns skäl att se över COOPs djuromsorgspolicy och välkomnade nomineringar till Änglamarkspriset. I SVTs Aktuellt gav dock alla sitt stöd för en obligatorisk ursprungsmärkning.
Sofia Jöngren framhärdar alltid att ursprungsmärkning är jättedyrt. Detta påstående känns väldigt ansträngt, eftersom en majoritet av köttprodukterna redan idag är märkta (även om en del märkning är ofullständig och ibland vilseledande). Hon hävdade också att ursprungsmärkningen av nötkött inte haft någon positiv effekt på marknaden eftersom importen ökat och den inhemska produktionen minskat. Det hon missar är att huvuddelen av importen av nötkött går till restaurang och storhushåll utan någon som helst märkning.